Ett parti "mellan SD och SvP" är helt onödigt

Emellanåt pratas det lite här och där om att det i svensk politik skulle föreligga ett behov utav ett parti som ideologiskt står mellan Sverigedemokraterna (SD) och Svenskarnas Parti (SvP). Förespråkarna av detta är oftast personer som anser att SD inte längre står för en politik som medför verklig förändring av dagens situation medans de anser att SvP är "för radikala". De vill se ett etnonationalistiskt parti som inte är "demokratifientligt". Partiet Nationaldemokraterna (ND) fyllde denna funktion, men verkar ha förlorat kraft helt efter inre stridigheter och ses av de flesta som ett parti som tillhör det förgånga. Man vill ha ett nytt parti som ställer sig emellan SD och SvP och man menar att det både finns ett behov för det och utrymme för det.

Jag menar tvärtom. Det finns inget behov utav ett sådant parti och det finns inte heller utrymme för det i ett 5-10 års perspektiv. Visst, i dagsläget finns det ett sådant utrymme, men vi vet alla att utvecklingen i Sverige går mot det sämre, i en allt snabbare takt. Förespråkarna för ett sådant parti brukar hävda att de t.ex. tycker att SvP:s hållning till demokrati skulle vara antidemokratisk eftersom man inte uttryckligen förespråkar "ett demokratiskt styrelseskick". Så här skriver SvP i sitt korta 10-punktsprogram om hur de anser att Sverige skall styras:


Förespråkarna för ett parti mellan SD och SvP menar att detta inte är tillräckligt, utan de framhåller oftast att det är självklart att Sverige skall styras demokratiskt. Här måste man inse att dessa män och kvinnor vill landet väl, och de vill det svenska folket väl, men de finner helt enkelt den demokratiska principen så viktig att de inte (idag) vill ställa sig bakom ett parti som inte gör uttryckligt stöd för den. Samtidigt vet vi att det är knappast den parlamentariska demokratin av dagens tappning som de vill ha, utan de menar oftast att dagens system har spårat ur och inte alls är det som "demokrati" ursprungligen var. Så är det givetvis, och det jag vill framhålla är att denna hållning ju även ryms inom SvP:s syn på hur Sverige skall styras.

Mer därtill, den demografiska utvecklingen är sådan i Sverige att om inte dagens situation stoppas så kommer vi svenskar under detta århundrade oundvikligen bli minoritet i vårt eget land. Jag menar att förespråka jämlik demokrati i ett sådant läge är att skriva under sin egen dödsdom. Vi är inte utdöda för att vi blir minoritet i vårt eget land, men det är en förbannat dålig situation, som är helt onödig, men om vi väl kommer dit, då gäller det att ha händerna fria, och att förbinda sig till "ett demokratiskt styrelseskick" bakbinder svenskarna. Fördelen med SvP:s hållning är att det lämnar dörren öppen för att smidigt omgruppera när situationen i landet blir sådan att vi måste förkasta systemet och staten helt och hållet. "Ja, men då kan vi byta parti till SvP när det händer" kanske någon tänker. Nej, det är givetvis redan idag vi måste börja arbeta för att ett parti med SvP:s absoluta värden och principer växer sig stora, så att vi inte står organisationslösa när väl dagen kommer. Låt oss inte ligga ett steg efter hela tiden, utan gör det rätta och slut upp bakom SvP om ni tappat hoppet om SD eller blivit uteslutna. Håller ni med?

Ja, jag håller med. De som tagit steget ifrån SD, men som fortfarande ser SvP som radikala, bör i rimlighetens namn vara vid sina sinnes bruk nog att inse att ett radikalare parti är vad som krävs i ett land med en radikal invandring och ett radikalt samhällsförfall. När vi lyckats bromsa all invandring och repatrieringen påbörjats så kan mer permanenta lösningar börja diskuteras, och då kommer utrymme säkerligen existera för ett parti "mitt emellan".

Det största misstaget i Sverige idag är att Svensson tror att allt som är antidemokratiskt per automatik är dåligt. Den demokrati vi ser idag är en skendemokrati; vi väljer politiker var fjärde år, men under mandatperioderna så kan dessa politiker göra vad än de vill och behagar, utan att passive Svensson ens orkar lyfta på sin feta röv och protestera... allt till tonerna av det sura mumlandet "det blir bättre vid nästa val".

Ursprungliga insändaren som jag gissar att ditt inlägg är ett svar på


Angående ett nytt parti
http://www.nationellidag.se/angaende-ett-nytt-parti
Opinion. Den senaste tidens uteslutningar ur Sverigedemokraterna har skapat ett mycket konkret problem: flera kunniga, duktiga och seriösa politiker har förlorat sin partitillhörighet och har i praktiken ingenstans att ta vägen

Intressant ämne och jag är definitivt bland dessa ni pratar om.

Detta handlar inte om demokrati för mig utan att VARENDA en ska ut (enligt SVP). För mig så är inte det någonting nödvändigt. Målet ska vara att minoriteterna är så få att de aldrig tack vare sin nativitet kan komma att ta ett stort fäste i befolkningens sammanstättning. Har man denna inrikting så är den enligt mig en mycket sundare politik. En Paul Ramzy idé alltså, inte 100% vita men en stor jävla majoritet.

Ser jag tillfälligt en invandrare ibland i min homogena statsdel så är inte det något problem, jag vet att för er mer radikala så är det det. Jag vill bara ha som utgångspunkt att när en turist kommer hit så ska de se Svenskar och inte undra vad fan alla dessa negrer kommer ifrån. Spelar vårat landslag ute i världen ska det vara 95% chans att den är en etnisk svensk, finns det en invandrare i laget så är inte det ett problem.

Sen är pratet om demokrati egentligen inte så intressant eftersom alla nationalister är ense om att demokratin idag är dålig och den måste ändras, det räcker väl så? Till och med mjuka Sd-are pratar ju för fan om en "demokratur".

Så det behövs alltså (åtminstone kanske) ett helt nytt parti för att du inte håller med SvPs program till punkt och pricka...

Ja men det låter ju jäkligt sunt. Inte.
Hur tror du det fungerar i de andra partierna?

Är folk lika kräsna där? Är det många som är oerhört politiskt intresserade som väljer bort ett engagemang i t.ex. Moderaterna för att de faktiskt hittat ett antal punkter som de inte håller med om?
Eller är det snarare så att såna här saker används som ursäkter av folk som anar att ideellt arbete i ett parti stundtals kan vara jobbigt och ta mycket tid?

Ser inte detta med 100% vitt som vilken annan punkt som helst. Jag kan kompromissa bort i stort sett allt annat i SVPs program men att man ska skicka iväg VARENDA en ser jag som en väldigt stor sak som inte är lika enkel som en skattefråga tillexempel som jag vet ni försöker få det att låta som.

Detta är något att tänka på från er sida för jag är säker på att det är väldigt många i min sitts. Man kanske känner en invandrare och man skulle aldrig kunna se dem i ögonen igen efter att gå med i SVP.

Att det inte ska finnas en enda och att det kan finnas några är i mina ögon en väldigt stor skillnad.

Ja "folket går före allt annat" osv men detta är någonting svårt för mig.

Hade jag bott i England hade jag gått med i BNP imorgon, det är synd att det i dagsläget är SD och SVP. I fortsatt framtid tänker jag iaf lägga mycket pengar på alternativ media för att bidra med i alla fall något.

Denna besatthet av partier är fascinerande, partivalssystemet är vare sig det enda eller ens den bästa formen av folkstyre utan endast ett vanetänkande. Faktum är att parlamentarism snarare är motsatsen till folkstyre.

Håller verkligen med här. Jag har inte ett dugg problem med styrelseskick, demokrati är ett ruttet system som det praktiseras idag ändå. Däremot kan jag tycka att adopterade, blandraser och invandrare som har varit här en väldigt lång tid eller gjort särdeles goda insatser för Sverige kan vara kvar. Typ Sverige innan 1980. Sen stänga gränser helt och sluta adoptera ickevita barn från och med då. Visst blir det dock Svp 2014 ändå men det gör väl att man tvekar på om man skall aktivera sig eller inte.

SD har bara en enda funktion och det är att samla en handfull röster och sedan visa för dom etablerade partierna hur många procent som reducerad invandring kan vara värd. Dom etablerade partierna ska sedan gradvis försöka stjäla dessa röster genom att själva lätta på sin invandringspolitik i ett försök att besegra varandra. SD kommer så klart att stupa i denna maktkamp men dom har då gjort sitt.

SVP har jag inget intresse av.

Så här skriver SvP om detta:

Det går att tolka som att "varenda en skall ut", och jag kommer inte försöka mig på att förmildra SvP:s hållning, det är en "radikal" position, men det är en nödvändig position såsom jag ser det. Det som gör positionen önskvärd är att det är en absolut position. Det finns ingen öppning för missförstånd, och genom att ta denna positionen så undviker man också att hamna i det relativistiska träsket som SD befinner sig i, där de ständigt måste försöka föklara "vad svensk kultur är" eller "vem som är svensk" enligt SD. Alla andra positioner än SvP:s position i frågan leder till att man hamnar i svåra definitionsmässiga trångmål om vem som skall få stanna och inte. Om man väl börjar göra några undantag, hur skall man definiera riktlinjerna för undantagen som får göras?

Jag tolkar SvP:s hållning så här: utomeuropéer kommer inte få ha medborgarskap i Sverige. Det innebär att de utomeuropéer som befinner sig här fråntas sitt medborgarskap. Hårt? Ja, men om vi skall ha någon chans att överleva och upprätthålla vår folkliga suveränitet här i världen och inte ständigt bli överkörda, så måste vi inse att det svenska folket kommer först. Och att upprätthålla vår etniska identitet är viktigare än att individuella utomeuropéer inte får vara medborgare i Sverige. De har trots allt sina hemländer som de kan återvända till. Vi har "bara" Sverige.

Hur kommer då detta realisera sig? Jag ser det som att det mest akuta är att genomföra två saker:

1) Fullständigt stopp av utomeuropeiskt invandring.

2) Tillsättningen av ett humant repatrieringsprogram för utomeuropéer, där alla som lever i förorter och lever på bidrag m.m. ges incitament och ekonomisk och praktisk hjälp att återvända till sina hemländer. Incitament kan innebär att dra in deras bidrag samtidigt som man erbjuder rejäl ekonomisk ersättning om de väljer att säga upp sitt medborgarskap i Sverige/uppehållstillstånd och flytta hem igen.

Om väl dessa två punkter faller på plats, då har vi säkrat vår folks framtid. Det kommer dock kvarfinnas en betydande mängd utomeuropéer och blandade människor i Sverige som försörjer sig själva och är "assimilerade".

Vad göra med dessa? Jag menar att om väl de två ovanstående punkterna är uppfyllda, så behöver man inte kortsiktigt göra jättemycket med de kvarvarande. Däremot långsiktigt skall man våra väldigt tydlig med att Sverige nu är svenskarnas land återigen, och att utomeuropéerna inte har en långsiktig framtid i Sverige, samt uppmuntra dem att bejaka sin egen etnicitet så att segregration upprätthålls. Många kommer då söka sig bort från Sverige helt naturligt över tid. De är trots allt inte speciellt rotade här, och i slutändan kommer några fåtal vara kvar. Dessa kommer vara en liten mängd, och jag ser inget behov av att utsätta de för repressalier osv så länge medborgarskapet är indraget.

Vi måste inse att om vi verkligen vill överleva som folk så måste vi sätta oss själva främst, och vi kan inte vara varken sentimentala eller ägna oss åt halvmesyrer.

Ja, jag förstår hållpunkten. Men hur formulerar du detta rent politiskt och hur avgör du vilka som skall få vara kvar och vilka som åker hem, samt hur formulerar du det på ett klart och tydligt sätt så att det inte ständigt blir massa missförstånd? Hur gör du för att inte de rasfrämlingarna som du anser skall åka hem får massa falskt hopp om att de får stanna? Jag anser att det är bättre och ärligare att vara tydlig: det här är svenskarnas land, ni är inte längre välkomna i längden. "Är du adopterad från Kina?" Ja, men då skall vi hjälpa dig att flytta dit samt finansiera språkundervisning osv så flytten blir smidig." Är du andra generationens invandrare från Irak?" Ja, samma sak. Vi hjälper dig att komma tillbaka. Det är min övertygelse att det är både det bästa för oss och för dessa individer i längden. För i ärlighetens namn, hur roligt är det för dessa "sladdbarn" att leva bland etniska främlingar (vi svenskar) och att hela tiden ses som andraklassens "svenskar", när de i istället kan leva som första klassens kineser i Kina eller första klassens irakier i Irak.

Ok så du har svårt med tillexempel Jobbiks, BNPs och Nationaldemokraternas hållning för den inte är lika tydlig?

Men ja individuellt så blir det väldigt svårt, det kan jag hålla med om. Kan tänka mig i framtiden hur i en tv-debatt, tv-ledaren tar fram en neger och frågar partiledaren var denna stackars person ska ta vägen. Med min hållning så blir det komplicerat.