Hjälpverbslös perfekt i huvudsats?

Vad har ni för intuitioner om den här huvudsatsen:

Hon kanske stängt av mobilen.

Känns den grammatisk?

Den känns lite haltande, även om man bör vara öppen för olika möjligheter.

Jag ser olika alternativa sätt att uttrycka det:


De skulle naturligtvis kunna avslutas med frågetecken.

Spontant, ja. Men om jag börjar tänka efter känns den konstig. Men jag känner definitivt igen den.

Jag känner också igen den, men då mera som en "tankesats" från mitt hjärnkontor.

Går väl även att sätta på pränt, kanske lite beroende på satsen innan (?)

Hemmagjort exempel: Jag försökte hela kvällen förgäves (att) få tala med henne.
Hon kanske stängt av mobilen?

Edit: Det låter nog lite bättre med: Hon kanske hade stängt av mobilen? (?) /Rådvill

I talspråk är det en rimlig hybrid mellan perfekt / pluskvamperfektum / perfekt particip för telefonen. Med det sista menar jag

Hon har/hade kanske telefonen avstängd.

Avseende de första två alternativen: I sammanhanget framgår det väl om det är ett »har« eller ett »hade« som är underförstått. För det kan väl inte ha gått på ren inspiration

Maybe she switched off her phone.

Ett preteritum på svenska vore mer illavarslande än supinum.

Nej, jag tycker att konstruktionen bara fungerar i bisatser.

Den känns ofärdig.

Jag vill få med ett har/hade i det hela "Hon kanske har/hade stängt av mobilen".

Dito.

Intressant med olika intuitioner! Jag delar In-Fredels uppfattning.

Det är något konstigt med ordet kanske, som kan placeras före verbet även i huvudsatser. Det går ju inte att säga:

* Hen inte har stängt av mobilen.
* Hen aldrig har stängt av mobilen.
* Hen ofta har stängt av mobilen.
...

Det är lustigt att det verkar gå, åtminstone för vissa talare, att som i en bisats stryka verbet ha även i huvudsatser, när kanske är med. På något sätt upplevs satsstrukturen som "bisatsig", trots att det är en huvudsats. Kommer sig den här placeringen av kanske måhända historiskt ur användandet i bisatser? Det skulle förstås fortfarande inte förklara varför just det adverbet av alla tänkbara tillåts placeras före verbet.

Hur är det i de andra nordiska språken, kan kanskje och måske sättas före verbet? Norskan och danskan tillåter inte strykning av ha, väl?

Hur är det med detta, då? Han måste stängt av telefonen.

I förbigående skulle jag tolka det som att han har stängt av telefonen (där "måste" inte har betydelsen att han varit tvungen, utan är en slutsats från den som säger/tänker meningen... dvs eftersom det inte går att komma fram är slutsatsen att han har stängt av telefonen)

Jag håller helt med om det, men den betydelsen kan även uttryckas med utskrivet hjälpverb.