Hur kommer det sig att temperaturer varierar i naturen?

Jo, idag såg jag på ett TV-program då man mätte temperaturen i en barrskog. Det visade sig att temperaturen var varmare i jorden än på marken. Först trodde jag att det fungerade som vattnet under sommaren (varmare ovan än under) men har tydligen fel.

Är det inte så att eftersom kall luft har högre densitet än varm blir den kalla luften tyngre, och i och med att det dessutom ligger närmare marknivån så borde temperaturen i jord vara ännu lägre. Men troligtvis tränger kylan inte ner i marken på det vis jag har tänkt. Eller? Hur är det :/?



/ En nyfiken

Passar bättre i Klimat, miljö och geovetenskap, så vi flyttar dit.

END&V ---> KM&G

/mod

Beror väl lite på om det är skiftande årstider också, om du går från sommar till höst känns det logiskt att luften blir kallare först på samma sätt som när du går från vinter till vår är vattnet låggradigt medan luften kan vara ca 20 grader

Förmultningen i jorden producerar ju värme, kanske att det bidrar till den högre temperaturen?

Du menar väl att det var varmare en bit ner i marken än precis på ytan. Lite luddigt uttryckt där men jag antar att det är så du menar.

Så är det förstås inte generellt utan det varierar. Tar du tempen en bra bit under markytan så varierar den väldigt lite över året. Där tillförs värme från jordens inre och värme växelvis tillförs eller bortförs via ytan beroende på om där är varmare eller kallare än på det aktuella djupet.

Hur det svänger över året på olika djup vid en mätstation utanför Uppsala kan du se i det åttonde diagrammet ovanifrån här (soil temperature): http://celsius.met.uu.se/?pageid=12&meny=7

Som du ser så svänger det rätt mycket på 7 cm djup men ju djupare du går desto stabilare är temperaturen.

Det var kul att du sa, jag har inte tänkt på den aspekten fast det är förstås ett visst bidrag från det med. Fast jag tror det är försvinnande lite jämfört med solinstrålning och geotermisk energi. Aerob nedbrytning (god syrgastillgång) av 1 kg kolhydrat ger c:a 9 MJ värme och sker nedbrytningen anaerobt (i princip fritt från syrgas) blir det bara 0,4 MJ, resten avgår som energirika gaser, t ex metan. Det mesta av växterna är kolhydrat och även nedbrytning av andra ämnesgrupper bildar värme fast jag har bara inte siffror på hur mycket, borde vara ganska lika.

Jaha, sen är det bara att räkna på hur många kg biomassa som bryts ner per m² och år, hur mycket av det som sker nere i marken, markens isoleringsförmåga m.m. Hm, jag bryter nog här...

Okej, nu hänger jag inte med:s

Hur menar ni? Kan jag bara få ett entydigt svar på frågan, tack

Jag skrev precis hur det ligger till i inlägg 5 varken enklare eller svårare än svaret kan uttryckas. Läs ett par gånger till och är det något specifikt däri så är det bara att fråga.

Jag menade snarare hur jag kan omformulera min slutsats så att den stämmer.

Om du bara glömmer det där med luftens densitet och förstår vad jag skrev så blir det rätt.

Isolation både underlättar och förhindrar uppvärmning beroende på diverse faktorer. När man är ute i vinterkylan vill man ha isolerande kläder som är lättare att värma upp på insidan. När man är ute i en solig öken vill man vara klädd i lager som håller det yttre klädlagret borta från det inre lagret, d.v.s isolationen förhindrar uppvärmning av direkt solstrålning.

I naturen finns också saker som mikroklimat som gör det ännu mer komplicerat.