"Det är roligare att säga nej" - Demokratin inom Piratpartiet?

Läste precis en bloggpost angående Piratpartiets höstmöte
http://magnihasa.blogspot.se/2013/10...-saga-nej.html

Om bloggposten stämmer så vilka möjligheter har Piratpartiet om den interna processen är så känslig? Piratpartiet har en tilltalande grundsyn. Många som kan gilla deras åsikter där man lägger sitt fokus. Skall det däremot sparka loss så krävs det mer men om den interna processen är så känslig för kapningar mm. Hur skall de lyckas? Så länge man låtsas som att världen består av internet går det inte att ta dem på allvar.
Dessutom borde man förstå svagheter i olika demokratiska varianter om man har demokrati som något av sin specialitet.

Piratpartiet är kapat av vänsterextremister sedan länge. Mest tydligt blev det under Assangeaffären, då partiledaren på ren instinkt, utan en sekund av tvekan, satte sitt eget HBTQ-lobbykotteri framför partiets grundprinciper om rättssäkerhet och transparens.

Det är ju klart att man ska rösta till saker som man inte förstår.

Jag förstår inte riktigt vad TS menar med "om det stämmer". Bloggen som länkar till presenterar en uppmaning, och att den som skrivit posten menat det som skrivits verkar väl rimligt. Men det speglar ju inte nödvändigtvis hur piratpartiets medlemmar sedan röstar. Då är det nog smartare att kika på facit. Nämligen protokollen från de senaste tre medlemsmötena under vilka partiets breddning pågått. Där ser man att en hyfsat stor andel yrkanden passerat medlemmarnas godkännande. Så driften att rösta avslag på allt verkar inte vara så väldigt stor.