Citat:
Ursprungligen postat av
dbaw84
Jag är inte så intresserad av samernas historia att jag är beredd att läsa boken du rekomenderar, jag är inte tillräckligt intresserad av svenskens historia heller för den delen. Oavsett så är det ju så forskning på folkvandringar efter istiden påvisar att samer och "svenskar" skulle ha kommit från olika håll och således har båda folken bott samtidigt i landet vi kallar Sverige utan att känna till varandra. Förslagsvis borde "svensken" varit i Sverige innan samen då isen torde ha dragit sig tillbaka tidigare i de södra delarna.
Det du säger angående att samerna genererar arbetstillfällen stämmer ju inte då Kallaks befolkning minskat med 900 personer de senaste tio åren. Jag motsätter mig inte att samerna ska ha rätt att till sin egen kultur, men allt kan faktiskt inte ske på samernas villkor. Vad bryr sig samerna om fisketurister, har inte samerna eget vatten där ingen annan få fiska? Förövrigt misstänker jag att rennäringen är en förlustaffär för Svenska staten och således aldrig kan generera några inkomster som kommer i närheten av gruvdriften. Är du insatt i fallet Kallak och kan kommentera på hurvida det området som är tilltänkt för gruvan är av aldelles särskild vikt för rennäringen?
Som sagt, malm behövs brytas det vet du också, vart tycker du att gruvnäringen ska bedrivas?
Området i fråga är av vikt för rennäringen då betet påverkas. Var tror du renskötarna betalar skatt? Det är klart som korvspad att de betalar det till svenska staten. Renskötare får inga mystiska, ohyggligt specifika bidrag utan ligger på samma nivå som andra kötthållande producenter, dvs bönder.
Vad gäller Gálloks befolkning får du hålla i minnet att en svensk invandring skett och att Sápmi bebos av andra än samer, då i första hand svenskar. Sverige med nuvarande gränser är ett relativt nytt fenomen och norra delen har öht inte just räknats till Sverige innan ett fåtal hundra år bakåt, vilket ger en missvisande bild när man talar om "Sverige" och huruvida samer bodde där innan svenskar. En kolonisation skedde först på allvar på 1800-talet i samband med skogsbruket och den insikt om naturtillgångar i Sápmi som följde på det, och i samband med detta använde svenska staten sug av rasbiologi för att kunna ta över området i fråga. Det var i den här vevan man helt sonika bestämde, utan juridisk grund, att samisk mark tillhörde Sverige.
Innan dess hade man en syn på samer som självstående, och att landet var deras, även om man tog in en (oerhört liten) skatt. Förvisso skedde idoga försök till att kristna samerna från Gustav Vasas tid och framåt, mest för att man ville ha tillgång till ishavet och dess fördelar till handel, men pga vissa språksvårigheter kan man säga att det gick...sisådär. Men det var ett sidospår, om vi hoppar tillbaka till skogsnäringen som man började med så fick svenska staten plötsligt intressenteri form av nybyggare som gärna bosatte sig i lappmarken. I takt med att nybyggare flyttade in så översteg en dag deras antal samernas, vilket gjorde att statens undantag från att samer bara behövde betala en liten skatt i förhållande till svensk befolkning samt deras undantag till krigstjänstgöring (de hörde inte till svensk befolkning och behövde alltså inte tjänstgöra i svenska krig) plötsligt började dras in, eftersom man nu istället fick andra som kunde tänka sig att bo i lappmarken och betala skatt. Här bestämde man att samer inte längre var ett fristående folk-man gick dessutom längre än så och gjorde dem till underlägsna. Inte bara kunde man nu trösta samvetet med att man inte gjorde något fel , man kunde dessutom skylla på att samerna ändå inte visste sitt eget bästa. '
Rennäringen som den ser ut idag kom till i samband med gränsdragningarne mellan Sverige och Norge när unionen upphävdes kan man säga. Det som skedde var att man tvångsflyttade samer från ett stålle till ett annat eftersom det i samband med att det plöötsligt fanns gränser, helt enkelt inte fanns nog med bete åt alla. Det här skedde som bekant i början av förra seklet, och det var i den vevan som svenska staten bestämde sig för att alla som inte var renskötare skulle införlivas in i svenskt samhälle=man fick inte längre kalla sig same eller syssla med renar. Samer fick å andra sidan inte gå i svensk skola eftersom "lapp skall vara lapp". Det synsättet innebar att från att tex nybyggare inte längre fick äga de där fem-sex renarna som renskötarna tog hand om. Det tidigare systemet verkade som en buffert eftersom en del av renarna som betade var nybyggarna. Här lades alltså en bra grogrund till en konflikt som existerar än idag både mellan samer och svenskar men även mellan samer och samer. Plötsligt vällde det in renar från ett annat ställe på ett bete som redan innan var hårt ansträngt, vilket ledde till stora motsättningar.
I slutändan blev det en lång rad konsekvenser som ledde till den extensiva rennäring som finns idag och som staten bestämt att den ska se ut. Det var alltså aldrig samernas val att ingen annan skulle få syssla med renskötsel, det var svenska statens påhitt.
Den renskötseln som finns är hårt reglerad när det gäller betesmarker, i synnerhet efter 1990-talets utgång av gällande avtal vilket inskränkte mer på tillgång till bete. Det är nämligen så att betet avgör hur många djur man kan ha; även detta regleras hårt av staten eftersom för många djur leder till slut bete och att djuren då vandrar in på andras bete.
Vi säger hypotetiskt att man har ett betesområde på 100*100 meter, och att detta område räcker till två renar över hösten (nu ids jag inte räkna hur mycket en ren äter, ni fattar säkert ändå även om jag är osäker på proportionerna i grundexemplet). Då får man inte ha 50 renar på detta område. Då maten tar slut vandrar renarna till andra områden och det upptäcks således i slutändan att man har för många. Då får man avliva. Gör man inte det blir det i slutändan tvångsslakt.
Inte just utrymme till att ha hur många renar som helst även om en majoritet tycks tro det. Värdet på en honren som kan få ett gäng kalvar är högre än slaktvärdet då det enbart gäller kilot kött här och nu när man slaktar, och inte det faktum att varje vaja är ett värdefullt avelsdjur..
Speciellt om vi betänker att var tredje kalv bli rovdjursmat. Med andra ord vill man inte behöva tvångsslakta då det blir en kännbar förlust. Nå, ännu ett sidospår.
Du tar upp fiskevatten-nej, samerna har inga egna fiskevatten längre, allt är numera svenska statens vilket jag redan konstaterat i ovanstående text. En renskötande medlem i en sameby har rätt att fiska fisk för husbehov-inte ALLA damer alltså, och många gånger inte en icke renskötande medlem i en sameby. Det finns ingen som är så dum att man fiskar ur en sjö, utan man tar det man behöver för att det ska fortsätta finnas ett bestånd till följande dagar då man givetvis också vill äta. I vissa fall får dessa medlemmar även fisa i undantagssjöar.
En stor del samer bryr sig rätt hårt om turister, då dessa är en bas till arbete även hos samer. En stor del samer är nämligen inte renskötare, och även i de familjer där ena parten är renskötare, måste den andra ha ett "vanligt" jobb då renskötsel tyvärr inte gör att du blir särskilt rik. Tänk minimilön.
I den kommun Gállok tillhör genererar samerna absolut pengar. Både rennäringen och andra samiska näringar fungerar självklart som alla andra näringar och skapar arbete såväl som skatteinkomster från allt det som finns runt omkring av en näring.
Men för att återgå till dina argument, det är alltså inte så att det i Gállok bor bara renskötande samer. Det är alltså
inte 900 hundra renskötande samer som flyttat därifrån. nte heller är det 9000 människor som flyttat för att det inte finns en gruvnäring...
Nu har jag själv inte sett din siffra men tar för givet att den stämmer. Det jag undrar över är varför du antar att det är pga arbetslöshet människor flyttat? MÅnga gånger vill man komma närmare ett jobb, eller så skaffar man smått och väljer att flytta närmare ett stort samhälle. Andra gånger vill man flytta närmare en utbildning och i många fall är det äldre som helt enkelt inte flyttat-om man inte räknar flytten till 1.80 nedåt :/