Hjälp med juridikstudier, alla frågor av skoluppgiftstyp i denna tråd.

Det finns inga svar, det är det som är poängen med boken.
Han sa till oss iaf att "om det finns svar gör man inte uppgifterna tillräckligt noga, utan man tittar mest upp svaret och tänker "ja det var ju typ så jag tänkte"

Det är också värt att nämna att det enbart är de "enklare" uppgifterna som inte har svar. Jag tycker att du helt enkelt skall göra dem så noga att du själv "vet" att du har rätt. alternativt är att plugga med kompisar och jämföra svaren, då får man oftast med något man har missat eller liknande

Hejsan. Jag har funderat på ett par olika juridiska frågor som jag nu har bestämt mig för att sammanfatta och posta här på Flashback i hopp om juridisk hjälp.

Det första som jag har funderat över är om jag, som förälder, har fest och mitt barn ber någon av festdeltagarna att lämna både festen och huset men att festdeltagaren trots det stannar. Vilket brott gör han sig då skyldig till?

Om en pedofil, en dömd sådan, flyttar in i mitt kvarter och jag känner till hans pedofilbakgrund. På vilket vis är det olagligt om jag informerar alla barnfamiljer i närheten om personens pedofiliska sida?

Låt säga att jag redan är gift men att jag blir kär i en ny dam och att jag tar med henne på en resa till New York och sedan gifter mig med henne i New York medans vi båda två redan är gifta med varsin partner hemma i Sverige. Gör vi oss skyldiga till något brott, i så fall vilket?

Om en man och en kvinna bråkar och bråket resulterar i att mannen blir slagen, av kvinnan, med en brödkavel så hårt att han avlider. Vilket straff gör hon sig skyldig till och hur hårt straff kan hon förvänta sig då?

Skillnaden mellan statsimmunitet och imminutet för fysiska personer såsom diplomater?

Vafan e statsimmunitet?

Sitter och läser listan med PM-ämnen som vi nyss fick tilldelade, såg ett ämne som jag inte har en aning om vad det är, "konstitutionell nödrätt". En gissning är att det är att likställa med nödvärn, dock i konstitutionell rätt och inte brottsmål. Jag menar alltså att staten bryter mot bestämmelser i t.ex. RF för att sedan åberopa "nördvärn" (Ja, jag vet att det inte heter nödvärn i denna situation, men jag skrev det i brist på lämpligare ord).

Är mina gissningar korrekta eller är jag på fel spår?

En googling gav följande: http://books.google.se/books?id=79ei...3%A4tt&f=false

(Eller SOU 2003:32 s 95 om länken inte vill funka)

Hemfridsbrott ligger närmast till hands, 4:6 BrB. Frågan är dock om festdeltagaren olovligen kvarstannar om det är barnet som ber denne lämna och inte du som förälder och faktisk husägare, möjligt att så är fallet eftersom även barnet får antas vara boende i huset. I bagatellartade fall, t.ex. om en liten skitunge, tvärtemot förälderns vilja, vill att festdeltagaren ska lämna så är det förmodligen socialadekvat och inget brott.



Förtal, 5:1 BrB. Spelar som huvudregel ingen roll att det du säger är sant (dvs. att han faktisk är dömd pedofil).



Båda begår tvegifte, 7:1 BrB. Att giftemålet sker i New York är inga problem pga. 2 kap BrB, närmast till hands är nationalitetsprincipen som kommer till uttryck i 2:2 st.1 p.1 BrB.



Väldigt öppen fråga som beror på väldigt många omständigheter, bara påföljdsbestämningen i sig är egentligen omöjlig att säga något om utan mer info. Hon kan i teorin få allt mellan livstid och påföljdseftergift. Vad gäller de brott hon kan dömas för är mord, dråp, vållande till annans död samt grov misshandel de som ligger närmast till hands, men som sagt, öppen fråga varför inget exakt svar kan ges.




Jag tror nog du är på helt rätt spår. Nödvärn är, som du uppmärksammar, fel ord, nöd är nog mer ändamålsenligt. Vidare är det rätt uppfattat att det är en nöd som kan användas i olika krissituationer där man ska kunna handla i strid med grundlagarna och komma undan med det. Mig veterligen tar man dock avstånd ifrån konstitutionell nödrätt i Sverige (eller att i vart fall tomtarna i riksdagen gör så, hur det förehåller sig i den juridiska debatten vet jag inte riktigt, förmodligen går det åt både det ena och det andra hållet).

Undrar om vilken/vilka lagar som gör principerna lex posterior och lex specialis tillämpliga?

Har ett riktigt fall som jag behöver lite hjälp med.
Person A(hon) jobbar på arbetsplats B. Person A är högt kvalificerad till ett jobb och blir dessutom rekommenderad att söka jobbet av arbetsgivaren B.
Person A begär 30.000 för att tacka ja och arbetsgivaren väljer då att erbjuda henne 28.000 och A tackar då nej till lönen varpå hon inte får jobbet.

Arbetsgivaren väljer en månad senare att istället anställa person C, till samma tjänst som A sökte, inte har kunskaper om det nya jobbet mer än som utbildad ekonom, samma som A, och arbetsgivaren ger denne 35.000 i lön utan att erbjuda A jobbet till 30.000(Orsaken till att C fick 35.000 i lön var för att hon hade 38.000 på sitt förra jobb). I detta fall vet vi att arbetsgivaren inte ville erbjuda jobbet till A av en principsak, för att hon begärde mer i lön än de trodde hon skulle gå med på.

A är medlem i facket och undrar om hon kan göra något i detta fall, eller om arbetsgivaren har möjlighet att göra på detta vis vid anställningar? A är arbetande på arbetsplats B sedan tidigare och har mycket goda referenser och goda relationer till arbetsgivaren men tyckte att detta var dåligt av dem.


Hoppas någon kan hjälpa mig. Som ni förstår är det en nära person som är person A och jag tyckte det var jätte dåligt av arbetsgivaren och jag hoppas de på något sätt gjort sig skyldiga till skadestånd och att det inte bara går under arbetsgivarens rätt att leda och fördela arbetet.

Stort tack på förhand. <3

Vad gäller tjänstetillsättning inom den privata sektorn får arbetsgivaren anställa hur denne vill så länge det inte strider mot diskrimineringslagen (diskrL). Om det däremot gäller myndigheter ska anställning enbart grundas på förtjänst och skicklighet, se 4§ lagen om offentlig anställning (LOA). Inom den privata sektorn råder avtalsfrihet, vilket innebär att AG kan anställa vem han vill så länge det inte strider mot en diskrimineringsgrund i diskrL. Om det gäller privat sektor måste diskriminering ha förelegat för att hon kan vidta rättsliga åtgärder, se 6:3 diskrL för bevisbörda och 5:1 diskrL för skadestånd. Diskrimineringsgrunderna stadgas i 1:5 diskrL. Hon har rätt att få uppgifter om den anställdes meriter enligt 2:4 diskrL.

I detta fall är det en myndighet och LOA borde vara möjlig att rätta sig efter. Eftersom man i annonsen dessutom eftersökte en person med goda kunskaper om området vilket A har och inte den andra så ska jag be henne tala med facket. Om eventuellt brott mot LOA. Tack för hjälpen!

O andra sidan om man tackar nej till tjänsten har man ju satt sin potatis.

Tack!

Har precis varit och lånat en bok kallad "Konstitutionell nödrätt" som jag hoppar kan vara mig behjälplig, när man väl har förstått begreppet blir det lättare att arbeta med, sitter man och sliter sitt hår gällande begreppet kör man lätt fast och stannar där!