Ä-ljuden

Som jag har lärt mig tala svenska uttalas "världen" med det "största", mest öppna ä-ljudet, medan t ex "väder" och "väg" inte har ett lika öppet ä-ljud. Rikssvenska eller något slags stockholmska?

Hör speakers på TV och i radio uttala vÄg och vÄder med det jätteöppna ä-ljudet som i "världen" ständigt och jämt, och jag får frossbrytningar och tycker de inte kan tala rent... Men jag har väl fel, antar jag...

Någon annan som reflekterat över "de två ä-ljuden"?

Har aldrig reflekterat över det förrän nu.

Om de använder det jätteöppna ä-ljudet där du anser att det inte skall användas, kan det vara av tydlighetsskäl, eller för att undvika att det blir ett stockholmskt e-ljud.

Har aldrig tänkt på det i hela mitt liv. Hör ingen skillnad när jag uttalar det heller (kommer från västmanland, västerås).

Det mer stängda ä-ljudet skrivs /ɛ/ (spegelvänd trea) med fonetisk skrift, medan det mer öppna är /æ/. Det öppna ljudet förekommer framför /r/ och de olika retroflexa konsonanterna, alltså rt, rn, rd, rt och rs. Som i "världen".

Samma sak med ö, det har i vissa dialekter olika uttal beroende på de omgivande ljuden. Jämför t ex "hö"/"höra" eller "möda"/"mörda".

Att "samma" ljud uttalas olika beroende på de omgivande ljuden kallas allofoni, alltså är /æ/ en allofon till /ɛ/, eftersom det inte finns några ord vars betydelse förändras om man byter ut dem mot varandra. Däremot finns det ord vars enda skillnad är att ä byts ut mot ö (t ex mäta/möta eller läsa/lösa), de kallas då "fonem" – den minsta betydelseskiljande enheten i ett språk.

Nog med OT: I min uppblandade dialekt (västgötska/skånska) vet jag inte riktigt hur mina ä-ljud är, jag hör knappt nån skillnad på det i väder/värld, men jag åtskiljer ö-ljuden tydligt.

En följdfråga: hur många här uttalar det korta ä-ljudet som /ɛ/? Jag uttalar bara kort ä-ljud som /æ/ framför /r/, som i "märr", "berg" eller "värre", men jag uttalar "mätt", "män", "säng" osv med /e/, så "sätt" uttalas som "sett" och "män" som "men".

Jag har nog aldrig reflekterad över ä som två ljud. Men nu när man tänker på det så...
I alla fall, i dalarna uttalar man i princip alla ä:n med jättestort ä-ljud. E:na uttalas med ä-ljud men det är ett mer stängt sådant.

Jag har i alla fall den uppfattningen att stockholmare uttalar de flesta ä:n som e. Ganska fult faktiskt.
Nädå, men jag tycker att de uttalar rätt på tv om de gör som du säger. Ä:n uttalas ä och e uttalas e. Det är rikssvenska för mig.

Jag har en hel del ljud som andra reflekterat över som "mellanljud", dvs väldigt olika uttal på nästan alla vokaler jämte vad som är brukligt i mina trakter (Stockholm). Jag gör rätt stor skillnad på de ä-ljud som nämnes ovan, men även på 'e' t ex, som ibland kan ligga väldigt nära det mer slutna 'ä' som påtalats.

Man har sagt att jag låter som en Uppsalabo snarare än en Stockholmare, trots att jag alltid bott här. Det tar jag som en komplimang... Andra har sagt att jag låter ålderdomlig, hehe.