Vinnaren i pepparkakshustävlingen!
2015-03-19, 22:07
  #5881
Medlem
eXtremos avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Lindgren08
2 kap HB upphävdes 1864.

Vad gäller din fråga får du fundera på om det var behörighets- eller befogenhetsöverskridande åtgärd. Se t ex 2:3 1 st 1 men BL och slå i din kurslitteratur.

Jag har ingen ass-bok tillgänglig så något svar kan du icke få (dvs kan ej bekräfta huruvida 2:18 BL är korrekt).
HB betyder förmodligen handelsbolagslagen. Kommer jag ihåg rätt från minnet är 2:18 just det lagrum som reglerar förhållandet till tredje man.
Citera
2015-03-19, 22:55
  #5882
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av eXtremo
HB betyder förmodligen handelsbolagslagen. Kommer jag ihåg rätt från minnet är 2:18 just det lagrum som reglerar förhållandet till tredje man.

Jag förstod det, brukar dock främst förkorta den BL, har även sett HBL (men det får mig att tänka på den finska tidningen HBL och förkortningen är f ö missvisande, om något bör isf HKEBL användas). Försökte vara lite skojig

Men ja, detta rör ett befogenhetsöverskridande (jfr. med 2:3 1 st. BL) varvid 2:18 BL tillämpas. Men man skall dock hålla i minne att precis som för många andra associationsformer skall man hålla i minnet att det finns både befogenhets- och behörighetsöverskridande, vilket var min huvudpoint.
Citera
2015-03-23, 12:42
  #5883
Medlem
ÖppetKök AB har beställt köksskåp för vidareförsäljning till sina kunder. Säljare är Snickarboa AB, som är känt för sina snabba och pålitliga leveranser. ÖppetKök AB beställer 50 stycken köksskåp med ett uttryckligt krav att leverans måste ske senast vecka 26. I slutet av vecka 26 blir VD:n för ÖppetKök AB orolig, eftersom inga köksskåp har anlänt. VD:n kontaktar Snickarboa AB för att höra när leveransen kommer. Han får till svar att det dröjer 4-5 veckor till, eftersom nästan all personal är på semester och dessutom har materialet för tillverkningen av skåpen tagit slut. ÖppetKök AB påpekar då att bolaget inte tänker finna sig i detta och tillägger att några skåp vill bolaget inte längre ha av Snickarboa AB. ÖppetKök AB kräver dock skadestånd för det inträffade. Snickarboa AB betonar däremot att ÖppetKök AB inte längre kan dra sig ur affären, eftersom bolagen har ingått ett bindande avtal. Något skadestånd tänker Snickarboa AB inte heller betala, eftersom det inträffade kan klassas som force majeure.

Jag har fastnat på denna uppgift... Påföljder för dröjsmål regleras ju i 22-29 KöpL. Dock är jag kluven om Snickerboas force majeure är giltig och öppetkök har rätt till skadestånd. Däremot får jag fram till att Öppetkök har rätt till hävning, då det är väsentlig betydelse för dem då Snickerboa bör ha insett detta då krav på att leverans ska skett v.26. Men sedan blir det diffust för mig
Citera
2015-03-23, 13:02
  #5884
Medlem
Hej!

Har en fastighetsrättslig fråga som jag skulle behöva hjälp med.
Ponera följande. En fastighet består av tio bostadsrätter och ägs av en brf. I denna fastighet finns även en källare med förråd för respektive lägenhet, alltså tio stycken. Nu vill föreningen renovera om källaren till fler lägenheter och därmed flytta på förråden. I föreningsstämman var 7/10 positiva till renoveringen medan resterande var negativt ställda till förslaget.

Är rättsligt försvarbart av föreningen att fullfölja med renoveringen? Hur avgörs det? Tillämpliga lagrum?

Tack på förhand!
Citera
2015-03-23, 22:42
  #5885
Medlem
ormanoffs avatar
Citat:
Ursprungligen postat av SweHouse
ÖppetKök AB har beställt köksskåp för vidareförsäljning till sina kunder. Säljare är Snickarboa AB, som är känt för sina snabba och pålitliga leveranser. ÖppetKök AB beställer 50 stycken köksskåp med ett uttryckligt krav att leverans måste ske senast vecka 26. I slutet av vecka 26 blir VD:n för ÖppetKök AB orolig, eftersom inga köksskåp har anlänt. VD:n kontaktar Snickarboa AB för att höra när leveransen kommer. Han får till svar att det dröjer 4-5 veckor till, eftersom nästan all personal är på semester och dessutom har materialet för tillverkningen av skåpen tagit slut. ÖppetKök AB påpekar då att bolaget inte tänker finna sig i detta och tillägger att några skåp vill bolaget inte längre ha av Snickarboa AB. ÖppetKök AB kräver dock skadestånd för det inträffade. Snickarboa AB betonar däremot att ÖppetKök AB inte längre kan dra sig ur affären, eftersom bolagen har ingått ett bindande avtal. Något skadestånd tänker Snickarboa AB inte heller betala, eftersom det inträffade kan klassas som force majeure.

Jag har fastnat på denna uppgift... Påföljder för dröjsmål regleras ju i 22-29 KöpL. Dock är jag kluven om Snickerboas force majeure är giltig och öppetkök har rätt till skadestånd. Däremot får jag fram till att Öppetkök har rätt till hävning, då det är väsentlig betydelse för dem då Snickerboa bör ha insett detta då krav på att leverans ska skett v.26. Men sedan blir det diffust för mig

Du har i princip hamnat rätt. Det är tre frågor det verkar som du ska besvara: 1. Är det fråga om avtalsbrott, 2. Kan köparen häva köpet och 3. Har köparen rätt till skadestånd. De första två frågorna har du besvarat även om du kanske borde ange lagrum till dina svar också för att få det mer överskådligt. Men det är avtalsbrott och det är uppenbarligen väsentligt för köparen varför hävning kan ske.

När det gäller skadeståndsfrågan ska du kolla på § 27 KöpL första och andra styckena. Det är ganska högt ställda krav för att säljaren ska kunna slippa att betala skadestånd. Vad tycker du om invändningen att personalen har semester, är det inom eller utom säljarens kontroll? Och vad säger du om invändningen om brist på material, är detta något man kan eller inte kan kontrollera/skäligen förväntas räkna med/skäligen kan övervinna? Argumentera.
Citera
2015-03-25, 22:39
  #5886
Medlem
Lucky Lucianos avatar
Hej!

Läser Juridisk översiktskurs och skulle vilja veta om jag förstått denna fråga på en gammal tenta rätt. Känner mig relativt säker på Avtalslagen men då jag inte finner en bra förklaring till just denna någonstans ställer jag frågan här med förhoppningen att någon kan säga om jag är rätt eller fel ute.

"Harald vill gynna sin svärson Liston. Harald förmår därför Karl, som äger ett flertal företag, att under pistolhot skriva under ett avtal om att anställa Liston. Är avtalet mellan Karl och Liston giltigt och beakta även om god tro hos Liston har någon betydelse?"

Mina funderingar:

1) Om vi struntar i tredje man och istället tänker att hotet är direkt dvs att Harald hotar Karl att anställa honom annars skjuter han. Då skulle man hänvisa till 28§ AvtL och att ett sådant avtal alltid är ogiltigt?

2) Om vi istället läser frågan exakt så som den är formulerad och har en tredje man i god tro, är det då hänvisning till 28§ 2st AvtL som gäller med förutsättningen att Karl direkt efter hotet (eller utan skäligt uppehåll) måste meddela att avtalet ej gäller?

3) Vem ska det meddelas till? Tredje man? Känns föga smart att åberopa det till individen med pistolen - tycker lagrummet var något svårtolkat i avseendet vem som avtalets ogiltighet skall åberopas.

Hoppas någon kan räta ut mina frågetecken!

Mvh
Citera
2015-03-25, 22:45
  #5887
Medlem
snälla hjälp

Fråga 1
17-åriga Ghader från Libyen har kommit ensam till Sverige. Migrationsverket avslog hans asylansökan 2009 då det bedömdes att han har starkare anknytning till Libyen än till Sverige. Beslutet vann laga kraft 2010. I Sverige har han en morbror och i Libyen har han enligt egen uppgift sin mamma. Utvisningen har av olika anledningar dragit ut på tiden, och han har nu vistats 6 år i Sverige. En anledning till att han ännu inte utvisats är att det krävs att det finns någon i Libyen som tar emot honom vid ankomsten. Mamman har dock inte kunnat nås, och någon annan att vända sig till har inte hittats.
Polisen vänder sig till Ghaders kommunala skola för att få ut ett dokument som antas innehålla kontaktuppgifter till Ghaders mamma. Skolans rektor vägrar att lämna ut detta. Bedöm rektorns handlande! Blir det någon skillnad om Ghader går på en s.k. friskola? Vad kan polisen göra för att få ut dokumentet?


Fråga 2
Borlänge kommun genomför en omstrukturering av sitt fastighetsbestånd. Kommunfullmäktige har därför beslutat att sälja fastigheten Äpplet. Trots budgivning valde kommunen att sälja till det näst högsta budet. Tre dagar efter att dokumentationen av försäljningen skrivits under av både säljare och köpare har lokaltidningen en helsidesartikel där försäljningen granskas. Artikeln spekulerar i att försäljningen skedde för att ägaren till fastigheten Päronet, tillika bästa vän med Per som är ordförande i kommunstyrelsen och medlem i Borlänge kommunfullmäktige, i framtiden ska kunna genomföra en bra affär med köparen av Äpplet. Företaget Citrus AB som la det högsta budet är upprörda över att företaget inte fick köpa fastigheten.
Du som jurist ombeds göra en utredning avseende följande frågor: Finns det en skyldighet för kommunen att lämna en motivering till försäljningen? Kan företaget Citrus AB överklaga kommunens beslut? Finns det något problem rättsligt sett att kommunen valde att sälja till det näst högsta budet? Ska beslutet upphävas? Motivera.


Fråga 3
Alice arbetar som handläggare på socialkontoret i Talls kommun. Hon handlägger genom delegation ärenden om ekonomiskt bistånd. Britt har skickat in en ansökan om ekonomiskt bistånd eftersom hon behöver hjälp med försörjningen av sin familj. Alice och Britt har ett möte där de diskuterar Britts förutsättningar för att få försörjningsstöd. Efter att Britt skickat in kompletterande handlingar via mail i form av kontoutdrag meddelar Alice genom ett mycket kort telefonsamtal Britt avslag på ansökan. Alice berättar inte varför hon har fattat beslut om avslag.
Britts kusins fru Gunhild som är landshövding i Skogs län får en söndagseftermiddag reda på vad som hänt och blir upprörd över avslaget. Gunhild är fortfarande upprörd på måndagen och efter arbetet stannar hon kvar på kontoret för att genom ett mail uppmana socialnämndens ordförande i Talls kommun att ändra Alice beslut i Britts ärende. Hon känner socialnämndens ordförande sedan tidigare eftersom de är med i samma förening. Hon låter signaturen i mailet vara densamma som när hon skickar mail i arbetet; Gunhild, landshövding i Skogs län. Alice blir mycket upprörd när hon får veta vad Gunhild har gjort. Alice mailar den lokala tidningen på orten, beskriver vad som har hänt och bifogar samtliga dokument i Britts ärende.
Utred Gunhilds respektive Alice agerande utifrån ett rättsligt perspektiv.
Britt är inte nöjd med beslutet och undrar om det finns något hon kan göra. Utred vilka rättsliga möjligheter som finns för Britt.

Fråga 4
Kommunfullmäktige i Grönköpings kommun har på januarimötet många ärenden på sin föredragningslista. De fattar följande beslut som framgår nedan. Du skall nu bedöma lagligheten av dessa ärenden.
1. Beslutar att genomföra en kampanj mot klotter och att alla fastighetsägare som drabbas av klottret skall få ersättning för sin klottersanering på fastigheten.
2. Beslutar att varje nämnd skall ha en egen taxa som anger vilken avgift nämnden skall ta vid utlämnande av allmänna handlingar
3. Beslutar att – efter beredning av miljönämnden - att förbjuda användningen av mobiltelefoner på Fyristorg och Carolinabacken
4. Beslutar efter beredning av skolstyrelsen att föräldrar till rödhåriga barn skall förutom den sedvanliga taxan som gäller för alla, även betala en slitageavgift eftersom rödhåriga barn enligt psykologutlåtande är mera aktiva och ”busiga” än övriga barn
5. Beslutar att - under förutsättning att landstinget anställer en viss läkare vid ett sjukhus för vilket landstinget är huvudman - tillskjuta medel motsvarande kostnaden för en läkartjänst.
6.
7. Beslutar att – efter beredning av skolstyrelsen – att anordna ett s k FREDSTÅG (demonstration) i vilket alla skolpliktiga barn skall deltaga under förutsättning att föräldrarna ger skriftligt samtycke
8. Beslutar att ge borgen för Golfklubbens lån till Storbanken på 1.000.000 kr och samtidigt beslutar att avslå en borgensansökan på samma belopp från IFK Salut (korpfortbollsklubb)
9. Beslutar att fastställa kommunalskatten till 22 kr (22 %) för år 2012.

Därefter förklarade ordföranden sammanträdet avslutat.
Bedöm om alla beslut är rättsligt giltiga?
Citera
2015-03-25, 22:56
  #5888
Medlem
kinesarsles avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Lucky Luciano
Hej!

Läser Juridisk översiktskurs och skulle vilja veta om jag förstått denna fråga på en gammal tenta rätt. Känner mig relativt säker på Avtalslagen men då jag inte finner en bra förklaring till just denna någonstans ställer jag frågan här med förhoppningen att någon kan säga om jag är rätt eller fel ute.

"Harald vill gynna sin svärson Liston. Harald förmår därför Karl, som äger ett flertal företag, att under pistolhot skriva under ett avtal om att anställa Liston. Är avtalet mellan Karl och Liston giltigt och beakta även om god tro hos Liston har någon betydelse?"

Mina funderingar:

1) Om vi struntar i tredje man och istället tänker att hotet är direkt dvs att Harald hotar Karl att anställa honom annars skjuter han. Då skulle man hänvisa till 28§ AvtL och att ett sådant avtal alltid är ogiltigt?

2) Om vi istället läser frågan exakt så som den är formulerad och har en tredje man i god tro, är det då hänvisning till 28§ 2st AvtL som gäller med förutsättningen att Karl direkt efter hotet (eller utan skäligt uppehåll) måste meddela att avtalet ej gäller?

3) Vem ska det meddelas till? Tredje man? Känns föga smart att åberopa det till individen med pistolen - tycker lagrummet var något svårtolkat i avseendet vem som avtalets ogiltighet skall åberopas.

Hoppas någon kan räta ut mina frågetecken!

Mvh


Såvitt jag kan se har du förstått det rätt, och ja självfallet är det Liston som ska meddelas.

(Har dock ingen formell juridisk utbildning.)
Citera
2015-03-26, 06:53
  #5889
Medlem
Fitipaldis avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Lucky Luciano
Hej!

Läser Juridisk översiktskurs och skulle vilja veta om jag förstått denna fråga på en gammal tenta rätt. Känner mig relativt säker på Avtalslagen men då jag inte finner en bra förklaring till just denna någonstans ställer jag frågan här med förhoppningen att någon kan säga om jag är rätt eller fel ute.

"Harald vill gynna sin svärson Liston. Harald förmår därför Karl, som äger ett flertal företag, att under pistolhot skriva under ett avtal om att anställa Liston. Är avtalet mellan Karl och Liston giltigt och beakta även om god tro hos Liston har någon betydelse?"

Mina funderingar:

1) Om vi struntar i tredje man och istället tänker att hotet är direkt dvs att Harald hotar Karl att anställa honom annars skjuter han. Då skulle man hänvisa till 28§ AvtL och att ett sådant avtal alltid är ogiltigt?

2) Om vi istället läser frågan exakt så som den är formulerad och har en tredje man i god tro, är det då hänvisning till 28§ 2st AvtL som gäller med förutsättningen att Karl direkt efter hotet (eller utan skäligt uppehåll) måste meddela att avtalet ej gäller?

3) Vem ska det meddelas till? Tredje man? Känns föga smart att åberopa det till individen med pistolen - tycker lagrummet var något svårtolkat i avseendet vem som avtalets ogiltighet skall åberopas.

Hoppas någon kan räta ut mina frågetecken!

Mvh

28§ AvtL är en stark ogiltighetsgrund, vilket innebär att ond/god tro hos Liston inte spelar någon roll. Vill Karl göra avtalet ogiltigt är det Liston han ska vända sig till - eftersom avtalet är mellan Karl och Liston är det ju Liston som är motpart och också den som ska underrättas om ogiltigheten. Vill Karl däremot inte komma ifrån avtalet står det honom fritt att genom underlåtenhet bli passivitetsbunden.

1) Korrekt
2) Korrekt - Listons onda eller goda tro spelar dock inte någon roll, avtalet hade varit ogiltigt oavsett.
3) Det är Liston som är Karls motpart varför det är honom Karl måste underrätta för att undgå passivitetsbindning.

Avtalslagen är ju ganska gammal, och därför lite svår att förstå emellanåt. Men kikar du i 28§ AvtL, och läser om 2st ett antal gånger så framgår svaret på din tredje fundering där:

"Har tvånget utövats av annan än den, gent emot vilken rättshandlingen företogs, och var denne i god tro, åligger det dock den tvungne, där han vill mot honom åberopa tvånget, att utan oskäligt..."

Rättshandlingen är ju avtalets ingående (accepten till Listons anställning), och den företogs ju gentemot Liston, inte Harald. Tvånget har ju dock utövats av Harald, alltså en "annan än den gentemot vilken rättshandlingen företogs". Det är alltså Liston som är "honom" i raden "där han vill mot honom åberopa tvånget".


Hoppas det bringade lite klarhet

Edit: strulade till det med namnen, skyller på tidig morgon.
__________________
Senast redigerad av Fitipaldi 2015-03-26 kl. 06:58.
Citera
2015-03-26, 09:27
  #5890
Medlem
Lucky Lucianos avatar
Stort tack Fitipaldi skönt att få bekräftat att man inte missuppfattat. Precis som du säger kan vissa äldre lagar vara lite svåra att tyda ibland :-)
Citera
2015-03-26, 11:01
  #5891
Medlem
Fitipaldis avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Lucky Luciano
Stort tack Fitipaldi skönt att få bekräftat att man inte missuppfattat. Precis som du säger kan vissa äldre lagar vara lite svåra att tyda ibland :-)

Verkligen. De regler som fortfarande gäller i Handelsbalken är ju också helt omöjliga att förstå, bara att lära sig utantill istället. Just för avtalslagen finns det ju dock Avtalslagen 2010 av Christina Ramberg. Kan rekommendera dig att kolla in den om du fortfarande har tid på dig till tentan. Är en kodifiering av gällande praxis och omarbetning av avtalslagens bitvis luddiga språk, bra mycket enklare att jobba med

http://www.avtalslagen2010.se
Citera
2015-03-26, 21:05
  #5892
Medlem
Kan man bli anmäld för misshandel även om personen som man slagit har sagt att man ska göra det?

Skulle det bli samma utfall även om jag använder tillhygge, dvs grov misshandel? Och personen man slår med tillhygget är med på det. Men sedan ångrar sig och anmäler?
Citera

Stöd Flashback

Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!

Stöd Flashback