Lagen om offentlig upphandling - förklaring

Jag skulle vilja ha en enkel förklaring, med exempel,
på vad Lou innebär och vilka konsekvenser det får i praktiken.

Är väl när kommunala verksamheter ska sluta avtal med olika privata leverantörer.

Exempel: en mellanstadieskola ska inhandla massa pennor till sina elever.
Då kontaktar de lite olika pennfabriker.
Under en tid får pennfabrikerna komma med olika erbjudanden, den pennfabriken som kommer med det mest fördelaktiga priset är skolan tvungen att köpa sina pennor ifrån.

Anledningen till att man har det såhär är för att skolan använder skattebetalarnas pengar, hade ju varit lite orättvist om rektorn köpt alla skolans pennor av sin brorson som råkar ha en pennfabrik trots att hans pennor är hutlöst dyra...

Det lät ju enkelt!

Men varför är det en sådan debatt kring lagen? Den verkar ju inte fungera så bra av olika skäl?!

Nu förenklade jag väldigt mycket, är inte bara priset som avgör, billigast är ju inte alltid bäst och skolan kan ju vilja ha pennor som inte går sönder hela tiden.


Ta det här livmoderhalsvaccinet till exempel, där ska man ju testa fram och tillbaka så man vet vilket som är bäst för mellanstadieflickorna. Det läkemedelsföretag som får/fick (inte uppdaterad på hur det gick om de är klara än) kontraktet kommer ju tjäna enorma mängder pengar. Tänk dig att staten årligen köper deras vaccin till hälften av alla tolvåringar i hela landet, där har vi pengar.

För mer detaljer kan du läsa denna.
http://www.konkurrensverket.se/uploa...gsreglerna.pdf

Om man har tur så tar det max två år från intresse för en produkt tills den är på plats. Kortare om man kan göra ett avrop eller konkurrensutsättningpå Kammarkollegiets upphandling.

För myndigheter som köper mer än pennor och block så innebär det att det sitter avdelningar med 50-60 pers som har som enda funktion att bibehålla byråkratin och sina egna arbetsuppgifter.

Detta leder till att alla inköp blir fördröjda med flera månader och utan att ens räkna in kostnaden för den arbetsmarknadspolitiska åtgärd som LOU innebär så blir alla inköp dyrare och krångligare och fel saker köps in för att inköparna är idioter utan kompetens för vad de köper in.

I jämförelse så hade ett system med mutor och fiffel lett till att statliga inköp kunde göras tidsenligt och billigare än vad det gör idag.

Min erfarenhet av LOU är att brukaren (staten, landstinget, kommunen) oftast blir blåst på det ena eller andra sättet. Byråkratin är dessutom fruktansvärd och sysselsätter massor med handläggare och jurister som ska fippla med den här skiten. I slutändan blir resultatet att den offentliga sektorn blir mjölkkossa åt olika leverantörer av varor och tjänster som blåser dem hårt!

Om syftet var att säkerställa att nepoti och vänskapskorruption inte gjorde saker och ting dyrare för skattebetalarna, så sköt man sig rejält i foten ändå!

Visst låter det enkelt och bra?
Skattepengarna ska användas på effektivaste sätt.

Problemet uppstår tex när ett miljöovänligt jordbruk i Tjernobyl erbjuder lägre pris än det miljövänliga, ekologiska och lokala lantbruket i samma kommun.
Då spelar det ingen roll vad som är bäst utan priset ska styra.

Det finns förvisso kreativa sätt att komma runt det, men i stora drag är det bara pengarna som styr.

Tack för svaren. Intressant och bra förklarat, nu har jag lite mer grepp om det!