patwotrik. Jag kommer ha inte ha tid att fortlöpa denna diskussionen, så jag hade tänkt att detta inlägget ska bli mitt sista. Om du svarar, så förvänta dig ett inget svar. Jag vill i alla fall tacka för att du skrev, Tack!
Citat:
Ursprungligen postat av
patwotrik
Om vi antar att kvantmekaniken inte stämmer, så stämmer det du säger till viss del. Vi skulle då kunna få godtycklig informationstäthet, vilket fortfarande är något annat än oändlig sådan.
Inom klassiskt fysik bör du kunna ta dig till en plats på oändligt många sätt. Eller, hur? Antagligen kan du åka jorden runt 1, 2, 3, ... N gånger innan du stannar (hittar rätt). Du skulle kunna använda den informationen för att definiera en given data. Säg att om du åker jorden runt 1 gång motsvarar det A, åker du jorden runt 2 gånger (innan du hittar rätt) så motsvarar det B.
Ovanstående är naturligtvis en liknelse och har inte direkt verklighetsförankring, men det jag syftar på är att att man tar också hänsyn till dess historik, så bör lagringsmöjligheterna extremt utökas, via mig oändligt. Du kan nämligen t.ex åka till en plats på oändligt många sätt.
Citat:
"givetvis inom stränga intervall"? Detta hör till just kvantmekaniken som du ville bortse från. Men om vi nu hoppar tillbaka till den en stund (och här vill jag erkänna att jag är ute på lite djupt vatten) så ställer osäkerhetsrelationen till det. Den sätter nämligen en gräns för hur noggrant man kan mäta.
Jag vet att det finns en gräns på hur noggrant man mäta, det är förståeligt, men det skrev jag också i första inlägget. Det var det enda stora problemet. Men jag tror inte man behöver ha oändlig precision på direkten, om du kan hänga med i oändligheten på den ena sträcken (via att ta hänsyn till dess historia, som jag tog jorden runt exemplet). Oändligheten växer nämligen i olika hastighet. En oändlighet kan vara mindre än en annan, även om den är oändlig. Tänk på derivata.
Jag tror att man behöver utöka precisionen i lägre hastighet än vad vi behöver komma på en ny definition.
Citat:
Ursprungligen postat av
patwotrik
Förvisso sant, men om jag inte har missuppfattat TS var oändlig tid en lösning på problemet med ett ändligt antal tillstånd.
Nej, en kombination av både tid samt en teori att det finns oändligt många energitillstånd en given atom kan ha, inom ett givet intervall (0-1, 10-100, o.s.v). Men också att den kan ha fått det på oändligt många olika sätt. En sekvenskrets tar t.ex hänsyn till dess indata, men likväl är den deterministiskt. Jag tror det är möjligt att konstruera minnen som tar hänsyn till mer saker än exakt position på minnet.