Förslag på hur man kan lagra elenergi.

This!

Och i den gigantiska konstruktion jag nämnde med en höjd på 300m och en vikt på 1000 ton blir det motsvarande problem. En vikt på 1000 ton kan vara en järnkula på ca 200m³, dvs en diameter på ca 9m. Tänk dig en metallkula hög som ett hus med tre-fyra våningar så inser du lite svårigheter i att hantera den.

När du har hissat upp den 300m har du lagrat el till ett värde av ca 800kr, och detta är innan vi drar av alla effektförluster.

Råmaterialet till kulan går på över en miljon. Att tillverka en så stor kula är inte heller speciellt billigt. Sen ska du tillverka övrig utrustning, som vajrar och trissor som kan stå pall för detta. Vajrar ja. Jag hittade vajrar med en diameter på fem centimeter som klarar ca 2MN. Kulan behöver 10MN så vi behöver fem sådana vajrar plus säkerhet. Undrar vad 5km vajer som klarar 200,000kg kostar? En elmotor byggd för dessa krafter är inte heller billig.

TS:

Du borde nu se hur ofantligt lite energi du kan lagra i din maskin.

Om vi nu tänker oss att TS maskin hissar denna kula upp och ner en gång per dag, och att detta är energi som inte hade kunnat användas annars. Då är det ca 300*800=240 000kr/per år som vi sparar in. Men vänta. Det var utan några energiförluster, så 300*600k=180 000kr/per år är mer rimligt. Att dra kulan upp och ner oftare än så är inte motiverat, då energitopparna inte brukar ske så ofta.

Enbart råmaterialet till järnkulan gick på en miljon. När kulan ska konstrueras och alla andra saker ska byggas till dröjer det nog inte speciellt länge innan vi hamnar på en kostnad av allra minst tio miljoner, även om vi väljer ett gruvhål som borde vara billigare än ett torn.

Det skulle alltså ta ca 50 år innan det betalade sig. Ja, om man kan lita på att maskinen inte kräver något underhåller eller några reparationer förstås. En sådan anläggning skulle nog i snitt behöva absolut minst en heltidsanställd. Att betala hans årslön med 180000kr går inte alls. Minst det dubbla skulle krävas för bara en anställd.

Men om vi tar en kula på 100 kiloton och hittar ett borrhål på 6km då? Ja då blir det faktiskt lite energi att prata om. Då kan vi lagra 600*800=500000kWh=500MWh. Det är el nog för att försörja 40 lägenheter i ett år, och el för ca en en halv miljon kronor. På ett år skulle den kunna ta och ge el för ca 100 miljoner.

Kostnader då? 100 kiloton järn kostar just ca 100 miljoner, och nu snackar vi om en kula på 20000m³, vilken har en diameter på 40m. Det är högt som ett tolvvåningshus. Försök föreställa dig konstruktionskostnad och liknande, samt underhåll. Det är en helt sjukt stor anläggning för att kunna lagra så lite el.

Jag kan nu se att du har ett antal felberäkningar i din kalkyl, jag återkommer senare med dessa, då jag nu även blivit kontaktad av en energikonsult angående mitt förslag.
Vi skall slå våra kloka huvuden ihop och analysera detta ytterligare.

Ja, det är ju inget som hindrar att man har pumpen och turbinen på samma axel och bara väljer om man vill ta ur kraft ur generatorn eller pumpa vattnet. Är flödet svagt så kan man ju pumpa med elkraft istället.

För att ta tillbaka TS till verkligheten..


Denna ide har funnits i årtionden.
Att spara energi i vikt är inget nytt, iden har dessutom förfinats utav större aktörer den senaste tiden.

Om du tror att du är på kanten utav något storslaget så har någon annan redan patentet på den ideén..

Nuff said, men det är ingen världsnyhet du kommer med..

TS, du får börja med en småskalig produktion, börja tillverka gökur, då har du även tidsvisning som en "restprodukt"

Ja kanske men jag förstår inte hur jag skall kunna lagra energi i ett gökur, vet du hur man gör?
det var just inom energisektorn jag hade mitt förslag.

Gökuren och diverse andra gamla ur har ju ett eller ett par lod som normalt hissas upp för hand och sedan driver uret ungefär en vecka. Du får använda en elmotor och ladda gökuret när elen är billig och sedan... tja sedan är det uppdraget.