Hjälp med juridikstudier, alla frågor av skoluppgiftstyp i denna tråd.

OK! DÅ är jag med. Tack!

Vid mediaföretaget Textit AB, som är medlem i arbetsgivarföreningen Almega, finns arbetstagare som är medlemmar i Journalistfacket. Textit AB har kollektivavtal med Journalistfacket. På arbetsplatsen finns även medlemmar av den lokala arbetstagarföreningen ”Din Rätt” som inte har något kollektivavtal med Textit samt några arbetstagare som inte är med i något fack.

a)Vilka regler beträffande löner och andra anställningsvillkor anställningstid ska tillämpas på medlemmarna i ”Din Rätt”?

Borde inte detta vara journalistfackets bestämmelser?

b)Det lokala Journalistfacket vill dessutom teckna ett kollektivavtal som innebär att reglerna om vem som ska sägas upp vid arbetsbrist ska avgöras av hur kompetenta arbetstagarna är. Med andra ord, kan det lokala facket avtala bort turordningsreglerna vid uppsägning pga arbetsbrist?

Ange lagrum och motivera ditt svar

Vart hittar jag rättsregler på nätet som kan tillämpas i dessa frågor?

Lagarna som är tillämplig är Lagen om anställningsskydd [1982:80] , LAS och Lagen om medbästammande i arbetslivet [1976:580], MBL

http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19820080.HTM

respektive

http://www.notisum.se/rnp/SLS/LAG/19760580.HTM


För a) se 26§ MBL och AD 1977:49

För b) se 22§ LAS

Då man är väldigt grön på ämnet handelsrätt så önskas all tänkbar hjälp på följande frågor inför stundande tenta:

NSAB 2000: Reklamationstid på dold skadad?

NSAB 2000: Hur stor ersättning utgår av transportören vid försening av godset?


Samt en fråga om avtalslagen:

När kan man jämka ett avtalsvillkor?
Gärna exempel på fall.

Hej!

Jag läser grundläggande skatterätt vid Handelshögskolan i gbg och skulle behöva
få svar på ett par frågor. Så om någon sitter inne med kunskaperna vore jag tacksam för svar.


1. Hur är det med utomstående reglen i ett fåmansföretag? Den säger att andelsägaren skall vara aktiv eller har varit det närmsta 5 åren. Om en utomstående äger betydande andelar (~30%) så kan inte andelarna hos den aktiva delägaren bli kvalificerade. Men om vi ponerar att det finns 3 ägare, A B och C.

A äger 40% och är aktiv.
B äger 40% och är aktiv.
C äger 20% och är passiv.

Har både A och B kvalificerade andelar?

- - - - - -- - - -- - - - - -

2. Om man förvärvat ett bolags andelar med mer än 90% så har man rätt att ge detta bolag koncernbidrag. Dock inte samma år som man förvärvar bolaget. Vad sker om du startar upp ett bolag under året? Får man ge KB samma år eller anpassas reglerna analogt för förvärvande?

- - -- - - - - - - - - - - - -

3. Om du äger aktier genom ett ditt AB, både som lageraktier respektive kapitalplaceringsaktier, skattar man på orealiserade vinster och är orealiserade förluster avdragsgilla (lageraktier)? Eller är det endast vid avyttring som detta tillåts?


Tacksam för svar!

mvh
Tomislav

Hej! Jag har en skoluppgift (gymnasie) i fyra delar som handlar om minderåriga och arbeten.

Uppg1. Stefen 17 år, skall arbeta som lärling (individuellt program i gymnasieskola) hos Antenn-entrepernex AB. Som handledare/instruktör för stefan, har företaget utsett en förstemontör. I stefans utbildning ingår en mängd praktiska uppgifter, bl a att montera antenner och paraboler på hustak. Handledaren är alltid med vid dessa arbeten. Arbetet sker mycket högt, ibland på höjder över fem meter över marken.
Får stefan utföra antennmontagen?

Uppg2. Sara 17, vill sommarpraktisera på akutmottagningen vid ett större sjukhus. Vilka möjligheter tror du hon har?

Uppg3. Jenny är 17. Hon har inte börjat i gymnasieskolan utan vill ta ett sabbatsår och arbeta i en hamburgebar. Kvällsskiftet slutar 23:00
Får Jenny arbeta så sent?

Uppg4. Mattias 17 år går i det Naturvetenskapliga programmet. Han vill ha sommarpraktik på en elektromekanisk verkstad där man bl a har flera kantpressar och en gradsax. Mattias har fått veta, att i praktiken ingår lite kantpressning och klippning i gradsax.
Får Mattias praktisera i dessa maskiner?

1. Ja han får utföra det, efterssom det ingår i hans utbilning, och hans handledare är helatiden med. ?

2. Begränsade arbetsuppgifter. ?

3. Ja, som hennes pass nästa dag inte börjar före 07.00 ?

4. Nej han måste få utbilning ?


Vet inte om jag är helt ute och cyklar med mina svar... Vore tacksam för mer utförliga svar och kanske lite paragrafhänvisningar!

1. Ja

2. Du får ge KB redan under uppstartsåret. MB har ägt bolaget under hela tiden DB bedrivit näringsverksamhet.

3. Hmmm. Kapitalförluster måste väl vara verkliga för att avdrag ska medges. Dvs avyttring måste skett.

Jag skulle gärna behöva lite hjälp med några juridikfrågor.

Om A, B, C och D har bildat ett bolag i vilket de driver fiske. D är sambo med E som driver laxodling och säljer i sitt eget bolag. De säljer sina produkter på samma ort.
A och B meddelar nu D att han får välja mellan att lämna E eller bolaget. Om han inte vidtar någon av dessa åtgärder tänker de utesluta honom ur bolaget med omedelbar verkan. D bestämmer sig för att inte göra nåt av det.
Vilka möjligheter har A och B att med framgång utesluta D ur bolaget, om a.)fisket bedrivs som ett enkelt bolag eller b.)som handelsbolag?

En annan fråga jag behöver hjälp med är:
om en man lägger en handpenning på en fastighet, och säljaren hinner lägga denna handpenning på en annan bostad..om sedan den potentiella köparen ångrar sig och säger att han har hittat en fastighet istället, har denne då rätt att få tillbaks sin handpenning och vad händer då?

Tacksam för snabbt svar och gärna med laghänvisningar!

Hej FB:are!

Sitter och sliter mitt hår för att försöka förstå SkbrL. Har stora problem med att förstå greppa denna lag. Det var inga problem med AvtL, men SkbrL körde jag fast ordentligt....


1. Vad menar man med raden "..till viss man eller order" från 11 § 1 st. vad betyder "order" i sammanhanget?

2. Sen så står det hänvisat till 13 § i min föreläsningsanteckningar med orden "formel legetimation". Jag läser den paragrafen och tycker inte den säger något annat än vad som är självklart: Att den som har skuldebrevet i sin ägo har rätt att kräva fodringen.

3. Nästa sak är ännu mer förvirrande. 22 § står med orden "sakrättsligt skydd genom tradition". Betyder denna paragraf att en tredje man inte kan kräva pengaar av gäldenären genom borgenärens skuldebrev?

4. Slutligen § 31. Säger den inte samma sak som paragraf § 22, men gäller för enkla skuldebrev?

Tack på förhand och snälla ha tålamod med mig, är en nybörjare inom juridikens djungel...

Hej.

Skuldebrevslagen är svår men genial.

1. Till order innebär att skuldebrevet kan göras gällande antingen av "viss man" vilket är den borgenär som anges, eller den som kan visa en fullständig överlåtelsekedja från denna. Om du har ett skuldebrev som är utställt till Cruff eller order innebär det att du kan överlåta det till mig genom att teckna överlåtelsen på brevet. För att öka tydligheten övergår rätten enligt ett löpande skuldebrev bara genom att handlingen hamnar i en ny borgenärs händer. Rätten enligt ett enkelt skuldebrev övergår genom att gäldenären underättas om överlåtelsen. Rätten enligt ett orderskuldebrev övergår alltså genom att förvärvarens namn tecknas på skuldebrevet (tror även att en skriftlig överlåtelsehandling kan duga)

2. Det är inte så mycket svårare än så. 13 § handlar om aktiv betalningslegitimation, det vill säga vem som kan kräva betalning enligt skuldebrevet, vilket vid löpande skuldebrev är innehavaren enligt presumtionen (som är stark). Det innebär exempelvis att du inte, såsom vid enkla skuldebrev, behöver utfärda en fullmakt för att kunne skicka ombud för att kräva fordringen. Presumtionen kan brytas, jag vet dock inte vad som krävs, men om du har mycket starka skäl att tro att den nuvarande innehavaren stulit skuldebrevet kanske?

st 2 handlar om orderskuldebrev, och kompletterar kravet på innehav med en sådan överlåtelsekedja som jag skrev om i under 1.

3: Det här är en rent sakrättslig regel och kan vara lite knepig om du inte läst det rättsområdet än. Innebörden är att om du förvärvar ett skuldebrev, men överlåtaren fortfarande har det i sin besittning, kommer brevet fortfarande kunna utmätas hos överlåtaren. Det kommer även ingå i en konkurs. Det är egentligen samma regel som gäller för all lös egendom i svensk sakrätt, och inte anmärkningsvärt. Men svårt om man inte kan sakrätt. Borgenären i paragrafen har alltså inget med borgenären enligt skuldebrevet att göra, utan är den tidigare ägarens utmätnings- eller konkursborgenär.

4: Den säger inte samma sak men reglerar samma problem. Vid enkla fordringar uppkommer borgenärsskydd inte genom handlingen byter besittningshavare (handlingen är ju inte legitimerande vid enkla skuldebrev) utan genom att gäldenären underättas om att den bytt ägaren.

Exempel:

A är skyldig D 10 000 :-, fordran är förfallen till betalning. C är skyldig A 10 000:- enligt ett löpande skuldebrev som förfaller om en månad. För att kunna betala sin skuld till D ringer A sin kompis B och erbjuder denna att få köpa skuldebrevet med C som gäldenär till det förmånliga priset av 5 000 :-. B tackar ja. Eftersom A måste betala D direkt ber han att få pengarna överförda till sitt konto pronto. D går med på detta. Dagen efter kommer kronofogden för att inkassera skulden till D. A har råkat sätta sprätt på pengarna han fick av B, och har således bara skuldebrevet som han har sålt i sin besittning, vilket fogden tar. B kan nu inte kräva att få ut skuldebrevet eftersom han inte fått det i sin besittning. Hade B däremot kommit och hämtat brevet innan fogden skulle utmätningsförsöker misslyckas och D skulle inte kunna göra några anspråk på skuldebrevet.

Hade det istället varit ett enkelt skuldebrev hade det räckt om B underättat C om att han var ny ägare till fordringen för att utmätningen inte skulle kunna genomföras.

Klart som korvspad va?

Edit: ska tillägga att du gärna får fråga om det är svårt.

Sådär då har man tränat och duschat, dags för nya tag

För att klargöra. Jag har läst det här området, har till och med haft förläsning om det, men gjorde såklart tabben att inte läsa in det medan det var fräskt i minnen. Visserligen känns det som jag aldrig har läst det , men jag försäkrar att jag gjort det.

1. Jo, jag har förstått skillnaden mellan löpande och enkla skuldebrev. Det jag inte förstår är vad ordet "order" syftar på, är det så enkel en order som i en beställningsorder?

2. Kunde inte bli mer kristallklart

3. Bara för försäkra mig om att jag förstått det rätt. borgenärens borgenärer (låter lite fel) kan alltså utmäta skuldebrevet om den fortfarande är i besittnig hos bognären trots det är överlåtet?

4. Okey, just det var ju så att ett enkelt skuldebrev inte behöde vara en handling utan kunde rentav vara muntlig? så då behöver den ju inte byta besittning?

Läst paragraf 22 och 31 igen och förstår nu innebörden, men det är då inte lätt att läsa ut =/

Bara en snabb fråga igen: vad händer om gäldenären gör en avbetalning till den gamla bognären istället för den nya vid ett löpande skuldebrev? kan det tillgodoräknas för gäldenären som vid enkla skuldebrev?