Ålder: Mellan 20-25
Längd: 180 cm
Vikt: 95 kg
Erfarenhet: MDMA, Amfetamin, LSD, 5-meo-mipt, 4mec, weed
Dosering: 25+25mg
Börjar med lite bakgrundshistoria:
Efter första gången jag tog MDMA i våras hände det något i min hjärna. Har hela livet varit lite obekväm i sociala situationer, tex att gå in i klädaffärer har gett mig ångest och svettningar. Små skitsaker som att trycka stop på bussen har givit mig tankar som "vad ska jag göra om han kör föbi hållplattsen, vad ska jag säga om dörrarna inte öppnas osv". Små onödiga skittankar som ändå har försämrat vardagen.
Efter mitt möte med MDMA så släppte allt detta, tankarna att folk hela tiden såg mig och dömde vad jag gjorde var bara borta.
Detta ledde såklart till ett intresse för droger och efter det tillfället har jag prövat en del grejer men inget gav mig lika mycket som denna 4-ACO-DMT tripp
Trippdagen:
Hade beställt lite 4-aco-dmt av thetripp, 4 tabbar med 25mg.
Hade bestämt med en kompis som aldrig tidigare prövat något annat än cannabis en gång tidigare, att vi skulle vara hemma hos honom och testa dessa efter jobbet en fredag.
Är hos han vid 18 tiden vi tar var sin vid 18:30, sitter å pratar lite å efter 15 minuter får vi för oss att ta en liten promenad till en skogsdunge i närheten av lägenheten. Känner redan nu att den välbekanta ”high defenition” synen börjar smyga på. Vi går runt i skogen ett tag och jag andades djupt och började njuta mer och mer av att vara där, allt var fortfarande på en väldigt låg nivå här.
Min kompis börjar gå långsammare och långsammare och säger till mig efter ett tag att han inte vill gå mer, märker att han börjar bli ganska väck så vi sätter oss på en kulle och kollar ut över staden, ser riktigt mäktigt ut med hustoppar och kyrktorn uppstickande. Pratar om livet lite där och sen börjar det bli aningen mörkt och min kompis blir mer och mer borta så tänker att det är hög tid att gå till lägenheten igen.
Vägen hem tar extremt lång tid, polaren kan ej gå snabbare än krypfart och ibland vill han stanna och kolla på saker, ett tag så fick han för sig att det var omöjligt att komma hem, och att vi skulle behöva sova exakt där vi var haha, tur att man själv kände sig rätt normal.
MEN JA KÄNNER INGET!!
När vi kommer till lägenheten igen vid cirka 20.15 så sätter vi på lite skön musik, min kompis sätter sig i en stol och börjar prata om hur han känner olika lager av medvetande, och om han slappnar av å blundar så känns det som han blir vatten.
Själv sitter jag på erowind och läser på om dosering och hur lång tid det ska ta å komma igång, kände mig alldeles för normal och frågade här på flashback om jag borde ta mer, orkar inte vänta på svar och vill att någon ska hända så tar och sväljer en 25mg till. Får nästan direkt efter detta svar i tråden där en användare skriver att om man ätit precis innan kan det ta 3 timmar för det att kicka.
Käkade precis innan intag, så direkt börjar tankarna att den första inte har kickat än och att jag nu tagit för mycket. Känner mig inte längre normal heller utan får nästan panik att jag kommer balla ur och behöva springa ut på gatan och be någon ringa ambulans.
Vid detta laget ligger min kompis i sängen och trippar fint, jag lägger mig på en filt på golvet och är riktigt orolig, tänk om jag snear, tänk om jag snear, tänk om jag snear känner mig riktigt orolig och kollar upp mot köksbordet och stolen brevid mig, dessa ser ut att enormt stora, precis som att jag har krympt, eller kanske har dom växt? Ligger där i cirka 30 minuter och försöker lugna ner mig genom att andas lugnt och försöka njuta av musiken. Tänker på det jag läst på flashback om miljöbyte så frågar min kompis om jag får lägga mig i sängen med honom, det är ju chill så lägger mig där och genast känner jag mig lite lugnare.
Har lite smått oroliga tankar ett tag till, men när 3 timmar efter första har gått och jag fortfarande känner att jag har kontroll så kan jag börja lugna ner mig, pratar mycket med min kompis som fortsätter prata om oändligt med lager av medvetande, har lite av denna konversationen på film och är bland det sjukaste/mest efterblivna konversationen någonsin haha, men då kändes allt logiskt.
Extremt vackra visuella börjar
3 timmar efter den första och en timma efter den andra så börjar jag känna mig riktigt go, ligger i sängen och sluter ögonen och en helt ny värld öppnar sig. Ser geometriska mönster röras framför mig med knivskarpa färger. Vita linjer som är vitare än något på denna planet, måste vara samma vita färg folk med nära döden upplevelser säger sig se, något sånt vitt kan bara skapas i sinnet. Helt otroligt. Mina CEV matchar musiken och jag bland annat ser jag blåa virvelvindar som sveper runt positiv energi i hela kroppen.
Känslan jag hade vid detta laget var som när MDMA är som bäst, eufori kombinerat med de vackraste jag skådad i hela mitt liv, såg universum från toppen, med geometri som rörde sig och alla färger var helt underbara. Mycket blått, tex kristaller och i kristallerna fanns alptoppar och allt rörde sig inom cirklar, triangler å pentagram.
Lite då och då öppnade jag ögonen och ventilerade vad jag såg med min kompis, och här kommer det bästa med hela trippen. Frågade honom ”hur kan den veta vad jag tycker är vackert?” och då säger min kompis ”det är du som vet vad du tycker är vackert”. Detta blev en så total mindopener, jag har levt hela mitt liv med tanken att jag inte har några estetiska kunskaper alls, ”jag kan inte sånt, så därför ska jag inte pröva”. Så helt plötsligt så ser jag vad min hjärna är kapabel till, helt otroligt.
Fortsatte med dessa visuella till cirka 04 på natten då började det lugna ner sig, även min kompis började komma ner då, vi låg å pratade och var fortfarande småväck tills 07 då vi somnade.
Tankarna efter
Först och främst med att jag var nära på att panika efter att jag tog den andra det gav mig insikt i mitt behov av att alltid överdriva. Vill alltid ha mer, ska alltid köra på i 200 och aldrig ta det lugnt och reflektera över hur det står till just nu. Absolut något jag tänker på mer nu efter trippen.
Och sen den stora punkten, som verkligen har förändrat hur jag tänker nu efteråt. När jag såg dessa vackra saker och förstod att det var min egen hjärna, mitt eget sinne som skapat det. Så förstår jag vad hjärnan, vad jag är kapabel att göra bara man försöker. Tankar som ”nä jag ska inte göra det, för jag kan inte” finns inte längre. Och det handlar inte bara om det estetiska sinnet, utan allt.
Denna trippen var en månad sedan, och nu har jag börjat plugga upp mina gymnasiebetyg (något jag tänk på, men aldrig tagit tag i tidigare), skaffat en mängd fina kläder (alltid haft tanken att jag inte passar i fina kläder) förut, och krökar betydligt mindre mängder än förut. Känner mig snyggare, självsäkrare, visare, att jag har mer kontroll och mer komplett än någonsin!
Liknande visuella de jag hade: (men ändå inte i närheten)
http://outernettelepathicweb.com/wp-...dre-balogh.jpg
http://ih1.redbubble.net/image.93542...x550,075,f.jpg
Längd: 180 cm
Vikt: 95 kg
Erfarenhet: MDMA, Amfetamin, LSD, 5-meo-mipt, 4mec, weed
Dosering: 25+25mg
Börjar med lite bakgrundshistoria:
Efter första gången jag tog MDMA i våras hände det något i min hjärna. Har hela livet varit lite obekväm i sociala situationer, tex att gå in i klädaffärer har gett mig ångest och svettningar. Små skitsaker som att trycka stop på bussen har givit mig tankar som "vad ska jag göra om han kör föbi hållplattsen, vad ska jag säga om dörrarna inte öppnas osv". Små onödiga skittankar som ändå har försämrat vardagen.
Efter mitt möte med MDMA så släppte allt detta, tankarna att folk hela tiden såg mig och dömde vad jag gjorde var bara borta.
Detta ledde såklart till ett intresse för droger och efter det tillfället har jag prövat en del grejer men inget gav mig lika mycket som denna 4-ACO-DMT tripp
Trippdagen:
Hade beställt lite 4-aco-dmt av thetripp, 4 tabbar med 25mg.
Hade bestämt med en kompis som aldrig tidigare prövat något annat än cannabis en gång tidigare, att vi skulle vara hemma hos honom och testa dessa efter jobbet en fredag.
Är hos han vid 18 tiden vi tar var sin vid 18:30, sitter å pratar lite å efter 15 minuter får vi för oss att ta en liten promenad till en skogsdunge i närheten av lägenheten. Känner redan nu att den välbekanta ”high defenition” synen börjar smyga på. Vi går runt i skogen ett tag och jag andades djupt och började njuta mer och mer av att vara där, allt var fortfarande på en väldigt låg nivå här.
Min kompis börjar gå långsammare och långsammare och säger till mig efter ett tag att han inte vill gå mer, märker att han börjar bli ganska väck så vi sätter oss på en kulle och kollar ut över staden, ser riktigt mäktigt ut med hustoppar och kyrktorn uppstickande. Pratar om livet lite där och sen börjar det bli aningen mörkt och min kompis blir mer och mer borta så tänker att det är hög tid att gå till lägenheten igen.
Vägen hem tar extremt lång tid, polaren kan ej gå snabbare än krypfart och ibland vill han stanna och kolla på saker, ett tag så fick han för sig att det var omöjligt att komma hem, och att vi skulle behöva sova exakt där vi var haha, tur att man själv kände sig rätt normal.
MEN JA KÄNNER INGET!!
När vi kommer till lägenheten igen vid cirka 20.15 så sätter vi på lite skön musik, min kompis sätter sig i en stol och börjar prata om hur han känner olika lager av medvetande, och om han slappnar av å blundar så känns det som han blir vatten.
Själv sitter jag på erowind och läser på om dosering och hur lång tid det ska ta å komma igång, kände mig alldeles för normal och frågade här på flashback om jag borde ta mer, orkar inte vänta på svar och vill att någon ska hända så tar och sväljer en 25mg till. Får nästan direkt efter detta svar i tråden där en användare skriver att om man ätit precis innan kan det ta 3 timmar för det att kicka.
Käkade precis innan intag, så direkt börjar tankarna att den första inte har kickat än och att jag nu tagit för mycket. Känner mig inte längre normal heller utan får nästan panik att jag kommer balla ur och behöva springa ut på gatan och be någon ringa ambulans.
Vid detta laget ligger min kompis i sängen och trippar fint, jag lägger mig på en filt på golvet och är riktigt orolig, tänk om jag snear, tänk om jag snear, tänk om jag snear känner mig riktigt orolig och kollar upp mot köksbordet och stolen brevid mig, dessa ser ut att enormt stora, precis som att jag har krympt, eller kanske har dom växt? Ligger där i cirka 30 minuter och försöker lugna ner mig genom att andas lugnt och försöka njuta av musiken. Tänker på det jag läst på flashback om miljöbyte så frågar min kompis om jag får lägga mig i sängen med honom, det är ju chill så lägger mig där och genast känner jag mig lite lugnare.
Har lite smått oroliga tankar ett tag till, men när 3 timmar efter första har gått och jag fortfarande känner att jag har kontroll så kan jag börja lugna ner mig, pratar mycket med min kompis som fortsätter prata om oändligt med lager av medvetande, har lite av denna konversationen på film och är bland det sjukaste/mest efterblivna konversationen någonsin haha, men då kändes allt logiskt.
Extremt vackra visuella börjar
3 timmar efter den första och en timma efter den andra så börjar jag känna mig riktigt go, ligger i sängen och sluter ögonen och en helt ny värld öppnar sig. Ser geometriska mönster röras framför mig med knivskarpa färger. Vita linjer som är vitare än något på denna planet, måste vara samma vita färg folk med nära döden upplevelser säger sig se, något sånt vitt kan bara skapas i sinnet. Helt otroligt. Mina CEV matchar musiken och jag bland annat ser jag blåa virvelvindar som sveper runt positiv energi i hela kroppen.
Känslan jag hade vid detta laget var som när MDMA är som bäst, eufori kombinerat med de vackraste jag skådad i hela mitt liv, såg universum från toppen, med geometri som rörde sig och alla färger var helt underbara. Mycket blått, tex kristaller och i kristallerna fanns alptoppar och allt rörde sig inom cirklar, triangler å pentagram.
Lite då och då öppnade jag ögonen och ventilerade vad jag såg med min kompis, och här kommer det bästa med hela trippen. Frågade honom ”hur kan den veta vad jag tycker är vackert?” och då säger min kompis ”det är du som vet vad du tycker är vackert”. Detta blev en så total mindopener, jag har levt hela mitt liv med tanken att jag inte har några estetiska kunskaper alls, ”jag kan inte sånt, så därför ska jag inte pröva”. Så helt plötsligt så ser jag vad min hjärna är kapabel till, helt otroligt.
Fortsatte med dessa visuella till cirka 04 på natten då började det lugna ner sig, även min kompis började komma ner då, vi låg å pratade och var fortfarande småväck tills 07 då vi somnade.
Tankarna efter
Först och främst med att jag var nära på att panika efter att jag tog den andra det gav mig insikt i mitt behov av att alltid överdriva. Vill alltid ha mer, ska alltid köra på i 200 och aldrig ta det lugnt och reflektera över hur det står till just nu. Absolut något jag tänker på mer nu efter trippen.
Och sen den stora punkten, som verkligen har förändrat hur jag tänker nu efteråt. När jag såg dessa vackra saker och förstod att det var min egen hjärna, mitt eget sinne som skapat det. Så förstår jag vad hjärnan, vad jag är kapabel att göra bara man försöker. Tankar som ”nä jag ska inte göra det, för jag kan inte” finns inte längre. Och det handlar inte bara om det estetiska sinnet, utan allt.
Denna trippen var en månad sedan, och nu har jag börjat plugga upp mina gymnasiebetyg (något jag tänk på, men aldrig tagit tag i tidigare), skaffat en mängd fina kläder (alltid haft tanken att jag inte passar i fina kläder) förut, och krökar betydligt mindre mängder än förut. Känner mig snyggare, självsäkrare, visare, att jag har mer kontroll och mer komplett än någonsin!
Liknande visuella de jag hade: (men ändå inte i närheten)
http://outernettelepathicweb.com/wp-...dre-balogh.jpg
http://ih1.redbubble.net/image.93542...x550,075,f.jpg
__________________
Senast redigerad av litecp 2013-10-18 kl. 13:21.
Senast redigerad av litecp 2013-10-18 kl. 13:21.
