Vinnaren i pepparkakshustävlingen!
2018-12-10, 16:39
  #6433
Medlem
Lekus avatar
Behöver en akademisk källa som beskriver den sociologiska straffrättskolan. Letat och letat men hittar inget, inte ens i böcker. Hjälp uppskattas stort.
Citera
2018-12-14, 14:18
  #6434
Medlem
Hej! Skulle uppskatta väldigt mycket ifall någon kunde hjälpa mig med denna uppgift!
Tack i förhand!

Företaget Juno AB i Kalmar framställer skruvar för tillverkningsindustrin. Affärerna
blomstrar trots att tillverkningsindustrin är på nedåtgående. I Östersund finns ett
bolag som tillverkar gamla hederliga radioapparater, Sound AB. Sound AB beställer
kontinuerligt skruvar för sin tillverkning, av Juno AB. Problemet är att Sound AB är lite
slarviga med att betala sina fakturor. Betalningen brukar dyka upp så småningom
men alltid kraftigt försenat. Juno AB:s ekonomiansvarige har vid flera tillfällen utan
framgång påtalat för Sound AB att de måste bli bättre på att betala sina fakturor.
Juno AB har till och med hotat med att sluta leverera till Sound AB om inte de bättrar
sig när det gäller betalningarna. Den senaste leveransen har ännu inte betalats, trots
att förfallodatum har passerat. Juno AB skickar ett rekommenderat kravbrev till
Sound AB. Sound AB löser emellertid inte ut kravbrevet. Nu tröttnar Juno AB och
behörig firmatecknare för Juno AB lämnar därför in en stämningsansökan mot Sound
AB med ett yrkande om att tingsrätten ska förpliktiga Sound AB att betala 50 000 kr
jämte ränta som betalning för leverans av skruvar.

a) Till vilken tingsrätt ska Juno AB lämna in sin stämningsansökan och varför just
denna?

b) Efter att stämning har utfärdats kallar tingsrätten parterna till ett muntligt
förberedelsesammanträde. Vid detta sammanträde uteblir Sound AB helt men
domaren och representanter för Juno AB är närvarande. Juno AB är nu ordentligt
trötta på Sound AB:s agerande och vill att tingsrätten avgör målet en gång för alla.
Hur bör tingsrätten agera i den uppkomna situationen och vilka rättsliga
konsekvenser följer av detta?

c) Bortse från fråga b) ovan. Det blir en huvudförhandling och Sound AB ställer sig
helt oförstående till Juno AB:s krav. Visserligen erkänner Sound AB att de har gjort
affärer med Juno AB vid flera tillfällen. Sound AB erkänner också att de varit lite
slarviga med betalningarna av fakturorna från Juno AB. Denna gång har de dock
aldrig gjort den påstådda beställningen. Det finns helt enkelt inget avtal och Sound
AB är därför inte betalningsskyldiga.
Juno AB lyckas inte hitta det i målet avgörande bevismaterialet (avtal och
leveranssedel) och domen går därmed mot Juno AB, dvs. tingsrätten ogillar
käromålet. Efter ett halvår hittar dock Juno AB det undertecknade avtalet. Hur ska
tingsrätten bedöma en ny stämningsansökan från Juno AB med samma yrkande som
tidigare riktat mot Sound AB där Juno AB åberopar, och lämnar in, det upphittade
avtalet som bevisning?
Citera
2018-12-14, 17:16
  #6435
Medlem
Sobofieds avatar
Citat:
Ursprungligen postat av 99ft
Företaget Juno AB i Kalmar framställer skruvar för tillverkningsindustrin. Affärerna
blomstrar trots att tillverkningsindustrin är på nedåtgående. I Östersund finns ett
bolag som tillverkar gamla hederliga radioapparater, Sound AB. Sound AB beställer
kontinuerligt skruvar för sin tillverkning, av Juno AB. Problemet är att Sound AB är lite
slarviga med att betala sina fakturor. Betalningen brukar dyka upp så småningom
men alltid kraftigt försenat. Juno AB:s ekonomiansvarige har vid flera tillfällen utan
framgång påtalat för Sound AB att de måste bli bättre på att betala sina fakturor.
Juno AB har till och med hotat med att sluta leverera till Sound AB om inte de bättrar
sig när det gäller betalningarna. Den senaste leveransen har ännu inte betalats, trots
att förfallodatum har passerat. Juno AB skickar ett rekommenderat kravbrev till
Sound AB. Sound AB löser emellertid inte ut kravbrevet. Nu tröttnar Juno AB och
behörig firmatecknare för Juno AB lämnar därför in en stämningsansökan mot Sound
AB med ett yrkande om att tingsrätten ska förpliktiga Sound AB att betala 50 000 kr
jämte ränta som betalning för leverans av skruvar.

a) Till vilken tingsrätt ska Juno AB lämna in sin stämningsansökan och varför just
denna?

Forumregler finns i 10 kap. RB.

Citat:
b) Efter att stämning har utfärdats kallar tingsrätten parterna till ett muntligt
förberedelsesammanträde. Vid detta sammanträde uteblir Sound AB helt men
domaren och representanter för Juno AB är närvarande. Juno AB är nu ordentligt
trötta på Sound AB:s agerande och vill att tingsrätten avgör målet en gång för alla.
Hur bör tingsrätten agera i den uppkomna situationen och vilka rättsliga
konsekvenser följer av detta?

Kika på 44 kap. RB.

Citat:
c) Bortse från fråga b) ovan. Det blir en huvudförhandling och Sound AB ställer sig
helt oförstående till Juno AB:s krav. Visserligen erkänner Sound AB att de har gjort
affärer med Juno AB vid flera tillfällen. Sound AB erkänner också att de varit lite
slarviga med betalningarna av fakturorna från Juno AB. Denna gång har de dock
aldrig gjort den påstådda beställningen. Det finns helt enkelt inget avtal och Sound
AB är därför inte betalningsskyldiga.
Juno AB lyckas inte hitta det i målet avgörande bevismaterialet (avtal och
leveranssedel) och domen går därmed mot Juno AB, dvs. tingsrätten ogillar
käromålet. Efter ett halvår hittar dock Juno AB det undertecknade avtalet. Hur ska
tingsrätten bedöma en ny stämningsansökan från Juno AB med samma yrkande som
tidigare riktat mot Sound AB där Juno AB åberopar, och lämnar in, det upphittade
avtalet som bevisning?

17:11 RB.
Citera
2018-12-20, 20:28
  #6436
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Sobofied
Forumregler finns i 10 kap. RB.



Kika på 44 kap. RB.



17:11 RB.
Tack så mycket för hjälpen!
Citera
2019-01-03, 21:56
  #6437
Medlem
Hej, undrar ifall man som god man får ha en fullmakt, och hur det fungerar? Vilken lag osv.

Uppgiften:
Albin, 58 år, har fått en förvaltare p g a sin instabila psykiska hälsa. Förvaltarförordnandet
är formulerat så att Albin får råda över sina intjänande pengar (inget mer).
Albin har en god vän, som heter Bertil, som skall sälja sin fastighet i Sälen. Bertil har tyvärr
drabbats av ett komplicerat benbrott och räknar inte med att kunna åka skidor i framtiden.
Bertil ger därför Albin fullmakt genom att i telefonsamtal med köparen klart och tydligt
uppge att Albin får för Bertils räkning göra den slutliga uppgörelsen om fastighetsförsäljningen och för dennes räkning underteckna köpehandlingen.

a) Har Albin rätt att vara fullmäktig åt Bertil?
b) Hur hade den aktuella situationen varit om Albin i stället för förvaltare haft en god man?
c) Kan en underårig rent allmänt ingå bindande avtal för en fullmaktsgivares räkning?
Citera
2019-01-06, 12:33
  #6438
Medlem
shapeuporslipouts avatar
Citat:
Ursprungligen postat av pixxie999
Hej, undrar ifall man som god man får ha en fullmakt, och hur det fungerar? Vilken lag osv.

Uppgiften:
Albin, 58 år, har fått en förvaltare p g a sin instabila psykiska hälsa. Förvaltarförordnandet
är formulerat så att Albin får råda över sina intjänande pengar (inget mer).
Albin har en god vän, som heter Bertil, som skall sälja sin fastighet i Sälen. Bertil har tyvärr
drabbats av ett komplicerat benbrott och räknar inte med att kunna åka skidor i framtiden.
Bertil ger därför Albin fullmakt genom att i telefonsamtal med köparen klart och tydligt
uppge att Albin får för Bertils räkning göra den slutliga uppgörelsen om fastighetsförsäljningen och för dennes räkning underteckna köpehandlingen.

a) Har Albin rätt att vara fullmäktig åt Bertil?
b) Hur hade den aktuella situationen varit om Albin i stället för förvaltare haft en god man?
c) Kan en underårig rent allmänt ingå bindande avtal för en fullmaktsgivares räkning?

11 kap. föräldrabalken.
Citera
2019-01-08, 15:09
  #6439
Medlem
Hej har några funderingar kring några uppgifter jag har, vet inte direkt ifall det är rätt, fel eller ifall något saknas som jag borde ta upp.

X har misshandlat Z och nu undrar Z om han kan få ersättning för en rad olika saker. Han har gjort en förlust på 100 000 kr som han drabbats av på grund av att han inte kunnat arbeta på ett halvt år. Han frågar även om han kan få ersättning med 15 000 kr för läkarkostnader pga. skadorna han fick. Han vill också ha ersättning med 100 000 kr för att han inte har kunnat åka till fjällen och åka skidor som han brukar göra varje år. Till sist vill han också ha ersättning med 20 000 kr för den smärta som han tillfogats vid misshandeln, vilket bland annat gjort honom sömnlös i en månad.

Vad svarar du Z?

Anteckningar:
Ersättning för arbetsinkomsten- 100 000 kr, ? om summan
Ersättning för läkarkostnaderna- 15 000 kr, ? om summan
Ingen ersättning för skidresan i fjällen- 100 000 kr
Ersättning för smärtan- 20 000 kr, ? om summan
Skadeståndslagen 2 kap. 1 § skall ersätta skadan hen har orsakat s.914
Skadeståndslagen 2 kap. 2 § s.914
Brottsskadelag (1978:413) 2 § s.925
Skadeståndslagen s.919

Har även funderingar kring denna fråga

Karin hade länge suktat efter ett snyggt soffbord i trä och marmor och med nya födelsedagspengar brännandes i fickan kunde hon äntligen slå till. Så fort butikerna öppnade sprang Karin ner på stan och letade bord på den lyxiga möbelbutiken Tjusiga hem AB. Tyvärr var alla bord tillfälligt slutsålda, men Karin fick beställa ett bord utifrån en bild. Under bilden stod det ”Soffbord i trä och marmor, 60 x 120 cm.” Karin betalade 4 000 kronor för bordet som skulle levereras direkt hem till henne två veckor senare när lagret var påfyllt. När bordet väl levererades öppnade Karin paketet full av förväntan för att sedan besviket konstatera att bordet inte alls tillverkats i marmor, vilket Karin trott, utan i trä med ett marmorliknande ytskikt i plast.

b) Vad händer om Karin vid köpet skrev på vad Tjusiga hem AB kallade ett standardavtal vid beställningar där Karin avsade sig rätten att häva köpet?
3 § KKöpL??

Tack för hjälpen i förhand!
Citera
2019-01-08, 18:56
  #6440
Medlem
shapeuporslipouts avatar
Citat:
Ursprungligen postat av 99ft
Hej har några funderingar kring några uppgifter jag har, vet inte direkt ifall det är rätt, fel eller ifall något saknas som jag borde ta upp.

X har misshandlat Z och nu undrar Z om han kan få ersättning för en rad olika saker. Han har gjort en förlust på 100 000 kr som han drabbats av på grund av att han inte kunnat arbeta på ett halvt år. Han frågar även om han kan få ersättning med 15 000 kr för läkarkostnader pga. skadorna han fick. Han vill också ha ersättning med 100 000 kr för att han inte har kunnat åka till fjällen och åka skidor som han brukar göra varje år. Till sist vill han också ha ersättning med 20 000 kr för den smärta som han tillfogats vid misshandeln, vilket bland annat gjort honom sömnlös i en månad.

Vad svarar du Z?

Anteckningar:
Ersättning för arbetsinkomsten- 100 000 kr, ? om summan
Ersättning för läkarkostnaderna- 15 000 kr, ? om summan
Ingen ersättning för skidresan i fjällen- 100 000 kr
Ersättning för smärtan- 20 000 kr, ? om summan
Skadeståndslagen 2 kap. 1 § skall ersätta skadan hen har orsakat s.914
Skadeståndslagen 2 kap. 2 § s.914
Brottsskadelag (1978:413) 2 § s.925
Skadeståndslagen s.919

Har även funderingar kring denna fråga

Karin hade länge suktat efter ett snyggt soffbord i trä och marmor och med nya födelsedagspengar brännandes i fickan kunde hon äntligen slå till. Så fort butikerna öppnade sprang Karin ner på stan och letade bord på den lyxiga möbelbutiken Tjusiga hem AB. Tyvärr var alla bord tillfälligt slutsålda, men Karin fick beställa ett bord utifrån en bild. Under bilden stod det ”Soffbord i trä och marmor, 60 x 120 cm.” Karin betalade 4 000 kronor för bordet som skulle levereras direkt hem till henne två veckor senare när lagret var påfyllt. När bordet väl levererades öppnade Karin paketet full av förväntan för att sedan besviket konstatera att bordet inte alls tillverkats i marmor, vilket Karin trott, utan i trä med ett marmorliknande ytskikt i plast.

b) Vad händer om Karin vid köpet skrev på vad Tjusiga hem AB kallade ett standardavtal vid beställningar där Karin avsade sig rätten att häva köpet?
3 § KKöpL??

Tack för hjälpen i förhand!

Hej 99ft.

Se 5 kap. skadeståndslagen och 3, 29, 45 §§ konsumentköplagen.
Citera
2019-01-13, 16:30
  #6441
Medlem
Hej! jag läser för tillfället en kurs handels och marknadsrätt och har svårt att förstå relationen mellan standardavtal och köplagen samt konsumentköplagen. Om företag har standardavtal borde väl köplagen aldrig gälla, då den är dispositiv? Hur fungerar dessa tre ihop?
Citera
2019-01-13, 22:37
  #6442
Medlem
shapeuporslipouts avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Skatfanet
Hej! jag läser för tillfället en kurs handels och marknadsrätt och har svårt att förstå relationen mellan standardavtal och köplagen samt konsumentköplagen. Om företag har standardavtal borde väl köplagen aldrig gälla, då den är dispositiv? Hur fungerar dessa tre ihop?

Fundera på följande frågor
Har allt reglerats i standardavtalet? Kan allt regleras? Vem är det som har skrivit avtalet?
Citera
2019-01-22, 21:37
  #6443
Medlem
Kommit upp med ett antal juridiska frågor vars är någorlunda grundläggande. Vi kan ju hjälpas åt med att besvara dessa. Min tanke är att de som vill ha lite ''grundläggande'' koll på svensk juridik kan ta hjälp av dessa frågeställningar:

1. Hur ser förhandlingen ut under första rättegångsveckan. Hur sitter man, uppträdande, massmedia?

2. Åklagarens roll?

Försvararens roll?

3. När, hur, allmänt om Häktet?

4. Förklara begreppen , anstifta, likgiltighetsuppsåt?

5. Polisens roll i rättsprocessen, vart börjar och slutar deras uppgiftr?
__________________
Senast redigerad av serblovinhimself 2019-01-22 kl. 21:47.
Citera
2019-02-01, 18:01
  #6444
Medlem
Cykeltutas avatar
Acceptfrist, hur räkna?

Fråga: Företag X har skickat ett anbud till företag Y med acceptfrist 10 dagar. Om anbudet kommit som mail, brev eller något annat framgår ej. Anbudet är daterat 1 februari och de begär svar inom 10 dagar. Morgonen den 11 februari svarar företag Y (genom e-mail) att de accepterar anbudet. Har accept kommit inom tidsfristen?

Frågan är: hur räknar man "inom 10 dagar"? Jag hittar motstridiga uppgifter på nätet. https://lagen.nu/1915:218#P3 har en kommentar till AvtL §2 att: ..."tiden räknas från en viss dag innebär att man räknar från dagen efter då brevet är dagtecknat. Om anbudsgivaren exempelvis vill ha svar inom tio dagar och daterar sitt anbud den 31 januari börjar man alltså räkna acceptfristen den 1 februari". Gäller detta så är det ju ingen tvekan om att svaret kommit inom fristen. Dock vet jag ju inte huruvida anbudet skickats per brev, fax, sms, flaskpost eller nåt annat?

Någon annan källa på nätet angav att dagteckning = det datum ett brev poststämplats vilket står i strid med ovanstående och låter helt uppåt väggarna fel.

Hjälp uppskattas storligen!
Citera

Stöd Flashback

Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!

Stöd Flashback