Ok, går i psykoterapi för detta men vill bara höra vad folk har för åsikter här och om någon kan ge råd.
Är halft deprimerad (lite bipolär) och lider av social ångest. Har extrem ångest p.g.a. jobbet. Har ganska nyligen börjat på nytt jobb (litet privatföretag) och är bokstavligt talat livrädd för att få sparken eller bli helt utanför där. Är redan utanför p.g.a. min sociala ångest och känns som att ingen gillar mig där. Känns som att alla bara är irriterade på mig. Vet inte om det på riktigt är så p.g.a. jag har svårt att skilja på känslor och verklighet. Känner sån jävla press och ångest när jag åker till jobbet. Om det är tyst för länge eller något får jag ångest. Känner press på mig att jag måste prestera hela tiden p.g.a. mitt sociala handikapp så att jag får behålla jobbet. Allt måste gå perfekt och om något går fel bryter jag nästan ihop.
Har funderat på att skita i det sociala och helt fokusera på jobbet då det tar så mycket energi, men samtidigt vet jag ju att det är ett säkerhetsbeteende för social ångest. Borde ju ta tag i mitt problem. Är ju det jag försöker göra men känns som om det går för snabbt framåt, klarar inte av det. Vad skulle ni ha gjort i min situation? För kan inte ha det såhär, det håller inte i längden. Har funderat lite på att berätta om mina problem på jobbet, men min psykoterapeut avrådde mig ifrån det. Försöker att ta en dag i taget, men det tar sån jävla energi av mig!!
