Det beror på.
Vilket djur och vilken människa.
Rent principiellt så är det givetvis så att en människa = djur av samma art som jag själv - har större rättigheter än ett djur av annan art.
Och skall jag våga mej på att gradera djur, så finns det djur som jag har större empati för än för andra.
I den enskilda fallet kan det vara svårare.
Jag blev t ex oerhört ledsen när min senaste katt-sambo dog.
Betydligt mer ledsen än när jag läser att en människa jag inte känner har dött.
Så, i de fall jag har fått en personlig relation med en person av en annan art - så tar jag nog större hänsyn till den personen än personer av samma art som jag inte har någon personlig relation till. I viss mån. T ex skulle jag inte döda en annan människa som hotade ett djur jag kände. Men - allt under det skulle vara tänkbart.
Som köttätare som inte jagar själv befinner jag mej också i en något märklig situation, där dubbelmoral kan misstänkas.
Men, där jag har formulerat principen att det är ok att döda djur av andra arter så länge det rör sej om:
1. Självförsvar (av sin egen person eller personer man beskyddar)
2. Äter upp resultatet
Nu sträcker sig den principen bara så långt som till ryggradsdjur. Insekter och spindlar har jag inga bekymmer med att döda, även om jag försöker undvika detta.
Och självklart så har jag inga betänkligheter alls mot att döda "lägre" former av liv, bakterier, mögel etc.
De som är veganer av någon principiell orsak, dvs anser att det är fel att döda djur för egen föda har en i mina ögon svår sits, rent filosofiskt.
För växter är ju också liv. Visserligen kan det vara svårare att identifiera sig med en växt än med ett däggdjur, men vad är skillnaden annars.
Även om växter saknar nervsystem av det slaget som djur har, så är jag övertygad om att de också märker och kanske rent av känner smärta - när de blir angripna och uppätna.
Nu menar jag att så är ju livet uppbyggt och som de djur vi är - så måste vi ju ta andras liv för att överleva.
Men, de som vill separera en sorts liv från detta - har en filosofisk knut som jag inte anser att de har riktigt löst.
Citat:
Ursprungligen postat av Icke-socialist
Vet ej om detta är rätt forum men jag läste på Demoskops sida att 50% av alla kvinnor anser att djur är lika mycket värda som människor. Hur det såg ut bland män vet jag inte, troligen var väl siffran då lägre där eftersom dom framhävde kvinornas åsikt. Jag är själv djurvän men att sträcka sig så långt att anse att dom har samma värde kan jag inte göra. Om jag fick välja mellan att avliva ett av mina husdjur eller mina föräldrar eller min bror skulle jag lätt avliva ett husdjur (dessutom rangordnar jag djuren olika, jag skulle i första hand avliva ett marsvin framför papegojan, kanske låter grymt men så är det). Hur resonerar ni?
Är djur lika mycket värda och i så fall då har ni alltså svårt att bestämma om husdjuret eller ert syskson ska avlivas? Om ni skulle avliva djuret i första hand kan ni svårligen anse att djur är lika mycket värda...(?)
Följdfråga: Tycker ni det då är lika tragiskt om ett rådjur dör i en trafikolycka eller om en människa dör? Skulle ni ha samma kval om ni körde på ett rådjur som en människa?
För att då svara på de specifika frågorna, så väljer jag givetvis mina syskons överlevnad före husdjurets. När det gäller marsvin vs papegoja så skulle jag nog rädda papegojan före marsvinet. Papegojor kan leva många år och är betydligt medvetnare och klyftigare än marsvin.
När det gäller trafikolyckor - så skulle jag nog få skuldkänslor oavsett vem jag dödade genom min egen brist på uppmärksamhet. En människa hade varit svårare - men även rådjur kan jag tycka vore illa nog.
Jag har - tror jag - dödat en fiskmål genom dess kamikaze-liknande anfall på en bil jag körde i över 100. Eftersom detta var på en trafikerad motorväg hade jag ingen chans att undvika detta, och inte heller att stanna och se hur det gick med fågeln.
Jag blev illa berörd av detta, men eftersom jag inte riktigt kunnat undvika det, så plågas jag inte av det.