Allt började i en soffa och slutade i en soffa. Under tiden jag satt i soffan var jag dock på helt andra ställen. Tänkte nu berätta om en jävligt soft men jävligt läskig tripp som hände mig för ca 4 månader sedan.
Jag och några polare hade just gjort en bra mängd spice utav AKB-48f acetonet hade dunstat bort och vi skulle röka första rotten i en pipa. Jag stod trea och det kliade i fingrarna i väntan på min tur! Några sekunder senare höll jag den, ovetande om vad som skulle ske. Rökte nöjd och förväntansfull, minns hur jag tyckte nått va fel. Spice brukar alltid kicka igång på några sek för mig och nu hände det inget alls, mina polers stod redan helt stekta i första rotten så jag matade på och gav sen iväg pipan. Jag stängde ögonen och lutade bak huvudet mod väggkarmen, när jag öppnade ögonen igen satt jag i soffan i hörnet av rummet.
Jag kollade ut över rummet och såg min vän (säger nu ett namn bara) Petter med lurar i öronen framåtgungande, ser ut att må fetttt bra. De andra står kvar i köket och tänder på en pipa till. Det kändes som det gått flera timmar men de hade bara gått några minuter. (ytterligare ett påhittat namn, Niklas) kommer och sätter sig bredvid mig i soffan och tar fram sin dator. Jag försöker fokusera på programmet som visas på teven men drar paralleller mellan vad som händer/sägs och hur folk rör sig på ett sexuellt sätt, så då nån i tv-rutan tillexempel säger: kom nu rullar vi hem (kunde jag skratta åt att de sa kom nu knullar vi hem) Satt där och tokskrattade som en galning, sen ropade nån från köket att jag skulle komma och röka mer. Vände mig om och kollade åt de hållet men blev så jävla yr så la mig ner i soffan och blundade. Jag var helt plötsligt mellan två världar, stod som på ett snöre och hade två val. Antingen hoppa åt vänster där någonting ljust väntade, eller åt höger där jag inte såg någonting alls. Paniken började komma ifatt mig och helt plötsligt var jag i den "normala världen" igen. Lika snabbt var jag tillbaka på snöret igen, som att jag pendlade mellan tiden, sen slog det mig. Det här är fan inte normalt, hur kan jag vara i två olika världar???
Jag ropade att jag kommer måsta hoppa, de andra i rummet började undra vad som var fel för från början hade de hängt med i ryttmn och hur skönt allt va, hur bra stämning vi hade. Men de märkte att jag började nojja över min situation och Niklas som höll på med sin dator la ifrån sig den och lutade mig mot honom. Det var helt sjukt underbart allting men ändå så jävla obehagligt eftersom jag inte kunde sätta fingret på vad som var vad längre. Niklas började prata om hur nice det var, höll om mig och sa massa positiva saker om hur jävla bra och duktigt jag va. Kände när han sa alla saker hur jag helt plötsligt mådde bra igen, sen kom jag på vad han hade gjort. Inbillat mig om att allt är bra, så jävla smart snubbe alltså för det fungerade!
Det var iallafall en jävligt obehaglig känsla av att kuna välja att kliva åt fel håll när jag stod där på snöret, vad hade hänt om jag gjort de? Skulle jag dött? Jag minns hur jag hakade upp mig på min andning och när jag överanalyserade den slutade jag att andas. Det är sjukt med spice hur mycket man inbillar hjärnan men även hur mycket som fuckar upp den. Efter ett tag var jag tillbaks på spåret igen och vi satte på skön musik och hade det jävligt bra, Munchies kändes som ett bra alternativ så vi rostade jättefranska med nutella och en massa nötcreme.
De var en utav mina hundratals olika spicetripper, hope you enjoyed it
XOXO GOSSIP GIRL
Jag och några polare hade just gjort en bra mängd spice utav AKB-48f acetonet hade dunstat bort och vi skulle röka första rotten i en pipa. Jag stod trea och det kliade i fingrarna i väntan på min tur! Några sekunder senare höll jag den, ovetande om vad som skulle ske. Rökte nöjd och förväntansfull, minns hur jag tyckte nått va fel. Spice brukar alltid kicka igång på några sek för mig och nu hände det inget alls, mina polers stod redan helt stekta i första rotten så jag matade på och gav sen iväg pipan. Jag stängde ögonen och lutade bak huvudet mod väggkarmen, när jag öppnade ögonen igen satt jag i soffan i hörnet av rummet.
Jag kollade ut över rummet och såg min vän (säger nu ett namn bara) Petter med lurar i öronen framåtgungande, ser ut att må fetttt bra. De andra står kvar i köket och tänder på en pipa till. Det kändes som det gått flera timmar men de hade bara gått några minuter. (ytterligare ett påhittat namn, Niklas) kommer och sätter sig bredvid mig i soffan och tar fram sin dator. Jag försöker fokusera på programmet som visas på teven men drar paralleller mellan vad som händer/sägs och hur folk rör sig på ett sexuellt sätt, så då nån i tv-rutan tillexempel säger: kom nu rullar vi hem (kunde jag skratta åt att de sa kom nu knullar vi hem) Satt där och tokskrattade som en galning, sen ropade nån från köket att jag skulle komma och röka mer. Vände mig om och kollade åt de hållet men blev så jävla yr så la mig ner i soffan och blundade. Jag var helt plötsligt mellan två världar, stod som på ett snöre och hade två val. Antingen hoppa åt vänster där någonting ljust väntade, eller åt höger där jag inte såg någonting alls. Paniken började komma ifatt mig och helt plötsligt var jag i den "normala världen" igen. Lika snabbt var jag tillbaka på snöret igen, som att jag pendlade mellan tiden, sen slog det mig. Det här är fan inte normalt, hur kan jag vara i två olika världar???
Jag ropade att jag kommer måsta hoppa, de andra i rummet började undra vad som var fel för från början hade de hängt med i ryttmn och hur skönt allt va, hur bra stämning vi hade. Men de märkte att jag började nojja över min situation och Niklas som höll på med sin dator la ifrån sig den och lutade mig mot honom. Det var helt sjukt underbart allting men ändå så jävla obehagligt eftersom jag inte kunde sätta fingret på vad som var vad längre. Niklas började prata om hur nice det var, höll om mig och sa massa positiva saker om hur jävla bra och duktigt jag va. Kände när han sa alla saker hur jag helt plötsligt mådde bra igen, sen kom jag på vad han hade gjort. Inbillat mig om att allt är bra, så jävla smart snubbe alltså för det fungerade!
Det var iallafall en jävligt obehaglig känsla av att kuna välja att kliva åt fel håll när jag stod där på snöret, vad hade hänt om jag gjort de? Skulle jag dött? Jag minns hur jag hakade upp mig på min andning och när jag överanalyserade den slutade jag att andas. Det är sjukt med spice hur mycket man inbillar hjärnan men även hur mycket som fuckar upp den. Efter ett tag var jag tillbaks på spåret igen och vi satte på skön musik och hade det jävligt bra, Munchies kändes som ett bra alternativ så vi rostade jättefranska med nutella och en massa nötcreme.
De var en utav mina hundratals olika spicetripper, hope you enjoyed it
XOXO GOSSIP GIRL
