Hjälp med juridikstudier, alla frågor av skoluppgiftstyp i denna tråd.

Låter som en bra idé tycker jag.

Lycka till, berätta gärna hur det gick.

Att presentera något juridiskt på ett pedagogiskt sätt är aldrig enkelt. Är det bättre att förenkla något eller inte? Jag har tidigare träffat en man som med bestämdhet hävdade att det förutom löpande och enkla skuldebrev fanns en tredje typ, som han dock inte visste namnet på. Utifrån ditt första svar gissar jag nu att han tolkade lagen ungefär på det sättet. Men som sagt det är svårt att förenkla något som är hyfsat invecklat, jag tycker själv det är väldigt svårt att förklara lagen för en novis/utomstående vilket du förefaller klara av med galans.

Det var snällt sagt. Tack.

Då var man igång med det gamla tentorna. Skulle då uppskata lite åsikter om jag tänkt rätt i denna fråga. (imorgon är tentan)

"Uppgift 3 (6 poäng)
Pelle Pettersson köpte en stereo av märket Decibel av Tv- och radiohandlaren Lasse Larsson. Pelle fick ett bra pris samt 1 års garanti på stereon. När Pelle kom hem med stereon visade det sig att ett ljudmembran var söndersmulat. Pelle ringde då direkt till Lasse och berättade detta. Dessutom krävde Pelle att få en annan, likadan stereo istället. Lasse sa då att Pelle säkert själv hade haft sönder membranet under hemtransporten, för när han lämnade ut den (i kartongen) så var den hel, och därför kunde Pelle inte räkna med någon hjälp. Pelle å sin sida menade att stereon måste ha varit trasig redan i affären, eftersom Pelle hade transporterat hem den under stor försiktighet och utan att det minsta missöde inträffat.

Bedöm Pelles möjligheter att få en ny stereo. Motivera ditt svar ange tillämpligt/tillämpliga lagrum."


Till och börja med kan man ju direkt att den uppfyller kraven i KKL § 1. Dvs den kommer behandlas under KKL.

vidare kan man se att i KKL § 8 (risken för varan): "... risken för varan går över till köparen när aran avlämnats". I det avseende så är egentligen Pelle Pettersson asvarig då garanti inte täcker transportskador.

Dock så finns det ett kryphål för Peller Pettersson i KKL § 16 st 2-3: "Om inte annat följer av avtalet skall varan ... 4. vara förpackad på vanligt eller annat försvarligt sätt, om förpackningen behövs för att bevara eller skydda varan.
Varan skall anses felaktig. 1. om den aviker från vad som föreskrivits i första eller andra stycet."
Pelle Pettersson kan därför hävda att att den inte av förpackad på ett försvarligt sätt då "transporterat hem den under stor försiktighet och utan att det minsta missöde inträffat".


Är detta rätt svar? Är det tillräckligt utförligt? Kan man analogt tillämpa öppet köp i KöpLagen § 17 till garantin?

Finns det någon klanteriklausul som man kan åberopa om man skriver fel belopp i ett skuldebrev? Inom avtalslagen så finns det en passus om att ifall det är ett uppenbart skrivfel så skall den uppenbarligt felaktiga uppgiften inte vara bindande.

I SkbLs första kapitel första paragraf slår man dock fast att den som utfärdar skuldebrev svare för sin förskrivning.

Med andra ord - skriver man på en skuld på 1 000 000, fast den egentliga skulden ligger på 100 000, så är den som undertecknar rökt, hängd och skuldsatt (på en miljon)?

Cruff vart läser du någonstans?

Går avtalslagen att använda i fallet ovan?
3 kap 32 § 1 stycket?

Eller går skuldebrevslagens 1:1:a före avtalslagen?

Du måste skilja på förskrivningen på skuldebrevet och den verkliga skulden. Skuldebrevet är en bevishandling i sammanhanget. Skulden är inte större än 100 000 kr till borgenären. Probleme uppstår om skuldebrevet överlåts till en godtroende 3:e man då kan denna åberopa hela beloppet om alla förutsättningar ä uppfyllda och du blir skyldig 900 000 kr mer.

Angående användandet av AvtL i kombination med SkbrL. SkbrL är lex specialias och skall användas framför AvtL där den är tillämplig, i övrigt går det att dra analogier till AvtL. Skulle egentligen behöva kolla upp det men du kan troligtvis inte åberopa 32 § AvtL mot en godtroende 3:e mans förvärvare.

Skulle uppskatta lite hjälp med följande fråga:

Båtälskaren och äventyraren Birger Brosa vill förverkliga sin livsdröm. Han vill starta en
charterverksamhet med egen båt och egenkomponerade äventyrsturer på ”Den vilda Vättern”.
Verksamheten skall han driva i ett aktiebolag. Turister skall tas med ut på olika turer som
skall innehålla allt det som motsvarande arrangemang brukar innehålla i den Grekiska
övärlden och runt Medelhavet, förutom solen och värmen förstås (men iskalla bad i Vättern är
också ett äventyr enligt Birger).

Birger gör upp om köp av en lämplig båt med Vadstena High
Seas Marina AB, en lokal försäljare av fritidsbåtar och mindre nyttofartyg. Han köper båten i
eget namn utan att diskutera sina planer närmare med säljarbolaget. Båten, som Birger döper
till Blanka, är en större fritidsbåt med inombordsmotor, som också kan seglas. Den skall
levereras så snart den är renoverad och inredd efter Birgers önskemål. Detta kan dock ta
någon tid eftersom Marina AB har ont om personal och Birgers inredningsönskemål är ganska
omfattande. Birger är försiktig i affärer och han betalar endast en mindre handpenning i
förskott, resten av betalningen för båten och för arbetet skall ske vid godkänd leverans.

Arbetet påbörjas av Marina AB:s timmerman och båtinredningsexpert Birgitta Birgersdotter
men efter några veckor kommer kronofogden på besök hos Marina AB. Marina AB har
eftersläpande skatteskulder och nu är det fråga om utmätning för att täcka dessa. Det finns
inte mycket av värde i lokalerna men båten verkar lämplig i kronofogdens ögon. Marina AB:s
VD Ulf Gudmarsson förklarar ingående för kronofogden att båten redan är såld till Birger
Brosa men kronofogden lyssnar inte på det örat. Utmätning av båten beslutas och strax därpå
hålls exekutiv auktion på båten. Den säljs till Arn de Gothia, en pompös västgöte som påstår
sig vilja ta båten till östra Medelhavet för dyksafaris, och som även flyttar båten till en
båtuppläggningsplats vid Motala Varv. Birger får reda på vad som har hänt och vill nu
försöka rädda båten till sitt kommande drömprojekt. Han menar att han ju faktiskt var den
som först köpte båten och det borde ge honom någon slags förtur.

Vad säger Du om detta?
Kan Birger hävda någon rätt till båten och kan han till och med lyckas återfå båten från Arn?
Beakta därvid olika tänkbara alternativ. Var noga med att ange eventuella lagrum i Ditt svar.

till 3G_GBG:

Frågan verkar gälla när ett köp uppnår sakrättsligt skydd. Huvudregeln för lös egendom är att tradition krävs för att uppnå skydd, vilket skulle innebära att Birger inte kan få båten. Det finns däremot en regel i 49§ KKL som innebär att sakrättsligt skydd uppkommer redan genom avtalet. Som jag ser det handlar frågan alltså om att ta ställning till huruvida KKL kan vara tillämplig på köpet här.

Vad/Var läser du BTW?

Frågan är som sagt om KkL är tillämplig eller ej, han köper båten för att använda sig av den i sin näringsverksamhet vilket borde leda till att han skall ses som näringsidkare. Men han har fortfarande inte startat sin verksamhet och han köper båten i eget namn. Vad tror ni?

Nu har ju båten gått över till en tredjeman, och det måste vara dennes rätt mot den ursprunglige köparens som är det kritiska. Den som köper något på exekutiv auktion torde rimligen anses vara i god tro beträffande eventuella felaktigheter vid utmätningen enligt godtrosförvärvslagen.