Hjälp med juridikstudier, alla frågor av skoluppgiftstyp i denna tråd.

Efter det att köpekontraktet för en fastighet är underskrivet av både säljaren och köparen, men innan full lagfart har beviljats, kan/får nya fastighetsägaren inte:

A. Bo på fastigheten.

B. Väcka talan om upptäckta fel i fastigheten.

C. Söka inteckning i fastigheten för att få lån i bank.

D. Ta in årets skörd från trädgårdslandet.

E. Avverka träd på tomten.

Jag får huvudvärk av den här frågan, hittar fan inget, hjälp uppskattas.

Hej!

Angående en särskild firmatecknare.

Vad får en särskild firmatecknare besluta om? I min litteratur står det att en sådan "i princip samma behörighet som styrelsen" men det framkommer inte i lagtexten? 8:37-39§§ ABL.

Har den då samma rätt att besluta som en enskild ledamot, som alltså måste ha majoriteten med sig eller ( jag gissar på att så inte är fallet men..) har han beslutsrätt som hela styrelsen? Alltså att han kan agera som hela styrelsen ensam?

Bo på fastigheten får man göra (huruvida det faktiskt ses som registrerad bostad är en annan sak)

Fel i fastigheten kan man prata om direkt efter överlåtelsen, lagfart är onödigt.

Årets skörd tillfaller den förra ägaren beroende på när man skördar osv, men det har inget med lagfart att göra alls.

Klart man får avverka ett träd på ens egen tomt, det har verkligen ingen annan rätt att säga till om.

Kolla 1 - 4 §§ 22 kap. Jordabalken

Självklart! Bevisningen är förmodligen inte något ni behöver bry er om i handelsrätt! (Det skadar dock aldrig att veta att även om det muntliga avtalet är exakt lika bindande för parterna så är det svårare att, när man väl bråkar om vad som gäller, hänvisa till ett muntligt avtal som den andra parten förnekar).
Men, hade alla skött sig exemplariskt så hade vi inte haft mycket till karriär att prata om efter 4,5 år av böcker utan bilder, så kör gärna på lite muntliga avtal i framtiden!

Se det positivt! Lite juridik har ingen dött av... Man kan bli en tråkig och obekväm person att umgås med, men man dör inte av det.

En särskild firmatecknare får teckna firman (ingå avtal) för styrelsens räkning, det framgår av 8 kap. 37 § 1 st. ABL. För avtal som ankommer på styrelsen att ingå, är huvudregeln att styrelsen skall teckna firman (8 kap. 35 § ABL), men eftersom det kan vara svårt att samla en beslutför styrelse så bemyndigar man en eller flera personer att företräda styrelsen och teckna firman å styrelsens vägnar - denna person är särskild firmatecknare.


Nej, saknas bevisning är det nog klokt att beakta det muntliga avtalet som icke-existerande om motparten har ångrat sig.

När jag funderar på det är det tur att rättsläget ser ut så.

Tänk på alla "avtal" man gjort som borde innefattas av "1924 års lag" när man druckit alkohol...

Kanske inte direkt ngn skoluppgift, men hur kommer det sig att man får reducera skatten på inkomstlaget tjänst om man har ränteutgifter och hamnar på underskott av inkomstlaget kapital?
Finns det andra märkliga undantag som inte följer huvudregeln och i vilket kapitel kan jag läsa om dessa?

Samma förmånliga ränteavdragsregler gäller i både kapital och näringsverksamhet, att man får dra av ränteutgifter även om de inte är hänförliga till att förvärva inkomst. Om detta resulterar i underskott i näringsverksamhet rullas underskottet vidare till nästa år. Man kan alltså hävda neutralitetsskäl som argument för att det är rimligt att underskott i kapital, som annars fryser inne för alla som inte har kapitalinkomster, får ge en skattelättnad på förvärvsinkomster.

B) 4 kap. 19 § JB: Om fastigheten inte stämmer överens med vad som följer av avtalet eller om den annars avviker från vad köparen med fog kunnat förutsätta vid köpet, tillämpas vad som sägs i 12 § om köparens rätt att göra avdrag på köpeskillingen eller häva köpet. Köparen har dessutom rätt till ersättning för skada, om felet eller förlusten beror på försummelse på säljarens sida eller om fastigheten vid köpet avvek från vad säljaren får anses ha utfäst.

2 st: Som fel får inte åberopas en avvikelse som köparen borde ha upptäckt vid en sådan undersökning av fastigheten som varit påkallad med hänsyn till fastighetens skick, den normala beskaffenheten hos jämförliga fastigheter samt omständigheterna vid köpet. Lag (1990:936).

Det beror på vad det är för fel, om t.o.m en besiktningsman inte upptäckt något avgörande fel, t.ex. att varmvattenberedaren på grund av dåligt underhåll slutar fungera och ej går att återställa dagen innan ni undertecknar lagfarten så har du rätt att göra avdrag, men om säljaren talat om för dig att värdet på varmvattenberedaren inte ingår i köpet eftersom den är så dåligt underhållen och det står i köpekontraktet så kan du inte åberopa fel för den.

C) 6 kap. 1-2§§ JB, ägaren av en fastighet har rätt att upplåta pantbrev i fastigheten.

---

Jag har en juridikfråga, jag behöver att lagrum. Om jag har en gäst hemma hos mig, och en lampa faller ner i huvudet på honom på grund av att jag befäst lampan vårdslöst, så är jag självfallet skadeståndsskyldig. Men enligt vilket lagrum? Räcker det med culpaansvar enligt 2 kap. 1 § SkL? Eller finns det något ytterligare lagrum?

Nej, det räcker alldeles utmärkt när det är ett utomobligatoriskt skadestånd.
Inomobligatoriskt finns ju andra bestämmelser, men utan något avtal mellan dig och vännen (läs: nöten) som ställer sig under din dåligt fastsatta lampa så är det bara skadeståndslagen som reglerar situationen. Mer stöd är onödigt helt enkelt.

Tack så mycket! Jag satt och funderade på om det stod något om säkerhetsföreskrifter för bostäder/lokaler i t.ex. Jordabalken, men då vet jag

Hej, jag undrar hur marknadsföringslagen ser ut i några europeiska länder samt hur de skiljer sig mot den lag i Sverige. Jag har en uppgift om detta.