Vad tycker vanliga kvinnor om feminism?

Skulle vilja ha gjort detta ämne till en poll, men Flashback verkar ha tagit bort den funktionen.

Hursomhelst, har haft få flickvänner i mitt liv av vilka två tredjdelar utgjorts av hopplösa, psykstörda och ganska oattraktiva feminister, men som below average och med grundlig medelklassig jämlikhets-, respekt för kvinnor- och ej ta för sig-fostran har man fått ta vad man får.

Problemet är att jag i mitt dagliga liv nästan enbart träffar typiska vänsterfeministkvinnor (jobbar inom kultur) och därför behöver jag ha hjälp att svara på frågan. Vad tycker egentligen vanliga, ickefeministvänsterkvinnor om feminism? Är det något de vill ha och uppskattar eller vill de hellre leva i enlighet med traditionella könsroller och vara qvinnliga, inklusive ett maktförhållande som ger viss övervikt åt mannen?

Skulle vara bra om normala kvinnor kunde ge synpunkter så att svaren inte bara utgörs av lösa spekulationer från forumets manliga deltagare.

Ja, detta delforum kanske inte är den optimala platsen för balanserade svar, men alternativen framstod som ännu värre.

Ibland undrar man ju om det överhuvudtaget finns normala kvinnor i Sverige, i alla fall i den etnosvenska befolkningen.

Varför träffar du bara vänsterfeministkvinnor i din vardag? Nästan ingen kvinna i min vardag tillhör den sorten. (Nästan alla kvinnor i min vardag är högervridna men för jämställdhet, vissa är moderater, andra är Sverigedemokrater) Jag såg nu att du jobbar inom kultur, jag kan ha läst din trådstart slarvigt.

TS är hipster, det är därför.

Jag uttalar mig som en person som inte är hardcore vänster-feminist, för jag antar att det är det du syftar på.

Jag anser mig vara feminist, men för mig handlar det om jämlikhet, inte om att kvinnor ska ha några "förmåner". Tycker att det är självklart att samhället ska vara jämställt för kvinnor och män.

Du får det att låta som att det skulle vara något fult att vara feminist. Tycker du att jämlikhet är fult? Vill du att din mamma ska tjäna mindre än hennes manliga kollegor?

Personligen tycker jag att det är väldigt roande att vissa män verkar ogilla feminismen pga att de känner sig hotade av jämställdhet.

Och vad är en "normal kvinna"?

Tack, precis. Inom kultur i storstad. Mer kan jag inte avslöja, men även i privatlivet är det väldigt tunnsått med högervridna kvinnor. Faktum är att jag numera egentligen nog bara är bekant med en enda och vi umgås inte.

Någon som skiter i genusteori och gillar höga klackar.

Som om man skulle kunna jämföra dagens "feminism" med något sunt såsom jämlikhet och jämställdhet?

Tycker att dagens defaultläge i samhället är väldigt jämställt och så har det varit sedan minst 70-talet. Redan på 80-talet var vi som växte upp då rätt trötta på en feminism som ingen egentligen tyckte längre behövdes - och jag vågar påstå att det gällde både killar och tjejer. Men så mot alla förväntningar gjorde den comeback big time på 90-talet, blev statsideologi och är idag omöjlig och djupt förbjuden att ifrågasätta offentligt.

Har inget emot jämställdhet, men inget emot klassiska 50-talshemmafruorganiserade samhällen heller, där kvinnor har lite mindre inflytande än män generellt.

Det som i dess direkta verkan känns negativt med feminism är väl mest dess extrema puritanism, alla tankeförbud som den är behängd med samt att den utgör en estetisk förolämpning i största allmänhet. Feminismen går utanpå den grundjämställdhet som alla i realiteten idag tar för given och det känns onödigt.

Men som sagt, nu var det inte vad jag tyckte som frågan gällde utan vad "normala" kvinnor egentligen tycker. Att de inte kan öppna munnen på sammanträden förstår jag.

Tror att få kvinnor är ledsna över att vi har kvinnlig rösträtt och att våldtäkt är förbjudet även inom äktenskapet. Så i någon mening är så gott som alla kvinnor (och de flesta män) feminister.

Sen kan man tycka vad man vill om radikalfeminism, men om man tänker på en mer vardaglig form av feminism, så tror jag inte jag har träffat någon kvinna som inte blivit lite sur när hon inser exempelvis hur få filmer som uppfyller ett Beschdel-test (två namngivna kvinnliga karaktärer som pratar med varandra om något annat än män). När man tänker efter lite inser man oftast att det finns en bra bit kvar innan vi kan kalla vårt samhälle för jämställt på riktigt.

Antar att de flesta flashbackare skulle kalla mig för extremfeministisk bitterfitta, men jag tycker själv jag är ganska vardaglig. Bär alltid högklackat till vardags, BMI under 20, fyller inte 30 än på ett par år, pluggar 5-årig utbildning i en större svensk stad, stabilt förhållande sedan över 5 år tillbaka, aldrig röstat vänster.

Lämna fjollträsk och skaffa lite intellektuellare umgänge så kommer du märka att feminism ses som ett skällsord i mer eller mindre alla sammanhang.
Aldrig träffat en framgångsrik kvinna som kallar sig feminist, dom stör sig mer på feminister som konstant ska utmåla dom som offer och dessutom tala över huvudet på dom än vad gemene man gör.

Ett svar från en kvinna som skiter i genusterm och använder kjol och höga klackar :P

Jag tillhör 70 -talisterna, är 3 barns mamma har fått jobba mig till min position i dag.

Om jag är normal, nja jag är unik snarare. Jag älskar att få vara kvinna, och jag älskar när män är just män. De tydliga könsroller vi har i vårt samhälle och privatliv.

Men jag vill samtidigt ha jämlikhet. Jämställda blir vi nog aldrig, för män är starkare än kvinnor fysiskt och kvinnor är starkare psykiskt.

Jag är glad att jag lever i Sverige och inte i ett land med muslimsk tro, där kvinnor icke är värda ett skit.

I mina ögon har alla människor oavsett ursprung och sexualitet samma värde, alltså jämlika.

Jag gillar helt klart inte feminism, det var ju det som var frågan.