Hjälp med juridikstudier, alla frågor av skoluppgiftstyp i denna tråd.

Tro vad du vill. Taxering är offentligt. Resten kan man sekretessbelägga.

Edit:
Du kan ta en kreditupplysning men måste då ha giltigt skäl att ta den. Och omfrågningskopia ska gå ut till den förfrågade.

Men nu pratade jag inte om kreditupplysning. Och som sagt, jag har kollat upp personer både hos KFM och SKV.
Så jag tror fortfarande rätt.

Att ställa frågor om en person hos kfm eller Skatteverket är inte att ta en kreditupplysning men kan ge likartad information utan att någon information går till den omfrågade.

Det är ett aktiebolag

Du snackar mycket om saker du egentligen inte har någon aning om.

https://www.kronofogden.se/Uppgifter...databaser.html

Uppgifterna som samlas in i ett ärende eller ett mål behandlas med stöd av lagen (2001:184) om behandling av uppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet. Lagen har sin grund i ett EG-direktiv som syftar till att skydda privatpersoner mot att deras personliga integritet kränks när personuppgifter behandlas.

Registerutdrag
Vi är personuppgiftsansvarig för behandlingen av uppgifterna och kan lämna ut uppgifter till den som med stöd av offentlighetsprincipen har rätt att få ta del av dem.
I ett mål har parterna i målet rätt att få ta del av uppgifterna.

Lagen (2001:184) om behandling av uppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet.

http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/20010184.htm

Tillgången till personuppgifter
26 § Tillgången till personuppgifter ska begränsas till vad var och en behöver för att kunna fullgöra sina arbetsuppgifter.

28 § En enskild får ha direktåtkomst till sådana uppgifter om sig själv i databasen som får lämnas ut till honom om regeringen har meddelat föreskrifter om det.
Den som är sökande i ett mål eller ett ärende får ha direktåtkomst till uppgifter om målet eller ärendet, om regeringen har medgett det, dock inte till handlingar som avses i 24 §.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om vilka uppgifter som får omfattas av direktåtkomst enligt första stycket. Lag (2001:1183).

Det vill säga att inte ens alla anställda på KFM får se alla personuppgifter. Och utomstående ska vara part i målet för få ut information.

Då kan du läsa mitt tidigare inlägg.

(FB) Hur visar en leverantör att ett företag är i obestånd, vad krävs det??

Jag tror Nordiad och Rad-i-Kalle är något på spåren här. Man behöver nämligen inte vara part i målet för att få ut uppgifter. Knepet som Nordiad och Rad-i-Kalle använder är kräva ut uppgifter med stöd av offentlighetsprincipen. Och den principen åsidosätts inte av den lag batteridrift citerar. Det framgår av 1 kap. 3 § första stycket 3 i nämnda lag.

Nu är den diskussionen ointressant även om ni är ute och cyklar eftersom TS svarar att det är ett aktiebolag som har en helt annan insyn enligt aktiebolagslagen.

Vad du hänvisar till tar inte hänsyn till de undantag som finns i OSL. Man kan inte dra ut en del ur en hel kontext i en lag.

Tråd infogad.

/Mod

Hej! Behöver hjälp med en juridikuppgift som jag inte har klart för mig hur det skall tolkas.

Uppgift:
Tolka följande situationer genom att resonera utifrån Avtalslagen om vad som gäller. Har ett avtal slutits eller ej? Vilka skyldigheter har parterna? Förklara noga dina ståndpunkter med hjälp av det som står i boken och de begrepp som finns där. För gärna fram både sådant som talar för och sådant som talar emot. Skriv gärna i punktform!

Greta och Hans har förhandlat om köp av Gretas helägda aktiebolag Gympastik driver en rad gymanläggningar runt om i Sverige. Såhär såg det ut: Juni: Hans kontaktar Greta och frågar om hon är intresserad av att sälja. Greta indikerar ett pris på cirka 100 Mkr. Hans prutar en del och de kommer överens om 90 Mkr. Juli: Hans och Greta undertecknar båda två ett Letter of Intent där det står att priset ska vara 90 Mkr, att Hans ska undersöka Gympastik med hjälp av finansiell och juridisk expertis, att vardera parten åtar sig sekretesskyldighet samt att ”ingen av parterna ska vara bundna vid ett slutligt avtal om köp av Gympastik innan de båda undertecknat ett skriftligt köpekontrakt.” Augusti–Oktober: Hans får tillgång till räkenskaper och annat material och går igenom det noga med sina experter. Hans experter kostar sammanlagt 1 Mkr. Hans upprättar ett utkast till köpeavtal som Greta går igenom. Hon har många synpunkter och vill inte åta sig så många garantier som Hans önskar. Hon återkommer med ett reviderat avtmed ett reviderat avtalsförslag. November: Hans och Greta träffas personligen tillsammans med sina jurister och förhandlar om avtalsvillkoren. Därefter sänder Hans ytterligare ett avtalsutkast till Greta. Hon sänder tillbaka ett reviderat avtalsutkast. December måndag: Hans skriver i mail till Greta den första måndagen i december: Bra att vi nu är överens om alla villkor. Jag föreslår att vi träffas i Borås på fredag hos min jurist och skriver under avtalet. Jag bokar bord på Kvertersgrogen, så firar vi med en brakmiddag där efteråt. Greta svarar i mail efter en halvtimme: Det är perfekt! Vi ses på fredag. Jag och min advokat kommer till din jurists kontor kl 16. December onsdag: Den följande onsdagen skriver Greta till Hans: Hans, jag har kommit på andra tankar. Jag vill inte sälja mitt företag som jag har byggt upp och blivit så fäst vid. Dessutom vill min dotter, som idag har bestämt sig för att flytta hem till Sverige igen, gärna ta över efter mig. Jag ber om ursäkt för detta och hoppas att vi får tillfälle att samarbeta igen i framtiden.”

Hans- som vill köpa bolaget eftersom han räknat med att kunna tjäna minst 15 Mkr på att stycka upp det och sälja det vidare i delar - blir arg och frågar dig vilket ansvar Greta bär.

All input mottages tacksamt!

Gå igenom texten och bedöm de olika omständigheterna, talar de för eller talar de emot att ett avtal slutits?

Företagsköp är ofta komplicerade men normalt sett uppkommer ingen bundenhet enbart för att man förhandlar, i det här ärendet har man slutförhandlat men kommit överens om att avtalet ej är giltigt innan båda skrivit under köpekontraktet, normalt sett har alltså ett avtal ej ingåtts.

I CISG art. 29.2 finns dock en reglering som anger att en part inte kan hävda att avtalade formkrav inte uppfyllts och att därigenom någon bundenhet inte uppkommit om parten genom sitt handlande eller på annat sätt gett medkontrahenten en befogad anledning att utgå ifrån att avtal ingåtts.

Det är en allmän avtalsrättslig princip.

Min bedömning vid en snabb överblick vore att ett avtal ingåtts och att Greta inte kan dra sig ur försäljningen i detta skede trots kravet på underskrift. Skulle hon kunna dra sig ur lär hon bli skyldig att ersätta motparten för vållade kostnader.

Hej!
Någon som vet om det finns det någon associationsform där en juridisk person kan vara styrelseledamot?
Jättetacksam för svar!