Sämsta bilen du någonsin ägt?

för mig är det en Toyota Carina II 1990. Det var min första bil, och som alla vet så är det alltid någonting speciellt med första bilen. Det var det även i det här fallet, kanske lite för speciellt...
Osäker på vilken bil man skulle köpa, alla sa "köp en japanare, de håller" och det blev en toyota.
3 månader efter köpet var bilen såld. hade köpt den för 18000 och sålde den för samma trots att jag lagt ner mer än 10000 kronor i reparationer på den under den tiden.
nytt:
avgassystem, torkarmotor, generator, kofångare, framskärm, vindruta, nyckel, taket läckte, nytt batteri m.m.m.m.m.m.m.m.m.m.
slutade räkna kvitton när jag kom till 10.000 :-, och gick till datorn och skrev ut "till salu" lappar och satte upp i rutorna.

det "roliga" är att dagen efter bilen blev såld så ringde den nya ägaren och klagade. bilen började krångla igen...

te curse of toyota...

När jag beställt en ny bil så skulle jag få så dåligt (läs uselt...) i inbyte för den gamla så jag fick sälja av den privat istället (vilket jag hatar - jag är helt handikappad när det gäller försäljningssnack).

Efter att ha varit nära nervsammanbrott pga annonssvaren ringde en kvinna som var lika nära hispan som jag var. Hennes 17 år gamla Escort hade blivit sämre och sämre och nu hade den ingen back.

Vi pratade ett bra tag och hade det riktigt trevligt. Hon ville gärna köpa min bil men hon bodde en bra bit in i skogen och vågade inte köra sin egen bil en meter till.

Så jag lovade att köra dit en sväng och hon skulle bjuda på fika.
Hon var precis lika trevlig som hon lät i telefon och dessutom ville hon ju köpa min bil - utan att ens pruta.
Sonen som jobbade på bank satte in pengarna direkt på mitt konto (jo, jag kontrollerade med "min" bankman) och sedan skulle jag ta mig hem från skogen.

Hon hade lovat att köra mig men så undrade hon om jag inte kunde tänka mig att få hennes Escort istället.

Så jag blev med "Escrutten" och körde den i 6 veckor innan nya bilen kom. Ibland var det marigt med parkering då den bara gicka att köra framåt men det gick.

Sen sålde jag den vidare för 3500:- så egentligen var det ju en bra affär.
Men det var definitivt den mest skrotfärdiga bil jag någonsin kört och ägt.

Min nuvarande bil är inget att vara nämnvärt lycklig över. En ford escort -96 som sakta men säkert rostar upp. Dessutom rasar styrlederna sönder om man skrämmer den.

Alfa Romeo 164 3,0 V6.

En mardröm att äga. Går sönder hela tiden överallt och kostar en förmögenhet att reparera. Vi brukade sjunga Adam Sandlers "Ode to my car" för jämnan. Har ett gammalt nr av tidningen Automobil där de testade AR 164 när den var ny. De fick en fabriksny bil för test och den hade vid leveranden allvarliga lackskador (klarlacken hade börjat släppa och bubbla sig), motorn var tom på olja(!!!) och elektroniken havererade flera ggr om dagen. En bil byggd av chimpanser m.a.o. Viktigt att notera (och som jag påtalat förut); dörrlåsen havererar varje gång det är riktigt kallt och måste bytas(!) till ett pris av ca 1000kr/dörr(!!). Detta är helt normalt(!!!) enligt Alfa Romeo. Man bör alltså avsätta minst 30-40000kr per vinter i bara dörreparationer. Har tydliga minnesbilder av hur jag spenderade två timmar för att få upp bildörren för att kunna ta mig till den Bob Hund-konsert jag fått biljetter till på min födelsedag 1998. Vidare är det helt normalt(!!!!) att batteriet laddas ur om bilen står still i mer än 48 timmar. Man måste alltså ha minst två batterier (varav ett på konstant laddning) och dessutom goda kunskaper om bilinbrott eftersom baggageluckan (där batteriet sitter) manövreras innifrån kupén och den går bara att öppna om bilen har ström. Dessutom har bilen varningslampor för precis allting från slitna bromsbelägg till låg kylvattennivå och de lyser lite när de känner för det. När någonting väl havererar så kan man dock vara säker på att varningslampan inte fungerar.

Jävlar vad jag hatade den bilen! Utan konkurrens den sämsta bil jag någonsin hört talas om. Som ironisk parallell kan jag nämna att min 40 år gamla Triumph 2000 Saloon jag sålde för ett tag sedan var en av de mest pålitliga bilar jag haft. Rak sexa med dubbelgasare och Lucas-system. Startade alltid i alla väder. Lule Blittania!

Jag hade en ford granada 2.0 med automatlåda. Den kostade1200 spänn. Lådan hade fastnat i kickdownläge och ljuddämparen hade pajat. Den lät fruktansvärt. Med den bilen körde jag till och från tyskland säkert tio gånger (med milersättning) innan jag lämnade den till skroten.
När jag fick papprena visade det sig att inte ens dom skrotade den, utan de fortsatte att köra med den.

För många herrans år sedan var jag olycklig ägare av en Ford Sierra.
Grejer gnisslade, blåste det fick man nästan burka om man körde över 110 km/h, småfel en masse dök hela tiden upp.

Den dyraste bil jag ägt (reparationsmässigt) var en BMW, den sorten med stor motor som gått alldeles för hårt alldeles för många mil. Innerst inne vet man att det är vanvettigt att köpa en sådan bil, men jag intalade mig själv att jag nog har tur.. Det hade jag inte.

Hahaha.
Tror bestämt att en kompis har en sådan som han använder nere i lund.
Är det inte en alfa service board i den. Med lite lampor som visar vart bilen är paj. På hans lyser allt hela tiden. För att bilen tror att att allt är trasig. Inklusive service boarden. Sen är förmodligen service boarden trasig på riktigt.
Det är ganska kul att öppna vänster bakdörr, sätt blinkersen åt höger och försök sen stänga dörren. Totalt omöjligt. Men det är så som du säger. Fullt normalt och det får man helt enkelt leva med.

jisses ni skulle ha varit med om min gamla saab 9000 i -88,först gick alla packningarna i slavcylindern,sen gick toplockspackningen,sen gick avgasröret,sen började motorelektroniken krångla.
bytte motorn 2 ggr på den jävla saaben.

Hade en MB 200E som jag fick byta huvudcylindern på
fyra ggr innan jag insåg att kopplingen hängde ihop med bromssystemet och att även det behövdes bytas ut. Sålde bilen snabbt som fan till en "bästa pris kåååmpis". Satan vad den kärran kostade honom innan han kunde lura någon landsman att köpa den.

- "Den läcker lite från huvudcylindern..."
- " Men hallå broschan, jak joppat bilhandlare chygge år i Iraaan."
- "Ok. Vi säger väl bästa pris då..."

Det var definitionen på "sämsta pris".

En BMW 528 -97:a. Den var iofs väldigt bra och hade väldigt vackert motorljud men den är den "sämsta" av mina 5 bilar jag ägt. Min första bil, Ford Escort XR3i -92 var kvalitetsmässigt sämre men den var så kul att köra så det kompenserade att man ibland fick växelspaken och fönsterveven i handen!!

Va på jakt efter en audi 80 av sent åttiotal (fråga mig inte varför)

men ja hittade ett objekt på blocket som hade en defekt generator, annars va den skattad o besiktigad och "allmänt fräsch" enligt säljaren. Han skulle ha nåra få tusen för den ,så ja tyckte att en generator är juh lätt att byta på plats, så kan man köra hem bilen. ( Den stod i södertälje och ja bor i sthlm)

Jag och lillebrorsan grejar en generator och beger oss till södertälje för att inspektera fyndet, efter överenskommelse med säljaren.
Vad som sen händer är fullkomligt ofattbart, för ja ser bilen som värsta kapet. Knappt nån rost och inredningen va jättefin. Batteriet va juh dock helt dött, så nåra elektriska finesser gick inte att faställa funktionen på ( I de läget tänkte vi inte ens på att försöka starta den me kablar från vår egen bil)
Så ja börjar skruva me generatorn och de visar sig att den understa bulten minsann inte tänkte röra sig en millimeter. Och me risk för att dra sönder den så avbröt ja jobbet och vi bestämde hur som helst att vi köper den och bogserar hem den, så kan vi göra de i lugn takt.

När ja väl fått hem bilen ( som var en riktig resa i sig) och ja har fått generatorn bytt, så återstår provstart och sånt. Bilen startar, men laddlampan lyser förstås.... jahaja, jättebra! Maskinen skramlar o låter illa... ännu bättre! Fynd!
Sen börjar nåra timmars felsökning efter jordfel ,då ja efter diverse kontaker me många "förstå-sig-påare" börjar tappa hoppet. Ja får fram att bilen iaf laddar litegrann som gör att eldetaljer som stereo o sånt går igång. Ta som ex. Skickade ja plus på signalkabeln till generatorn så tändes helljuset!! Jajjamensan!
men hur som helst så väljer ja till slut att provköra bilen för att kolla hur den är annars. De är då ja märker vilket fynd ja gjort. Ett riktigt kap!

Kopplingen var riktigt nära att börja slira när som helst, stötdämparna fram va så slut så ja trodde att ja skulle sätta i halsen varje gång de kom ett litet märke i vägen, bromsarna tog fruktansvärt ojämt ( berodde på att skivor och klossar va HELT slut) , Kupefläkten funkade inte, vredet för varmt/kallt gick och snurra ett helt varv, och sen som pricken över I:et ... Kraftiga missljud från 4:an och 5:ans växel. Perfekt! Tog inte lång tid innan den stod på skroten. Sannlöst dålig koll av mig vid köpet.

Man lär sig av sina misstag, heter de!

Min fars arbetskamrat köpte en Alfa Romeo som gick av (!) på mitten tre dagar efter inköpet. Den var inte så värst gammal heller men slutrostad likväl....