Hjälp med juridikstudier, alla frågor av skoluppgiftstyp i denna tråd.

Har nu själv hittat svar på mina frågor i en bok.

Att som panträttshavare i fastighet kvarstå efter exekutiv försäljning, finns det någon paragraf som bekräftar den rätten eller är det endast en vedertagen princip?

Sjätte kapitlet Jordabalken.

Panträttens innebörd
6 kap. 3 §
När en myndighet vid utsökning eller i annat fall fördelar medel mellan rättsägare i fastighet, har en borgenär rätt att för fordran, som är förenad med panträtt i fastigheten, med den företrädesrätt inteckningen medför enligt lag få betalning ur medlen intill pantbrevets belopp. I den mån detta inte räcker till, erhåller borgenären betalning ur medlen genom ett tillägg. Detta får inte överstiga femton procent av pantbrevets belopp jämte ränta på detta belopp från den dag då fastigheten utmättes, konkursansökan gjordes eller de medel nedsattes som i övrigt skall fördelas. Räntan beräknas för år enligt en räntefot som motsvarar den av Riksbanken fastställda, vid varje tid gällande referensräntan enligt 9 § räntelagen (1975:635) ökad med fyra procentenheter. Förändringar i referensräntan som inträffar efter upprättandet av en sakägarförteckning skall inte beaktas.

Har flera pantbrev överlämnats som pant för fordran och har inteckningarna samma företrädesrätt eller gäller de omedelbart efter varandra, skall bestämmelserna i första stycket om pantbrevets belopp avse pantbrevens sammanlagda belopp.

En borgenärs rätt till betalning omfattar inte tillägget, om pantbrevet har utmätts på ansökan av borgenären eller om pantbrevet är pantförskrivet till honom i andra hand. Lag (2002:351).

Hur behandlar 6:3:an rätten att kvarstå vid överlåtelse och alltså _inte_ lösa ut sitt brev?

Har inte studerat utsökningsbalken ännu men kan tänka mig att efter konkursen är över så kan man inte längre göra gällande sin fordran gentemot gäldenären och därmed är pantbrevet värdelöst. Sedan finns ju risken att någon annan borgenär väljer att söka utmätning i ditt pantbrev om du själv inte gör det gällande. Men som sagt jag har inte studerat utsökningsbalken/konkurslagen så jag vet inte.

Jag har lite problem med att förstå svaga och starka ogiltighetsgrunder inom avtalsrätten.

Kan någon vänlig själ förklara, tack.

Kolla lite på AvtL 29-33§§ om dem svaga. Dem starka utgör väl förfalskning, brist på rättshandlings förmåga och grovt tvång. Det är vad jag kan komma på rak arm. Dem svaga ogiltighetsgrunderna kan inte åberopas vid en ny borgenär av ett löpande skuldebrev. Jag vet inte riktigt vad du är ute efter.

Starka ogiltighetsgrunder är dom som gör ett avtal ogiltigt även mot tredje man i god tro, t.ex. råntvång i 28§ AvtL.
Svaga är dom som gäller mot tredje man , tex milt tvång 29§, ocker 30§ osv.

Hint: Kolla översta stycket....
http://www.spraknamnden.se/fragor/ar..._02.htm#de_dem

Av någon anledning kan jag inte skriva på svenska på fb
Antagligen för att det mesta man läser här omkring är på något sätt fel.

Hint http://www.studentlitteratur.se/o.o.i.s/5024 . Även om mitt fel var betydligt värre så kände jag mig tvingad.

Alltså jag är medveten om vilka som är starka och svaga men förstår inte riktigt det här med att angripas respektive påtalas osv. Svaga har ju angriplighet och starka nullitet. Catch my drift?

Hmm, för att häva ett avtal så angriper du ju det med hjälp av vad som gör det fel, dvs ogiltighetsgrunderna. Kravet är ju mycket riktigt att du ska påtala felet för tredje part för att avtalet ska ogillas. Detta är krav även om stark ogiltighetsgrund föreligger.
Jag missförstod säkert...