Hjälp med juridikstudier, alla frågor av skoluppgiftstyp i denna tråd.

Jag skriver ett arbete om upphovsrätten i bloggar specifikt. Jag skulle behöva veta exakt vad som är illegalt att publicera på sin blogg på internet, och det spelar ingen roll vilken sida man använder sig av för att publicera inlägget. Men sådant som absolut är illegalt att publicera.

vad äe skillnaden mellan behörighet och befogenhet gällande fullmakt?

Det är väl enklare än så. Om någon tar en bil och säljer den vidare så fanns både ett frånhändande och tillängnelseuppsåt och det aktuella brottet blir således stöld (inte tillgrepp av fortskaffningsmedel) vilket är ett dugligt förbrott vid sakhäleri.

Jag har en uppgift som jag inte riktigt kan komma på ett rätt svar till.

Frågan lyder som följande:

Peter och Shirin har bott tillsammans i många år utan att vara gifta. De har en gemensam dotter som nyss fyllt 4 år. De har bestämt sig för att separera. Peter köpte en bostadsrättslägenhet för 500 000kr när de varit ihop några år. Han fick låna varenda krona och hela skulden är fortfarande kvar. Lägenheten är nu värd ca 700 000kr. Peter har också en bil värd ca 50 000kr. Shirin har varit den som köpt in alla möbler sedan de flyttat samman. De är nu värda ca 60 000kr. Shirin vill ha lägenheten och möblerna eftersom det är hon som är ensam vårdnadshavare till barnet. Får hon verkligen det? Och vem får behålla vad efter separationen?

Alltså, får Shiri behålla lägenheten genom att lösa ut Peter eftersom det var Peter som köpte den själv? Möblerna lär väl Shiri få dela med honom eller?

Behörigheten är själva fullmaktens gränser, alltså det som syns utåt mot tredje man. Befogenheten är de interna, snävare föreskrifterna mellan huvudman och fullmäktige.

Det blir lite olika konsekvenser beroende på vilken, eller vilka, som överträds.

Svarsmallen till en tenta gör mig lite förvirrad.

Anta att en svensk lag står i strid mot EG-rätten (EU-rätten eller vad fan det nu ska kallas efter Lissabonfördraget). Denna lag hindrar företag på en viss marknad att etablera verksamhet här i Sverige (statligt monopol).

Finns det någon möjlighet övht för företag att med stöd av EG-rätten processa direkt gentemot nationell domstol, dvs. mer eller mindre grundat på att svensk lagstiftning står i strid mot EG-rätten?
Eller är det nödvändigt att företaget "provocerar" fram ett brott genom att etablera sig trots det svenska förbudet i enlighet med Franzén-metoden?

Edit: Förhandsavgörande, anmälan till kommissionen osv. vet jag redan om.

Direkt ogiltighetstalan i EG-, numer EU-domstolen, kanske? Fast för att det överhuvudtaget ska vara aktuellt så krävs det att rättsakten man vill åt är ett "beslut". Beslut inom citationstecken eftersom att det i det här fallet har en bredare betydelse. Även oäkta förordningar kan räknas som beslut. Det är det enda jag kommer på nu, förutom det du nämnt. Har inte tillgång till litteraturen för tillfället.

Edit: Ehh, det var den svenska lagen du ville åt. Missuppfattning från min sida.

Akta dig för att blanda ihop EG-domstolen och EU-domstolen, det är två helt skilda saker... Oäkta förordningar har jag aldrig hört talats om, men vi fick i alla fall lära oss att förordningar alltid är bindande och därav gällande lag i medlemsstaterna (de behöver alltså inte implementeras i medlemsstaterna för att bli gällande).

- Detta förutsätter att tillägnelseuppsåtet finns redan när bilen tillgrips. Jag tror flammer syftar på det fallet att uppsåtet att sälja bilen uppkommer först efter att den tillgripits. Det är ju inte ovanligt att missbrukare och annat löskerfolk tar en bil för att "köra av sig" utan någon egentlig plan.

Nedanstående scenarior ska kommenteras ur ett normgivningsperspektiv vilket innebär att du skall svara på OM, och i så FALL VEM (beakta även möjligheter till så kallad delegation av normgivningsmakt!) som ska eller kan agera, normgivning kan ske. Flera av exemplen är medvetet osannolika eller rentav orealistiska i syfta att visa normgivningsreglernas allmängiltiga karaktär. Förstår man dem kan man lösa snart sagt varje tänkbart (eller otänkbart) normgivningsscenario.

1) Regeringen vill återinföra dödsstraff i krigstid.
2) Regeringen vill att alla ska en dagstidningsprenumeration. Gör det någon skillnad om regeringens krav istället avser ett tvång på Kalle Anka-prenumeration?
3) För att förhindra brott på internet föreslår regeringen att all internettrafik i Sverige ska passera ett filter.
4) Regeringen vill att ledigheten i högskolan fördelas jämnt över året. Istället för sommaruppehåll föreslås tredagarshelger att gälla lika över hela landet.
5) Regeringen vill att de nu kommunala förskolorna ska byta huvudman till landstingen.
6) Till följd av slarv med rutinerna vill Regeringen stärka rättssäkerheten för medborgarna. Det förslag som regeringen vill genomföra innebär att en ny myndighet, Riksmyndigheten, ska inrättas.
7) Regeringen tycker att den adlige von Pluring ska fråntas sin grevetitel.

Om någon vet var i RF man hittar svar på dessa frågor är jag tacksam för svar!

Europeiska unionens domstol heter det väll numera (f.d EG-domstolen), förkortas det EU-domstolen eller står EU-domstolen för Europadomstolen? (Alt. EFTA-domstolen t.om? )



Min fråga sammanfattad: Kan man med stöd av EG-rätt åberopa författningsbesvär i svensk domstol som enda sakfråga i ett mål?

Teoretiskt har du rätt tror jag, det är ju hela syftet med brottet "tillgrepp av fortskaffningsmedel" (det är ju svårt att bevisa tillägnelseuppsåtet när pundare X kör runt i sin tillgripna Volvo 240). I praktiken kommer ingen att komma undan med att "jag saknade tillägnelsuppsåt vid tillgreppet men fick det sen och sålde den".

Hur är det föresten med tillägnelseuppsåtet, behöver det föreligga vid själva tillgreppstidpunkten eller räcker det att det uppstår under någon tid efter det då personen har det tillgripna i sin besittning (tillägnelseuppsåtet är ju inte som uppsåt i övrigt, har inte Jareborg tillgänglig just nu, då det i realiteten är ett objektivt rekvesit och inte ett subjektivt dito?). Kommer inte riktigt ihåg hur det är med det där och teoretiska spetsfundigheter av den hör typen dyker sällan upp i den verklighet man nu går och tröskar.