Samlingstråd för läxhjälp inom ämnet historia.

Hej! Sitter här med en uppgift som jag inte har kommit någon vart med på flera dagar. Tycker allmänt att den är ganska luddigt formulerad, men om ni kommer på några ämnen man kan behandla i denna uppsats är jag ytterst tacksam.

Hur kom idéer och händelser i Europa under den senare halvan av sjuttonhundratalet att påverka Europas styrkerelation till övriga världen och hur kom det att visa sig följande sekel?

Upplysningsfilosoferna, franska revolutionen, industriella revolutionen, det amerikanska frihetskriget mot britterna.

Dessa är rubrikerna, sök vidare på det. Troligen det din lärare söker


Nyckelord: Ståndssamhälle, Voltaire, Robbespierre, kol, missväxt, uppror, Ludvig XI, John Locke, Lafayette, Rousseau

Hej!
1. Vad är likheter respektive skillnader mellan ryska, franska och den tunisiska revolutionerna?
2. Diskutera vad man kan göra för att undvika revolutioner.
- Redan skrivit ner om statsskicket och pengarna.

1. Folket var missnöjda.
2. I dessa tre fall; se till att folket inte blir missnöjda alternativt förespråka utrotning av judar om din lärare råkar vara nationalsocialist. Dåligt formulerad fråga för övrigt. Finns ju både bra och dåliga revolutioner. Varför undvika de bra?

Men jag tror att det min lärare syftar på är hur man kan göra så att folket inte blir så missnöjda

Bröd och skådespel. Redan romarna kände till den formeln.

Är läraren så machiavellisk tror du? Troligen är det yttrandefrihet, minskade social klyftor, demokrati och hela det paketet som läraren vill höra.

Det kommer alltid finnas folk som är mer missnöjda än andra, du kan inte bygga upp ett samhälle där alla blir lyckliga.

Grundläggande behov bör man alltid uppfylla dock:

1. Alla medborgare ska ha mat och någonstans att bo.
2. Vill man jobba så ska det finnas möjligheter till det.
3. Det ska/bör finnas en trygghet i systemet man lever i.

Uppfyller man inte samtliga av dessa kriterier så kommer du ha missnöjda medborgare. Det finns ju uppenbarligen fler kriterier än dessa men bra början.

Franska revolutionen berodde på allmän stagnation av Frankrike (till stor del orsakad av att adeln förhindrade allt som kunde försämra deras situation), allt fler fattiga i Paris (lättmobiliserade folkmassor, till skillnad från landsbygdsbefolkningen), nära nog statskonkurs för Frankrike (pga en stor parasitär överklass och utrikesäventyr typ sjuårskriget och stödet till amerikanska revolutionen) och en puckad, handlingsförlamad kung.

Ryska revolutionen berodde huvudsakligen på att folket var trötta på ett krig där ryssarna ständigt förlorade allt fler soldater, där ekonomin gick i stå (Ryssland exporterade normalt mängder av vete, men eftersom Bosporen var stängd hade utrikeshandeln i princip upphört) och tsaren var - kanske inte puckad och handlingsförlamad, men inte så handlingskraftig och beslutsam som flera av företrädarna. Efter revolutionen gjorde bolsjevikerna en statskupp och tog över.

Tunisien verkar primärt vara missnöje med korruption och kleptokrati. Ett maffiasamhälle där maffian är regeringen. Lägg till att tunisierna via TV och internet kunde se konkreta alternativ till maffiasamhället, där grönsaksförsäljare inte behövde betala mutor för att få sälja sina tomater.

Svaret på din fråga skulle kunna vara
a) se till att folk har det ekonomiskt bra
samt
b) undvik att skapa en parasitär överklass som sticker folk i ögonen.

Problemet är att regimer tenderar att bestå av b, och de förhindrar a.

Det kan reflektera min cynism

Lyssna istället på de föregående talarna. De säger vad fröken vill höra.

Skriver ett arbete inom historia B där man källkritiskt skall granska hungerkravallerna i Göteborg 1917. Utan att snöa in mig alldeles för mycket på vad det handlar om så har jag fått i uppdrag att granska tidningarnas inställningar till kravallerna och hur de är politiskt färgade. Socialdemokratisk, konservativ och liberal.

Så det jag frågar efter är någon som har koll på journalistik historia. Markera följande tidningar efter politisk inriktning:

Ny Tid
Göteborgs-tidningen
Göteborgs Morgonpost

halp?

Ny Tid Socialdemokratisk, utgiven 6 gånger i veckan och hade 1917 en upplaga på 18400 ex.
Göteborgs-Tidningen Liberal, 7 nummer i veckan, upplaga år 1917: 25000
Göteborgs Morgonpost Konservativ/moderat, 6 nummer per vecka, upplaga 15000 exemplar.