Hjälp med juridikstudier, alla frågor av skoluppgiftstyp i denna tråd.

Byggnaden är i sig inte en fastighet, utan lös egendom. Lös egendom (vid dödsfall) övergår till dödsboet, och skiftas mellan dödsbodelägarna.

Nu misstänker jag att båthuset inte tagits upp i boutrednuingen (om man nu litet slentrianmässigt tänker att "ett hus måste vara en fastighet", så ägandet till båthuset har inte följts upp. Nu säger C (som är i sin fulla rätt att säga så) att "Båthuset får ej nyttjas av den nye köparen" - antagligen har gamle ägaren (före B) haft en överenskommelse om att få disponera platsen.

Denna överenskommelse kan, men måste inte, fortsätta till B och sedan till C, men i såfall med A:s tillåtelse. Motsätter sig A att grannen nyttjar hans mark kan man inte göra så mycket.

Givetvis äger inte A båthuset, och A (om B vidimerar att den lösa egendomen "båthus" ingår i husaffären) kan inte motsätta sig att C hämtar sitt båthus, om det kan ske utan besvär för A. A kan också begära av C att denne "hämtar sitt j-a båthus". Anses båthuset inte ingå i affären är det B som har äganderätt och ansvar (till/för huset, inget annat.)

Jag tror att en vänlig diskussion, grannar emellan, som reder ut hur granne C skall kunna använda sitt båthus, som står på granne A:s mark är den bästa lösningen. Någon form av upplåtelseavgift (arrende är ett sätt, men det kan göras enklare) kanske löser saken?

För att hitta jämförelseobjekt finns det gott om helt eller delvis felplacerade uthus, friggebodar och slikt, där rättelse enklast utförts med en lyftkran...

Trassenten K har utfärdat växeln och trassaten I har accepterat växeln vilket innebär att I är huvudgäldenär.

Ett tips är att läsa på om skillnaden mellan ett löpande skuldebrev och en växel utifrån tredje mans perspektiv. Det kan du göra genom att jämföra skuldebrevslagen och växellagen.

Tråd om nyttjanderätt till båthus infogad.

/Mod

Hej! Skriver ett skolarbete om arbetskraftsinvandring och mitt under den kommer sådana nyheter: Moderaterna vill reformera dagens arbetskraftsinvandring i Sverige https://moderaterna.se/forbattra-arb...tsinvandringen


Juridiskt sätt, kan detta betyda att om sådant förslag går igenom att:
- Alla som är arbetskraftsinvandrare inom yrket personlig assistent idag blir efteråt utvisade?
- Arbetskraftsinvandrare som levt i Sverige under 3-4 år med en lön som ej motsvarar lägsta lön vid heltidsanställning nu inte har en chans att få stanna i Sverige permanent? (Dagens lag under vilka de har fått arbetstillstånd säger att den måste vara i nivå med kollektivavtalet och ej lägre än 13000. Efter 4 år får de stanna här permanent)
- Arbetskraftsinvandrarnas anhöriga som redan är här blir utvisade också?

Hur fungerar det i en sådan situation för arbetskraftsinvandrare som kommit hit och bor här under dagens lagar när dessa lagar helt plötsligt förändras?

Man måste förhålla sig till de lagar som för stunden gäller.

Letar med ljus och lykta efter förarbeten till Avtalslagen. Den är ju sedan 1915 så det kanske inte finns att tillgå ett digitaliserat dokument?
Hittar bara propositioner för ändringar gjorda 1955 och framåt.

https://lmgtfy.com/?q=prop+1915%3A83

Jo, lyckades hitta Prop 1915:83.

Det som gjorde mig konfunderad var att de hänvisar till annat i böckerna än vad som framgår av det dokumentet. Vissa citat som i böckerna kallas för "motiv till avtalslagen" finns inte med i förarbetet.

Jag har en fråga om RF kap. 8. Vid utredning av vem som får göra vad, i RF 8:2 går man igenom punktvis för att se om möjlighet till delegering etc. Om ämnet faller utanför 8:2, hur bär man sig åt för att finna rätt område? Söker man paragraf för paragraf genom hela RF efter paragrafer som innehåller "meddelas i lag" e.d? Eller har jag missuppfattat allting?

Tack för att ni orkade läsa.

Punkterna är inte uttömmande, men de lagrum jag skrev ner som kräver lagform när jag läste konstitutionell rätt är:

RF 2:20 (Inskränkning av fri-och rättigheter)
RF 3:13, 4:14 (Val till riksdagen)
RF 1:4, 9:1 (Skatter)
RF 9:1, 9:7, 9:9, 1:4 (Budgeten)
RF 9:12 (Valutapolitiska frågor)
RF 9:13 (Riskbanken)
RF 9:14 (Betalningsväsendet)
RF 11:1 2 st (Inrättning av ny domstol)
RF 11:2 (Rättegång, domstolars organisation)
RF 12:4 (Myndighetsuppgifter t. jur. personer)
RF 12:6 (Krav medborgarskap uppdrag staten)
RF 12:7 (Statliga anställdas rättsställning)
RF 14:2 (Kommunala bestämmelser)
TF 2:2 (Allmänna handlingars offentlighet)

Då var det som jag trodde att det var. Tack för att du verifierade.

En snabb fråga till er kunniga. Nu när förtal är på tapeten så borde det inte vara förtal att anklaga någon för att vara rassist/nazist? Känns ju som att rätt många skulle hänga löst då.