För min del kvittar det om någon har slöja, så länge jag kan se ansiktet och se vem jag möter.
Jag menar, ett leende, ett par förvånade ögonbryn, uttryck som hjälper en vid möte med kunden, det funkar ju. Så länge det inte går i överdrift och blir burka.
Malmös absolut vänligaste och mest omtänksamma busschaffis är en utländsk kvinna med slöja.
Om nu slöjbärandet var nytt för henne och hon började bära det EFTER att de träffats och bestämt att hon skulle provjobba så tycker jag att hon kunde vara öppen och ärlig och kontakta arbetsgivaren och berätta detta. Det kan omöjligt vara så viktigt för henne att bära den om hon levt utan fram till nu.
Om det bara är av kulturella skäl så måste jobb gå före, precis som att folk måste plocka ur piercingar, inte visa tatueringar osv.
Är det av religiösa skäl så måste hon nog förstå att det finns de som levt under islamistiska förtryck som kanske tar illa vid sig av att mötas av religionen även i en liten godisbutik.
Vissa platser måste få vara fredade från religiösa uttryck.