Citat:
Ursprungligen postat av
someguy827
Tja allihopa,
Jag undrar vilka kritik finns mot ateism, eller om det finns frågetecken på livsåskådningen och hur ni ser på ateism, både positivt och negativt. Och hur kommer det sig att många människor söker sig till denna livsåskådningen medan andra är fortfarande troende och tror på en eller flera gudar i andra länder?
Om vi tar "stark ateism" som exempel ("Gud existerar inte") finns det förstås en del kunskapsteoretiska problem att brottas med. Hur kan en individ
veta att Gud inte existerar? (Det kan man förstås inte.) Den starke ateistens problem är alltså detsamma som (den starke) teisten, som vet
att Gud existerar.
En annan vanlig kritik mot ateismen har med moralen att göra. Finns det verkligen rätt och fel utan Gud? Hur kan vi människor veta vad som är rätt och fel om ingen bestämt det på förhand? (Denna invändning är dock lätt att avväpna med det faktum att vi har en evolutionär historia.) Och bortom moralen finns meningen med allting. Om världen och vi själva inte är skapade, vad finns det då för poäng att göra någonting över huvud taget? Invändningarna är alltså uttryck för en rädsla att ateismen leder till nihilism, själmord och Gud vet vad.
Att en del faktiskt är ateister, trots att många fler är religiösa och gudstroende, beror förmodligen på en mängd faktorer. Det beror nog mycket på att vi bor på en plats och i en tid där man (nästan) får tycka och tänka vad man vill utan att bli stigmatiserad av det omgivande samhället. I USA, till exempel, är det fortfarande socialt självmord att "komma ut" som ateist på många håll. Materiellt väldstånd & utbildning är även sådant som tycks göra människor benägna att lägga tron åt sidan.
Sedan går ju förstås ateismen i arv. Jag själv har två ateistiska föräldrar och hörde talas om religion och Gud för första gången i andra klass, då vi hade kristendomskunskap. Detta gjorde mig till "default-ateist", precis som barn till kristna oftast blir och förblir kristna. Många stannar med den världsbild man fick med sig hemifrån.