Bakgrund:
Har jobbat lite för hårt, och stressat lite för mycket de sista åren, vilket ledde till ett möte med den berömda väggen i år.
Detta medförde även enorma sömnproblem. Så efter sjukskrivningen skrev läkaren ut bla. insomningsmedicinen Imovane, och även Propavan för att kunna sova gott hela natten utan att behöva vakna. Propavanen la jag dock på hyllan efter en kort stunds användande, då jag nästan alltid kände mig "bakfull" dagen efter pga. denna medicin...
Tilläggas ska väl även att jag har erfarenheter av de flera drogerna som finns, därför borde väl inte dessa mediciner kunna utgöra nått större besvär... Men, ack så fel man kan ha.
Nu:
Kom igår kväll ut till sommarstugan för att iaf försöka göra lite nytta, nu när det renoveras och byggs ut här för fullt.
Som vanligt står det ett 6-pack 33cl 2,8% folköl i kylskåpet, det var 5 st kvar när jag kom (svalkande gott när man jobbat hårt, vilket det oftast brukar göras här
).
Efter att ha burit in mina saker i stugan så tar jag en av dessa 5 folköl, och sätter jag min ner med en kall Spendrups 33cl 2,8% och bara slappnar av, och tittar ut över sjön. Njuter.
När ölen och ciggen är slut tänker jag: "-Nej, dags att krypa till kojs. Imorgon ska vi göra lite nytta här..." Så jag beger mig in till sägen.
Ställer larmet på 06.00 för att hinna kliva upp och dricka lite kaffe innan resten av arbetskraften skulle dyka upp kl 07.00.
Väl i sängen är jag medveten om mina sömnproblem, och klockan är ju trots allt inte så mycket, runt 20.15 ungefär.
Så istället för att bara kasta i mig min sömnmedicin och vänta på att den ska värka (vilket den inte alltid göra...), så bestämmer jag mig för att lyssna på en pod dokumentär.
Ca en timme har nu gått, känner mig lugn och avslappnad. "-Dags att ta medicinen" tänker jag, och sänker 3 st 7,5mg Imovane. Slår på en ny pod att lyssna på i väntan på att jag ska somna...
Det är nu det händer, något blir fel.
Har aldrig haft några problem med att dricka 5-6 st 50cl stark öl, sen ta insomningstabletterna, för att sedan sova som en stocka hela natten, och vakna "pigg" på morgonen (när man har mött väggen är allt relativt...). Men inte denna gång...
Somnar.
Minns att jag vaknade och var pissnödig på natten. Ut och pissa. Det var stjärnklart ute i mörkret på landet, så jag satte mig på trappen och tog en cigg och tittade på stjärnorna (just precis nu när jag skriver detta, minns jag att jag såg ett stjärnfall!)
SVART.
Enda minnesbilden/tanken från kylskåpet på morgonen: "Bara en öl kvar? Jaja, då drack jag väl 4 st små 2,8% igår...".
SVART.
Dagen går, har problem med minnet... Disorienterad. Allting känns overkligt på något sätt.
Plötsligt inser jag att jag jag inte minns något alls av dagen som har gått!
Hur klev jag upp? När? Vad gjorde jag? Vad har hänt under morgonen/förmiddagen?
Korta flashbacks flimmrar förbi. Men dom känns overkliga. Har jag drömmt dom? Har dom hänt?
"Vad fan åt jag till frukost..?"
På lunchen berättar jag för en familjemedlem om mina minnesstörningar. Han verkar bekymrad.
Men han är inte ensam, jag börjar nästan bli rädd nu.
Vid lunchens slut frågar jag samma person: "-Du, hur länge har maskinen X varit här ute? Hämtade du den igår eller har den varit här länge?"
Han tittar frågande på mig och svarar: "-Nej, den hade jag ju med mig ut idag, på morgonen, när jag kom. Kommer du inte ihåg att vi lastade av den...?"
Jag ser ut som ett frågetecken. (hans ordval när han såg min min...)
Har inte ett minne av detta.
Nu börjar jag bli rädd. På riktigt. Vad fan händer i, och med, mitt huvud?!
Han tittar på mig och säger: "-Ja, vi lastade ju av den efter att lastbilen hade varit här och lämnat sakerna..."
"-Ahh, just ja." kläcker jag ur mig, och återgår till maten.
Tankarna snurrar.
"Vilken jävla lastbil?!" tänker jag om och om igen.
Det dyker upp ett suddigt minne, en snabb flashback, av en lastbil, att jag förklarade för chauffören hur han skulle kunna vända och backa på den trånga vändplanen och grusvägen.
Tankarna snurrar ännu fortare. Börjar jag bli galen?
FOKUSERA! "Vad gjorde jag på morgonen när jag vaknade?"
Ingenting. Bara ett stort hål i minnet.
Timmarna går, och jag börjar känna mig mer och mer som en människa igen.
Minnesbilder av frukosten börjar återkomma. Vad har vi gjort idag? Allt känns så förvirrat, konstigt, och overkligt.
Tänker för mig själv, om och om igen: "Vad fan händer?!"
Arbetsdagen är nu slut. Sätter mig ner och vilar, och funderar lite över dagen som har varit och mitt sinnestillstånd, med tillhörade minnesförlust.
Börjar bli hungrig, så jag bestämmer mig för att åka in till byn och handla. På vägen tillbaka slår tanken mig: "Undra om jag har vaknat på natten och tagit fler imovane? (Brukar göra detta när jag vaknar på natten, för att kunna somna om.)
Men, jag har ju inget minne av att jag har gjort det. Visserligen var jag ju uppe och ute och pissade...men...
Kommer hem.
Det första jag gör är att ställa ICA påsen på golvet för att kolla medicinerna.
Hämtade ut ett nytt paket Imovane dagen innan då dom tidigare hade tagit slut. Minns att jag tog 3 st som vanligt när jag skulle sova.
6 st är tagna från kartan.
"Jaha, då har jag tydligen tagit 3 till under natten då..." tänker jag. Men det har jag ju gjort så många gånger förr, utan att ha känt något speciellt på morgonen?!
Börjar rota runt i necessären, med en konstig känsla i magen. "Fan, har jag gjort nått dumt i sömnen inatt?"
Tankarna snurrar ännu mer, ännu fortare. Känner hur huvudvärken och det höga blodtrycket gör sig påminda igen. Känns som att jag håller på att få en stroke.
Nu hittar jag kartan. Kartan som eg. borde innehålla 10 stycken propavan 25mg/st. Den är tom...
Rotar lite till, hittar en halv karta, den är tom. 6 tabletter saknas.
Vad fan har jag gjort i natt?
Jag vet att jag inte har haft några toma kartor av denna medicin, då jag alltid slänger dom, klipper av/bort dom, när dom har tagit slut.
Den sista kartan jag öppnade är kastad för många månader sen, när jag insåg att denna medicin inte var nått för iaf mig.
Men inatt tömde jag tydligen en hel karta, och lite till... Vilket resulterade i en ofrivillig minnesförlust av hela förmiddagen, fylld av ångest!
Summa summarum:
1, Blanda ALDRIG alkohol med Imovane. Inte ens en liten 33cl 2,8%... Du vet aldrig vad du kommer att göra, medvetet eller omedvetet.
2, Alkohol är giftigt, men likaså mediciner!
3, Jag ser detta som en lärdom. Som det sägs: "-Dom smarta lär sig av andras misstag, medans dom dumma får lära sig av sina egna..."
Har jobbat lite för hårt, och stressat lite för mycket de sista åren, vilket ledde till ett möte med den berömda väggen i år.
Detta medförde även enorma sömnproblem. Så efter sjukskrivningen skrev läkaren ut bla. insomningsmedicinen Imovane, och även Propavan för att kunna sova gott hela natten utan att behöva vakna. Propavanen la jag dock på hyllan efter en kort stunds användande, då jag nästan alltid kände mig "bakfull" dagen efter pga. denna medicin...
Tilläggas ska väl även att jag har erfarenheter av de flera drogerna som finns, därför borde väl inte dessa mediciner kunna utgöra nått större besvär... Men, ack så fel man kan ha.
Nu:
Kom igår kväll ut till sommarstugan för att iaf försöka göra lite nytta, nu när det renoveras och byggs ut här för fullt.
Som vanligt står det ett 6-pack 33cl 2,8% folköl i kylskåpet, det var 5 st kvar när jag kom (svalkande gott när man jobbat hårt, vilket det oftast brukar göras här
).Efter att ha burit in mina saker i stugan så tar jag en av dessa 5 folköl, och sätter jag min ner med en kall Spendrups 33cl 2,8% och bara slappnar av, och tittar ut över sjön. Njuter.
När ölen och ciggen är slut tänker jag: "-Nej, dags att krypa till kojs. Imorgon ska vi göra lite nytta här..." Så jag beger mig in till sägen.
Ställer larmet på 06.00 för att hinna kliva upp och dricka lite kaffe innan resten av arbetskraften skulle dyka upp kl 07.00.
Väl i sängen är jag medveten om mina sömnproblem, och klockan är ju trots allt inte så mycket, runt 20.15 ungefär.
Så istället för att bara kasta i mig min sömnmedicin och vänta på att den ska värka (vilket den inte alltid göra...), så bestämmer jag mig för att lyssna på en pod dokumentär.
Ca en timme har nu gått, känner mig lugn och avslappnad. "-Dags att ta medicinen" tänker jag, och sänker 3 st 7,5mg Imovane. Slår på en ny pod att lyssna på i väntan på att jag ska somna...
Det är nu det händer, något blir fel.
Har aldrig haft några problem med att dricka 5-6 st 50cl stark öl, sen ta insomningstabletterna, för att sedan sova som en stocka hela natten, och vakna "pigg" på morgonen (när man har mött väggen är allt relativt...). Men inte denna gång...
Somnar.
Minns att jag vaknade och var pissnödig på natten. Ut och pissa. Det var stjärnklart ute i mörkret på landet, så jag satte mig på trappen och tog en cigg och tittade på stjärnorna (just precis nu när jag skriver detta, minns jag att jag såg ett stjärnfall!)
SVART.
Enda minnesbilden/tanken från kylskåpet på morgonen: "Bara en öl kvar? Jaja, då drack jag väl 4 st små 2,8% igår...".
SVART.
Dagen går, har problem med minnet... Disorienterad. Allting känns overkligt på något sätt.
Plötsligt inser jag att jag jag inte minns något alls av dagen som har gått!
Hur klev jag upp? När? Vad gjorde jag? Vad har hänt under morgonen/förmiddagen?
Korta flashbacks flimmrar förbi. Men dom känns overkliga. Har jag drömmt dom? Har dom hänt?
"Vad fan åt jag till frukost..?"
På lunchen berättar jag för en familjemedlem om mina minnesstörningar. Han verkar bekymrad.
Men han är inte ensam, jag börjar nästan bli rädd nu.
Vid lunchens slut frågar jag samma person: "-Du, hur länge har maskinen X varit här ute? Hämtade du den igår eller har den varit här länge?"
Han tittar frågande på mig och svarar: "-Nej, den hade jag ju med mig ut idag, på morgonen, när jag kom. Kommer du inte ihåg att vi lastade av den...?"
Jag ser ut som ett frågetecken. (hans ordval när han såg min min...)
Har inte ett minne av detta.
Nu börjar jag bli rädd. På riktigt. Vad fan händer i, och med, mitt huvud?!
Han tittar på mig och säger: "-Ja, vi lastade ju av den efter att lastbilen hade varit här och lämnat sakerna..."
"-Ahh, just ja." kläcker jag ur mig, och återgår till maten.
Tankarna snurrar.
"Vilken jävla lastbil?!" tänker jag om och om igen.
Det dyker upp ett suddigt minne, en snabb flashback, av en lastbil, att jag förklarade för chauffören hur han skulle kunna vända och backa på den trånga vändplanen och grusvägen.
Tankarna snurrar ännu fortare. Börjar jag bli galen?
FOKUSERA! "Vad gjorde jag på morgonen när jag vaknade?"
Ingenting. Bara ett stort hål i minnet.
Timmarna går, och jag börjar känna mig mer och mer som en människa igen.
Minnesbilder av frukosten börjar återkomma. Vad har vi gjort idag? Allt känns så förvirrat, konstigt, och overkligt.
Tänker för mig själv, om och om igen: "Vad fan händer?!"
Arbetsdagen är nu slut. Sätter mig ner och vilar, och funderar lite över dagen som har varit och mitt sinnestillstånd, med tillhörade minnesförlust.
Börjar bli hungrig, så jag bestämmer mig för att åka in till byn och handla. På vägen tillbaka slår tanken mig: "Undra om jag har vaknat på natten och tagit fler imovane? (Brukar göra detta när jag vaknar på natten, för att kunna somna om.)
Men, jag har ju inget minne av att jag har gjort det. Visserligen var jag ju uppe och ute och pissade...men...
Kommer hem.
Det första jag gör är att ställa ICA påsen på golvet för att kolla medicinerna.
Hämtade ut ett nytt paket Imovane dagen innan då dom tidigare hade tagit slut. Minns att jag tog 3 st som vanligt när jag skulle sova.
6 st är tagna från kartan.
"Jaha, då har jag tydligen tagit 3 till under natten då..." tänker jag. Men det har jag ju gjort så många gånger förr, utan att ha känt något speciellt på morgonen?!
Börjar rota runt i necessären, med en konstig känsla i magen. "Fan, har jag gjort nått dumt i sömnen inatt?"
Tankarna snurrar ännu mer, ännu fortare. Känner hur huvudvärken och det höga blodtrycket gör sig påminda igen. Känns som att jag håller på att få en stroke.
Nu hittar jag kartan. Kartan som eg. borde innehålla 10 stycken propavan 25mg/st. Den är tom...
Rotar lite till, hittar en halv karta, den är tom. 6 tabletter saknas.
Vad fan har jag gjort i natt?
Jag vet att jag inte har haft några toma kartor av denna medicin, då jag alltid slänger dom, klipper av/bort dom, när dom har tagit slut.
Den sista kartan jag öppnade är kastad för många månader sen, när jag insåg att denna medicin inte var nått för iaf mig.
Men inatt tömde jag tydligen en hel karta, och lite till... Vilket resulterade i en ofrivillig minnesförlust av hela förmiddagen, fylld av ångest!
Summa summarum:
1, Blanda ALDRIG alkohol med Imovane. Inte ens en liten 33cl 2,8%... Du vet aldrig vad du kommer att göra, medvetet eller omedvetet.
2, Alkohol är giftigt, men likaså mediciner!
3, Jag ser detta som en lärdom. Som det sägs: "-Dom smarta lär sig av andras misstag, medans dom dumma får lära sig av sina egna..."
Se ALLTID till att ligga och försöka sova när du tar dina piller! Är förvånad att du inte vaknade upp två dagar efter utan några imovane kvar alls 
