Det är samma skitsnack varje jävla! Snack om att det är för mycket gubbar, för lite kvinnor och gnäll på att festivalarrangörerna är män som bokar män.
Lite som när Feministisk perspektiv postade en debattartikel på sin hemsida 2011 där de menade att de svenska festivalerna bara bokar vita män, och när de skulle ge exempel på dessa vita artister nämnde de bl a Timbuktu.
Eller som när skämtet Ladyfest (jo, jag kallar de ett skämt för de går inte ta seriöst) gnällde i DN samma år:
"Robyn är en artist som räknas som kvinnlig akt, men sedan kanske hennes musiker är enbart män. Det kan vara totalt sju personer på scenen, varav sex är män. Som får ta plats. Skulle man ta hänsyn till detta i räkningen eller väga in storleken på de scener de spelar på skulle det bli ännu större skillnad."
Dumma dumma Robyn som har mage att välja vilka musiker hon vill ha i sitt eget kompband!
Eller som när musikjournalisten Sara-Märta Höglund ljög i en debattartikel på SVTs hemsida i somras:
"Arenarockarna Depeche Mode var för övrigt dragplåster till Arvikafestivalen för två år sen och vi vet alla hur det slutade (borta!)."
Depeche Mode var dragplåster 2009 (fyra år sedan, inte två), och det året blev det publikrekord för Arvikafestivalen med 22 500 sålda biljetter. Bland övriga artister det året märktes andra "trötta rockgubbar" som Thåström, Nine Inch Nails, Deutsch-Amerikanische Freundschaft och Bob Hund.
Arvikafestivalen gick dock sämre 2010 vilket blev ett skralt festivalår dominerat av yngre förmågor som Robyn, Oscar Linnros, Den svenska björnstammen, Timo Räisinen, Markus Krunegård, Anna von Hausswolf, Familjen och Makthaverskan (Med den typ av "fräschare bokningar" Höglund verkar vilja se mer av). Inför 2011 började de även göra reklam med att de skulle kvotera in kvinnliga artister och 2011 gick de i konkurs på grund av de sålt för lite biljetter.
Samma Höglund skrev i samma debattartikel:
"När Hultsfred i regi av föreningen Rockparty först gick i graven 2010 var det som en direkt följd av år präglade av sömniga bokningar. Samma år bokade Peace & Love då stekheta Jay-Z, och rekordåret 2011 var affischnamnet M.I.A. "
Det är dock också fel. Det stora affischnamnet rekordåret 2011 var Bob Dylan (Fast hon kanske räknade honom till en av unga fräscha bokningarna).
En av de festivaler som det åter blev publiksucce för var utsålda Sweden Rock Festival i Blekinge. Artister som spelade där i år var bl a Kiss, Rush, the Sweet, Status Quo, UFO, Accept, Saxon, Survivor och Rick Springfield. Vilken tur att S.R.F vågade tänka genus och satsade på så kvinnliga fräscha unga artister.
