Citat:
Ett annat misstag som många människor gör, det är att de är väldigt selektiva när det gäller vad de kräver bevis för, och kallar vissa saker för "religiöst trams" och andra saker för självklarheter. Detta trots att de saknar egentliga bevis för många av dessa "självklarheter", och vissa självklarheter är hörsägen.
Här är ett extremt exempel på en självklarhet som alla levande människor saknar bevis för:
Om du tex bor på tionde våningen och har bråttom till jobbet, då tänker du troligen INTE att du kan hoppa ut genom fönstret så att det går snabbare. Detta eftersom du har LÄRT DIG att det är farligt/dödligt att hoppa från hög höjd, och det är en självklarhet för dig. Men några vattentäta bevis för att JUST DU kommer dö om du hoppar från tionde våningen, det har du troligen INTE. Det är troligen en självklarhet för dig, men INTE för ett 1-årigt barn, att höga höjder är farliga.
Och du väljer troligen att anse att en massa andra saker är farliga och verkliga, pga att en massa andra människor tycker att det är en självklarhet, trots att du troligen INTE har sett vattentäta bevis för det, som tex att du har en hjärna.
Så varför har du så svårt att acceptera, att människor tror att det finns en allsmäktig gud som avgör/dikterar vad som är rätt och fel?
Vad är det som är så fel med att tänka att det kanske finns en allsmäktig gud, och att man därför bör vara vara försiktig i livet, och försiktig med vad man gör?
Man måste ju överleva förstås, men man kan ju undvika att göra onödiga saker. De flesta synder är ju handlingar som egentligen är onödiga, så det är troligen lättare att leva syndfritt om man slutar göra onödiga saker.
Och en handling som är extremt onödig, det är att förakta den allsmäktige guden. Vad ska det tjäna till?
Man kan förstås tänka sig att en allsmäktig gud kanske ändrar sig, och blir så som människor vill att den ska bli, om den märker att alla människor hatar den. Men man kan också tänka sig att det skulle leda till att vi åker raka vägen i papperskorgen. Och är det värt att ta den risken? Är det INTE bättre att ta det väldigt försiktigt med den allsmäktige guden?
Att be till den allsmäktige guden på ett försiktigt och undergivet sätt, det är enligt mig det mest logiska och självklara, om man vill ha någon förändring/förbättring som vi människor INTE kan fixa själva.
Här är ett extremt exempel på en självklarhet som alla levande människor saknar bevis för:
Om du tex bor på tionde våningen och har bråttom till jobbet, då tänker du troligen INTE att du kan hoppa ut genom fönstret så att det går snabbare. Detta eftersom du har LÄRT DIG att det är farligt/dödligt att hoppa från hög höjd, och det är en självklarhet för dig. Men några vattentäta bevis för att JUST DU kommer dö om du hoppar från tionde våningen, det har du troligen INTE. Det är troligen en självklarhet för dig, men INTE för ett 1-årigt barn, att höga höjder är farliga.
Och du väljer troligen att anse att en massa andra saker är farliga och verkliga, pga att en massa andra människor tycker att det är en självklarhet, trots att du troligen INTE har sett vattentäta bevis för det, som tex att du har en hjärna.
Så varför har du så svårt att acceptera, att människor tror att det finns en allsmäktig gud som avgör/dikterar vad som är rätt och fel?
Vad är det som är så fel med att tänka att det kanske finns en allsmäktig gud, och att man därför bör vara vara försiktig i livet, och försiktig med vad man gör?
Man måste ju överleva förstås, men man kan ju undvika att göra onödiga saker. De flesta synder är ju handlingar som egentligen är onödiga, så det är troligen lättare att leva syndfritt om man slutar göra onödiga saker.
Och en handling som är extremt onödig, det är att förakta den allsmäktige guden. Vad ska det tjäna till?
Man kan förstås tänka sig att en allsmäktig gud kanske ändrar sig, och blir så som människor vill att den ska bli, om den märker att alla människor hatar den. Men man kan också tänka sig att det skulle leda till att vi åker raka vägen i papperskorgen. Och är det värt att ta den risken? Är det INTE bättre att ta det väldigt försiktigt med den allsmäktige guden?
Att be till den allsmäktige guden på ett försiktigt och undergivet sätt, det är enligt mig det mest logiska och självklara, om man vill ha någon förändring/förbättring som vi människor INTE kan fixa själva.
Ett ganska dåligt exempel. Det finns gott om indikationer på att ett hopp från tionde våningen inte går att klara av utan att vare sig ha provat själv eller ha sett någon annan försöka. Om man mot förmodan aldrig har hoppat från lägre höjder så kan man ju ha sett vad som händer med saker som faller från hög höjd. Det finns alltså gott om indikationer på att ett hopp från tionde våningen absolut inte skulle vara bra för hälsan.
När det gäller förekomst av en allsmäktig gud så finns det däremot inga som helst indikationer på att det skulle finnas några gudar över huvud taget, så baserat på vad anser du att det är befogat att tänka sig att det skulle finnas en enda och allsmäktig gud?
Och en observation som motsäger tanken om en enda gud är ju att det inte finns något levande i universum som det bara finns ett exemplar av, så varför skulle en möjlig gud tvunget vara ensam?
Det är alltid bäst att basera vad man anser vara troligt på faktiska observationer i verkliga livet snarare än fantasier som saknar förankring i verkligheten, eller ännu värre, som motsägs av verkligheten.
