Hur mycket krävs det för att en åklagare eller domare ska åtalas för tjänstefel?

Läste precis den här artikeln om en man som fick ett brev hem om att han tidigare skulle ha gripits och provats positiv för narkotika. Problemet var att han befann sig någon helst annanstans när det påstådda brottet sades ha begåtts.

Åklagaren hade undlåtit att DNA-testa mannen, och polisen påstod att det var rätt man som satt åtalad. Efter många om och men, gjordes ett enkelt DNA-test på urinprovet med narkotika i, och den åtalades urin. De tillhörde inte samma människa.

När passerar egentligen gränsen för att en åklagare eller domare ska åtalas för tjänstefel? Kan ni ge exempel på brottmål där en domare/åklagare dömts på grund av hur denne skött sitt ämbete?

Finns knappt skulle jag tro.

Här i Sverige bygger i princip hela det rättsliga området på att stat, kommun och landsting arbetar för samhällets och individens bästa och av den anledningen finns inget större behov av att kontrollera och reglera maktens utövare. Polisen utreds av åklagare som genomgående friar dem eller lägger ner åtal utan att man ifrågasätter åklagarnas lämplighet. Läkare kan begå nästan vilka fadäser som helst utan att förlora legitimationen osv. S,K,Ls underlåtenhet att följa beslut och lagar resulterar nästan aldrig i skadestånd till individer som råkat illa ut.

Makten skall inte kunna ställas till svars i detta korrumperade land.
Drabbade skall knappt ersättas.

Fallet du tar som exempel är dåligt.

Det är tveksamt om en domare eller åklagare kan hållas ansvarig för något de inte gör så länge de har en rimlig motivering. En sådan motivering kan vara ekonomi. Åklagaren motiverade med att inte låta analysera provet för att det skulle kosta, samma motivering hade domstolen. Den åtalade i det fall du anger bekostade själv DNA-analysen.

Domstolen och åklagaren hade ju undlåtit att kontrollera om intyget från jobbet verkligen stämde. Inte heller ville de kontakta några alibin. Sist men inte minst sade de nej till att kontrollera urinprovet. Är det motiverat att förvägra den åtalade all möjlighet att bevisa sin oskuld?

Se på åklagaren Christer van der Kwast som byggde sin karriär till riksåklagare på att åtala Quisten för hitta på mord.

Dåvarande vise riksåklagaren kommer inte på namnet på henne åtalar och får en man fälld för våldtäkt på sitt barn trots teknisk bevisning saknas och att flickan lämnat hur mycket oriktiga uppgifter om helst bl.a om hundratals ritualmord på småbarn. Mannen helt frikänd senare efter många år i fängelse.

Da Costa målet där läkaren och obducenten tillslut frias efter en totalt undermålig utredning men får inte tillbaka sina licenser.

Finns så många rättsskandaler i detta land att det inte är klokt.

Det duger inte, några tusenlappar ska det få kosta att kolla upp att identiteten stämmer på en åtalad.

Här diskuteras det aktuella fallet

https://www.flashback.org/t2235785

Det är så verkligheten ser ut tyvärr. Samma gäller för tex den för mord friade Bertil Fors. Han dömdes till tio års fängelse i tingsrätten men innan hovrätten så anlitade och betalade för egna expertutlåtanden som åklagare och domstol förvägrat honom. En enig hovrätt friade honom.

Ibland heter rättssäkerhet pengar.


Till skillnad från kostnaderna för massinvandringen så måste rättsväsendet hålla i slantarna. Därför får åtalade och misstänkta för brott ibland avslag på åtgärder de vill ha gjorda för att bevisa sin skuld. Åklagarna hävdar ekonomi, ibland ligger det säkert ett ont uppsåt bakom, dvs åklagaren kanske misstänker att åtalet blir svagare om den bevisning den åtalade vill ha tas fram. Det går i princip aldrig att bevisa och det finns inga lagar som säger att en åklagare måste vidta varje åtgärd en åtalad begär, ej heller måste domstolarna göra detta. Det sker rätt ofta att åklagare och domstolar avslår sådana begäran med hänvisning till ekonomi.

Ingen kommer alltså att straffas för att de vägrat att DNA-testa urinet.
Varken domstolen eller åklagaren har någon absolut skyldighet att vidta de åtgärder som en misstänkt eller åtalad begär för att bevisa sin oskuld.

I det här fallet har det motiverats av ekonomiska skäl...något man antagligen kan motivera de flesta avslag med.

Men nej, åklagare och domstol har inte gjort något fel utifrån gällande regelverk. Jag lovar dig.

Men visst ger det en besk eftersmak, särskilt som man vet att det finns folk som avtjänar långa fängelsestraff, ibland livstid, där den dömde begärt vissa utredningsåtgärder för att försöka bevisa sin oskuld och fått avslag. Eller som en fd skolkamrat, numera åklagare, en gång sade till mig "Är du åtalad och oskyldig så vill det till att du har ordentligt med pengar och en skicklig advokat och även trots det så är det stor sannolikhet att du döms.".

Googla 1976. Bekvämt att vara tjänsteman.

Men att pynta ut hutlöst mycket pengar till alla andra inblandade i ärendet går bra. Den falskt anklagade måste dock själv bevisa att haon är oskyldig. SJUKT!

MeanME sammanfattade det mycket bra.

Det stora felet begicks ju inte av Åklagaren utan av den kvinnlige polis som pekade ut mannen i rättssalen och under ed svor att det var honom de gripit med narkotika i kroppen. Åklagaren satte helt enkelt polisens ord före intyget.

Så är det tyvärr i detta drömland.

Jo men du vet ju att åklagaren bedriver ju en opartisk utredning där alla uppgifter som kan tala till den misstänktes fördel nitiskt kontrolleras. (Ironi)

Idag då karriärer hos polis och hos åklagare ges efter fällande domar och inte efter friande utredningar är det inte mindre än en skandal att så basala kontroller som DNA-kontroller, expertutlåtanden och av försvaret utförda utredningar nekas.

Ta faktumet att det är nästan stört omöjligt att få ett andra utlåtande på en obduktion i Sverige idag. Det finns inte en obducent som är villig att gå emot andra kollegors utlåtanden.

Sverige har en rutten rättssäkerhet idag där korruption i olika former och kollegiala vänskapsband ibland fullkomligt urholkar rättssäkerheten för oss medborgare. Vår rättsapparat är inte utformad för att kunna stävja lathet, ointresse, korruption mm från myndigheternas sida. Har man inte stora summor pengar så om olyckan är framme och man sitter där och är åtalad för ett brott man inte begått då är nog sannorligheten stor att man blir oskyldigt dömd.

Det enda man kan hoppas på är att man haft tur och lyckats få en engagerad advokat som slåss för ens sak. I annat fall är det bara att stämpla ut.