When religion becomes a cult

Läste en artikel och tittade på TED talk av Diane Brencoter "How vults rewire the brain" och tyckte den var väldigt intressant. Här är länken: http://www.huffingtonpost.com/eliyah...b_3996139.html

Jag tycker att alla som inte är sekulariserade passar ganska bra in i den här kategorin vilket stärker min övertygelse om att alla religioner i princip bör klassas som sekter. Har man inte en väldigt sekulariserad, på snäppet till agnostisk, inställning till sin tro så leder den religiösa tron ofta till detta "cirkulära" tänkandet som beskrevs i klippet.

Det är en svart/vit värld som målas upp där "vi" är de som innehar sanningen, det goda och ända rätta, medan de "andra" är på avvägar och måste räddas på ett eller annat sätt. Sedan beroende på vilken grad av radikalism och våldstendenser personen ifråga har så manifesteras detta i självmordsbombningar, våldsbrott eller bara en extremt stark önskan att missionera vilket anses som en (gudagiven) rättighet eller till och med skyldighet. Kanske därför muslimer här i Sverige kör hårt om att sprida sin slöj- och ramadanpropaganda stup i kvarten. Därför jag hört så många gånger hur kvinnor i slöja är "en jättebra dawah" *wink wink*

Intressant trådstart.

Jag tänkte på definitionen av sekt. Som jag förstår det är en sekt en religiös/politisk/ideologisk gruppering vars världsbild markant avviker från den allmänt rådande. Det innebär ju att sekter får sin mening och innebörd i ett sammanhang i jämförelse med majoriteskulturen.

Historiskt sett var den religiösa världsåskådningen den dominerande och alla religiösa grupperingar med en annan religiös tolkning än den allmänna religiösa tolkningen i samhället klassades som sekter.

Men i och med att samhället blivit allt mer sekulariserat kan man inte längre påstå att den allmänna världsåskådningen är religiös. Istället är den allmänna världsåskådningen numera baserad på vetenskapen. Och alla andra världsåskådningar klassas därmed som sekteristiska. Det behöver per definition inte röra sig om en religiös gruppering utan alla grupperingar som inte hänger sig till den vetenskapliga världsåskådningen.

Jag tänker mig att det inte går att strikt klassa olika grupperingar som antingen sekter eller inte. Utan att alla grupperingar kan graderas beroende på hur mycket de avviker från den rådande kulturen (baserad på den vetenskapliga världsbilden).

Jag tenderar att snarare luta åt det hållet som beskrivs i artikeln, dvs beroende på hur öppen man är för andra idéer och influenser samt beroende på hur man behandlar och vad för attityd man har gentemot "avhoppare" så kan man beskriva något som sekt eller inte. Sekter tenderar att vara väldigt slutna grupperingar där man inte tolererar avvikelser eller idéer som inte stämmer överens med gruppens. Exempelvis om vi ska ta "rabiata ateister" som jag kallar dem ibland så är det nästan lika sekteristiska tendenser där man i princip är lika fundamentalistisk och intollerant i sin "ateistiska övertygelse" som en islamist är.

Är man exempelvis muslim men inte envisas med att leva efter shariah, islams motsvarighet av tidigare kanoniserade lagar i Sverige, och är tolerant mot avhoppare (avfällingar) och dessutom inte kräver särlagsstiftning - ja, då anser jag det inte vara sekteristiskt utan man må ha en tro men är sekulariserad och inte nitisk och rigid.