Om soldaterna under första världskriget

Det jag nu vill ha klart för mig är helt enkelt frågan: Hur avancerade var skyttegravarna från första början år 1914 tills slutet 1918?

Länge har jag funderat lite över hur egentligen en soldats vardag var i till exempel västfronten. Vilka dagliga rutiner soldaterna hade och hur det hela sköttes.
Jag vill att vi i denna tråd samlar så mycket information så mycket om soldaternas vardag i kriget. Allt från hur det gick till när man blev inkallad, träningen, vilka maträtter de oftast hade, hur de sov, vilka kläder de hade på sig, vad de stötte på under alla år på fältet och sedan hur hemresan gick till.

Man kan se det som en resa i olika kapitel. Att vi först och främst får så mycket information om allt som kan ha med soldater under första världskriget att göra.

Det hela är egentligen ett gigantiskt projekt då det finns hur mycket som helst att hitta på nätet, tidningar, böcker osv men om bara folk känner att de vill bidra med intressant läsning så tror jag att detta kommer att bli en väldigt faktarik tråd.

Jag vill börja med att berätta lite om det jag vet om soldater vid fronten. Vad de gjorde under ett dygn och vad de normalt utsattes för under denna period.

Ponera att det är en helt vanlig dag vid fronten, det är helt lugnt och ingen fiende försöker attackera på något sätt öht.
En timme före gryning väcker officerare de soldater som sover, man gör i ordning bajonetter och ställer sig i en linje vid de första stegen på stegarna. Man gjorde sig helt enkelt redo för en eventuell attack. Då båda sidorna ofta gjorde samma sak så hände det inte särskilt mycket under de första timmarna på morgonen.

Efter att man inser att det inte kommer att bli en attack vid gryningen (det var helt enkelt ingen dimma och för ljust för att kunna attackera) så kunde man äta frukost och göra rent sitt vapen. Maten kom via stora "hinkar" från fältköken och vapenrengörningen gjordes i skift.

http://inthefootsteps.org.uk/images/...eldKitchen.jpg
(Bild på ett kök)

Inspektionen kom strax efter frukost där officerare dagligen kollade hur soldaterna hade det. Om de var sjuka, om de mådde bra, hur deras kläder var och till exempel en inspektion på deras fötter.

Dagliga jobb delades ut efter inspektionen till soldater och det kunde skifta mellan att fylla på sandsäckar, göra latriner, pumpa bort vatten från botten av skyttegravarna mm mm.

Det dagliga arbetet kunde snabbt bli tråkigt då det för det mesta inte skedde mycket aktivitet på ingenmansland under dagen. Det var ju för ljust och en eventuell attack kunde bli katastrofal. Den soldat som inte hade något att göra under dessa timmar under dagen fick försöka få tiden att gå.
Skriva brev hem, läsa böcker, spela kort, prata och annat dylikt var vanligt hos en soldat som hade lite tid över mellan alla dagliga jobb.

När skymningen närmade sig så ställde sig soldaterna sig i ordning precis som vid gryningen.

När mörkret hade fallit och natten kom krypande fick ett antal soldater uppgifter under natten. För det mesta så var detta precis vid ingenmansland och man turades om att sitta vakt. Ett vaktjobb varade sällan längre än 2 timmar då det var ofta då någon somnade.

Mörkret var också en perfekt täckmantel till att patrullera ingenmansland också. Patruller skulle krypa längs fiendens skyttegravar och sätta upp hinder som till exempel taggtråd för att hindra en eventuell attack i framtiden. Ibland stötte fiender på varandra och när man låg där mitt ute i ingenmansland hade man inget annat än 2 val. Antingen struntade man i varandra eller så försökte man döda varandra, men det var inget tal på att avfyra sitt vapen, det skulle bara sluta i att andra soldater i skyttegravarna skulle kasta granater eller börja skjuta ut mot ingenmansland. Man kunde då dö själv istället för sin fiende.

Angående vad patrullerna ofta bestod utav var helt enkelt en patrull som skulle göra i ordning taggtråd framför fienden, en patrull som skulle reparera eventuell förstörd taggtråd eller dylikt och en patrull som skulle lyssna på fienden om de närmade sig.

Döden var alltid nära under natten. Man kunde alltid räkna med att det fanns krypskyttar som väntade på att något skulle bryta mörkret i ingenmansland. Ljus från en fullmåne kunde få en hjälm eller någon metalldetalj i kläderna att synas och det var allt för att krypskytten kunde avfyra ett skott.

När jag har lite mer tid kan jag försöka berätta mer.

källor: http://inthefootsteps.org.uk/Article...heTrenches.htm
http://trenches.jynx.ca/?page=routine
http://r9139.hubpages.com/hub/Life-i...-the-Great-War