Är det en slump att Sverige har flest singelhushåll i världen?

Färsk undersökning: Svenska kvinnor för kräsna – och männen för blyga


http://www.aftonbladet.se/wendela/re...cle12317780.ab


Där har du den enkla förklaringen

Jag tror att det helt enkelt handlar om att det sociala trycket att bilda par och skaffa barn har försvunnit. Det är nu mer accepterat att vara ensamvarg, eller knulla runt, eller vara polygam eller göra vad fan man vill.
Och de som inte accepterar ens val kan man be dra åt helvete. En som gjorde så för 50 år sedan skulle bli rejält stigmatiserad, och få problem med sin omgivning och kanske till och med få svårt att hitta jobb.

Sedan finns det förmodligen en växande grupp människor som egentligen vill leva i tvåsamhet, men inte får till det. När den upptrampade stigen in i tvåsamheten försvinner är det många som inte längre hittar dit. Man måste så att säga organiserat skiten på egen hand.

Förr i tiden blev ju de kvarvarande singlarna i en social krets mer eller mindre ihop fösta av sin omgivning. Nu för tiden måste man ha social kompetens och rakvatten och grejor.

Jag tror kvinnorna har helt orimliga krav på det motsatta könet idag, och om de inte får någon som passar kraven väljer dom att vara ensamma. Jag har hört flera tjejkompisar i 25-års åldern säga ungefär: "-det är så svårt att hitta kärlek det finns nog ingen här i Göteborg som är bra nog för mig".

Detta kan alltså en tjej som är typ 3av10 på en 10-gradig skala säga. Trots att hon bara är 3 poängare så har hon en stor skara manliga beundrar som hon skulle kunna bli ihop med när som helst många av dom säkert 5-6 poängare. Hon har alltså tänkt sig att hon måste ha en som är minst 7 poängare trots att hon själv är 3a, så ser tolkar jag hur många tjejer tänker.

Eller är dom inte medvetna om att dom är under snittet?

Rätta mig gärna om ni kan mer än jag om sånt här. Men min tanke är att det helt enkelt är enklare att vara singel i Sverige jämfört med många andra länder. Ingen stigmatisering kring skilsmässor, delad vårdnad gör att ingen förälder behöver känna att de stannar i förhållandet annars förlorar de kontakten med barnen, båda könen har råd att vara singlar så ekonomin försvårar inte så många uppbrott... Den typen av saker. Visst finns det även svenskar som stannar i förhållanden av just de anledningarna jag nämnt, men jag tror helt enkelt de är färre här.

I någon artikel läste jag att vi har mycket hög sysselsättningsgrad i Sverige. Då vi har färre hemmafruar tex så är det fler som vill ha jobb och det gör att arbetslöshetssiffrorna ibland ser illa ut jämfört med andra länder. Men om man ser till procent som faktiskt jobbar så ligger vi väldigt högt. Jag gissar att det finns en hel del hemmafruar odyl som stannar kvar i slentrianförhållanden de egentligen inte trivs i då de känner en stor osäkerhet inför att helt själva börja ta hand om allt, hitta jobb osv. Så är det nog i alla länder men Sverige skulle då påverkas mindre då fler kvinnor jobbar och kan försörja sig själva.

Sen har jag även uppfattat det som att man i många länder har en skattelagstiftning mm som gör det fördelaktigt att gifta sig/bo ihop. Det kan bli rätt stora summor. Att skilja sig verkar bli en dyrare affär särskilt då barn oftast innebär att någon (mannen alltsom oftast) får betala en massa underhåll. Det blir motigare att gå isär om man inte har en väldigt tydlig anledning.

Utbildningsnivån är hög i Sverige för både kvinnor och män. De flesta vill inte starta familj innan de börjat jobba, vilket gör att de inte känner någon press att leta upp stadiga förhållanden innan de pluggat klart. Utbredd användning av preventivmedel gör att färre blir oplanerat gravida och därför känner en press att testa en stadig relation med den andre föräldern. Även det tror jag bidrar med en liten del till att folk känner att det är ok att vara singel.

Så det är nog en hel del olika faktorer som samverkar. Men i grunden tänker jag alltså att Sverige kanske är det land där det är "enklast" att vara singel.

Um, på ytan känns det som att Sverige är ultra-civiliserat. Men samtidigt under ytan är det mer primitivt och degenererat än vad det kan ha varit på flera hundra år, vi lever i princip i ett djurlikt format där de killar som - egentligen - föds hjärnskadade eller inte utvecklas normalt och därför aldrig får empati är de som frodas av det här materialistiska ytliga statusfixerade klimatet; där tjejer bara är ytliga horor som går på dem eftersom de bryr sig som inte så länge det på ytan ser normativt ut.

Även om de blir blåsta av det och det gör de inte kan bygga upp en fungerande familj går de hellre på det som glittrar, eftersom den bilden av sig själva - och 'livet' - som icke-störda killar ger inte är glamourös och skönmålande nog att de inte vill finna sig i den.

Det finns som ingen grund värderingsmässigt som driver folk till att de ska vara sambos - utan värderingarna säger att man bara ska tänka på sig själv där andra människor är något man ska ha så länge de är medel för att förhöja sin självkänsla genom.

Det är helt sjukt kallt och ytligt egentligen, samtidigt känns det som definitionerna förvrids där alla är själviska blir det sett som asocialt (själviskt) att inte ta del i statusracet och ha andra människor som accessoarer.

Vi är typ alla bedragare emot oss själv och varandra - och har därför ingen mentalitet som handlar om att bevara såntdär med giftermål och dylikt.

Nej jag tror faktiskt inte det är det.. Många har otroligt höga krav.

Det är främst tjejer som har extrema krav. Ett av få krav som många killar har är att tjejen inte ska ha knullat runt, men det gör ju de flesta så då är det inte så konstigt att det blir som det blir.

Folk verkar glömma de ekonomiska faktorerna.

Ett av de mest tydliga tecknen på ekonomiskt välstånd i ett land är att det finns fler singlar och att barnafödandet brukar sjunka.

Folk har helt enkelt både tid och pengar till att kunna vara singlar, istället för att känna press att bli ihop med någon för att.kunna klara av boende.och inkomst.

Så ni som tror att det skulle vara ett tecken på något dåligt att det finns många singelhushåll tolkar inte fakta på rätt sätt...

Mvii's uppfattning är att det är en ekonomisk fråga och volymen av kvinnor i arbete,
volymen av kvinnor som flyttar hemifrån till egen bostad istället för till parter och
att kvinnorna har råd att vara singel - männen har ju alltid TVINGATS att ha råd
att vara singel/försörja sig.

Undersökning i England - 75% av alla gifta kvinnor var missnöjda - 50% skulle dra
direkt om de klarade sig ekonomiskt - här drar dessa 50%.

Det är kvinnornas marknad upp till typ 35 år - med reservation för bortbytingsproblemet.

När kvinnorna är +40 o f f a +45 är de rätt körda på partnermarknaden o det finns
hur många singelkvinnor som helst - och de flesta av dessa är dömda till evig ensamhet.

Hur många ankdammskvinnor har inte gift sig i USA - haft normala eller låglönejobb
o man med normala jobb - när dessa har flera barn o skiljer sig flyttar de tillbaka hit,
för de klarar inte barnpassningskostnaderna etc i USA.

De som här är dömda till evig ensamhet pga ålder - båda könen - verkar ha lättare
att skapa nya förhållanden i USA - varför vet jag inte - detta trots rätt likartad
skilsmässostatistik.

Till saken hör att kravet på tvåsamhet/familjebildning har socialt minskat genom de-
cennierna.

Sen finns några sexuella frågor/aspekter - men dom återkommer mvii till senare.

Skulle vilja hävda att mycket av detta är sant.

Jag håller med dig i det mesta, och dina siffror från England var både intressanta och belysande.

Men jag undrar lite kring din teori kring äldre kvinnor. Utifrån vad jag själv sett så verkar det vara få över 45 som skiljer sig och de flesta jag sett i min omgivning som gjort detta har rätt snart hittat nån ny. Inte alla men de allra flesta. Nu har de uteslutande varit akademiker, vet inte om det är annorlunda i andra kretsar. Jag har träffat på betydligt fler män i den åldergruppen som varit singlar, särskilt om man tittar på folk som varit singlar länge. Så jag undrar om det är ett mönster du persoligen sett, dvs att det då verkar vara olika för olika grupper eller om du har nån forskning du baserar det på.

Oavsett så är det intressant.

Nej, det är ingen slump.

Jämlikhet är ett misslyckande och leder till ett splittrat samhälle.

Precis som all politik i västvärlden just nu.