Citat:
Ursprungligen postat av
S-cup
Nu är det nästan så att min värld vänds upp och ned (nåja...), jag förstår verkligen inte vad TS menar.
Menar TS, på riktigt, att kristendomen får utstå mer kritik än islam? Försöker han trolla?
Jag brukar aldrig hänga i religiondelen här på fb men i verkliga världen så har jag nästan bara märkt av dessa personer (har försökt att rangordna det på ett ungefär, mest frekvent förekommande överst):
Folk som kritiserar islam
Folk som kritiserar all religion
Kristna som kritiserar islam
Muslimer som kritiserar kristendomen (känner visserligen knappt någon muslim)
Kan inte minnas ett enda tillfälle då någon kritiserat kristendomen men inte ismal...
Där ser man hur olika det kan vara med det riktiga livet.
In real life.. har jag genomgående alltsedan de första flyktingströmmarna tydligt märkt att man sällan vill stöta sig med uttalade muslimer eller islamister, man håller det snällt och fogligt inom sig, "de är främlingarna med udda livsuppfattning" "dissiderande orientalister, inte som oss.. "
Kan vara, och jag spekulerar vilt : att många muslimer är så markant övertydligt exponerande, man får känslan att det är slutdiskuterat redan i mening 1. Deras hierarkiska ordning är så fastnaglad, att... jaa.. det säger mest poff! Många tar ju inte ens in kritik, det missförstås gärna (men inte per se), olika slags kränknings-gräns.. hos den grundmurat troende.
(som motiv för icke-kritik, alltså - det blir gärna, låt gå... )
Knyter näven i fickan och inordnar sig i leden som etablissemanget arrangerat och snarare antas en mjäkigare atmosfär av icke-kommunikation, blyghet i komb. med den berömda tiga-är-guld, man kan ju avslöja sig som dum i huvudet genopm att påbörja samtal - i synnerhet vad gäller just de moment man finner allra mest iögonfallande eller kontroversiella då alla samtal all kontakt är "avslöjande" och host host småfarligt, bättre omhulda den vanliga köksfilosofin, de är skräniga ändå.. ingen idé att försöka.. påbörja något jäkla kulturaktivistisk åtagande, man kan bli smittad.
Så jag ser mer att man retirerar och täpper till, än att kritik, både god som dålig, kräver viss portion kurage, iaf öppensinnighet, att man är talför, socialt kompetent - något som är bristvara här, inte ens cafékulturen bjuder på spontana tyckanden, enbart viskningar och repeterandet av ens egna redan inkörda gissning, om att huu vad fula de är, ser ut som kärringar med hucklena och röven i vädret vid böner och dessa eviga åtskillnader, men att ta saken öga för öga.. njae.. kan räkna det på ena handen, det får vara dem som lever lite mer storstadspuls och på daglig basis gör sig VÄN med muslimer, i farten.. då.. kommer allt möjligt upp i ljuset och det är lika trevligt varenda gång det blir vitala diskussioner om så hetsiga men i avsikt att vädra i vänskaplig anda! inte för att mucka gräl., ofta med mat och dryck.. något som sällan sker i de mer lokala kontexterna.
Sedan händer vad som följer den vanliga ordningen, diverse utfall av än balkongknuffningar, hedersbrott (skam-brott) allehanda olustiga tillmälen av olika grov kulturell attityd, som givetvis benämns som religiös tillhörighet, beroende på vad som hänt!
Det sker sä'llan öppna mer ärliga diskussioner, tvärtom, islam tillåts ännu mer lindas in och förbli förkapslat i den mystifierade medeltidsandan av primitivitet och man mest kliar sig i huvuden och nickar och försätter pannorna i veck.. ingen vare sig konfrontation eller öppna samtal. Så kan bilden av artt man själv är iaf civilt anständig fortgå, oemotsagt.
Ovädrat. Ocjh islam blir som vanligt, OINTRESSANT, jag tycker man mest ignorerar.
Bortsett vad som sker där extremism tar sig framfart, det är vad som hamnar på löpsedlarna och blir föremål för evig snack-följetång och nästintill blir det också till slut klassat som offentligt erkända sanningar, att usch ja.. vad förtryckta de är, men de är inte förtryckta, islam är mest ignorerat. Man orkar inte tjafsa.
Men sitta hemma och låta åsikts-maskinerna veva sina tyckanden, passivt - ok för svensson, kristen eller ej, lika mjäkigt slö oavsett. Tycker jag.
I de religiösa kretsarna, erfar man så klart helt annat "klimat" med andra versioner och i somliga kretsar är ju det exotiska inslaget mest dominerande, som när latinos sökte exil från sydamerikansk politisk klappjakt, det var ju så exotiskt så vilken handläggare som helst var beredd att om inte sära på benen inför sådan klient så iaf glorifiera var och varannan till skyarna.
Jag tror ändå inte att islam har sådan status att man ser det som så särskilt värdefullt att ens ha religionen som ämne, det är lite passerat bäst-före-datum på fundamen talistisk gudstro, särskilt när den går dogmatiskt kollektivistiskt, ligger inte i tiden riktigt.
Däremot är yngre i jämförelse med redan förstelnade äldre, bättre på att lufta religions-positionerna och som alltid, där bohemer och konstnärer är i omlopp, där är det alltid generösare med kontakter öht, eller.. beröringsskräcken (brukar vara) är betydligt mildare i alla fall!
