Seroquel, ett helvete. Alternativ eller naturläkemedel.

Ja, frågan säger väl en hel del. Har försökt pina mig på Seroquel någon vecka nu, för bipolär depression, trappat upp till 300 mg, men redan efter första tabletten anade jag oråd, hade hört om biverkningarna. Hur det kan komma sig att läkaren inte sjukskriver en, när man får detta gift, övergår mitt förstånd.

Jag kunde knappt vakna i tid för att gå på toa, höll på att kissa på mig ett flertal gånger. Jag sov mig igenom dagarna, fick ringa mig sjuk från jobbet. När jag inte var absolut tvungen att vara vaken, så sov jag. Minns inte mycket från när jag var vaken. Det värsta vad att jag vinglade fram och knappt kunde tala och göra mig förstådd. Sludder, deluxe. Om den lugnande effekten ska inträda ganska omgående, var jag för trött för att känna mig ångestlindrad. Har redan tabletter som gör mig muntorr men detta spädde på muntorrheten gånger 1000, kunde knappt andas när jag vaknade.

Jag slänger nu det som finns kvar av rävgiftet. Jag kan inte jobba, och jag har jobbat rejält sjuk innan utan att dö, men nu kan jag bara inte. Jag kan inte sova mig genom lunchen och jobba när jag knappt kan hålla ögonen öppna. Mitt jobb kräver snabba reflexer vid fall/epilepsianfall (vården). Inne på tredje veckan, glad jag har flex och förstående arbetskamrater. Läkaren får jag inte tag på, men väntar på att han ska återkomma genom telefonsjuksköterska. Jag hade panik varje gång jag skulle ta tabletten, självklart hade jag just vaknat till någorlunda, efter 22 timmars dvala, för att försvinna in i dimman igen. Förjävlig känsla.

Jag fick de biverkningar jag fruktade, och den trötthet jag fruktade. Ser inte hur detta läkemedel ska övergå i att göra mig pigg och glad, för det är inte möjligt. Den funkar inte så. Jag är redan överjävligt trött. Jag vet vad som fungerar på mig, men det kommer jag aldrig att få.

Det enda som funkade ganska ok på mig var lithium, men utvecklade en rejäl allergiklåda och svullnad.

Jag vet att ni inte är några läkare. Men vad kan det finnas för alternativ?
Jag har ätit sertralin, lamotrigin, lithium/litarex, atarax, lergigan. Dom vanliga. Allt utom litium vad skit.

Det enda som gjort märkbar skillnad i övrigt på mig när det gäller pigghet och motivation är johannesört och neurol(valeriana), men då i mycket högre doser än rekommenderat, ala Tyskland-behandling. Men ångesten är kvar. Panikattackerna blir kvar.

Jag har levt såhär sen jag var ca. 6 år, men panik och ångest. Depressionen inträdde vid 13 års ålder. Jag fyller 29 om 2 veckor. Min dröm är att fira min 30-årsdag som en lugn och glad människa.

Vad ska jag göra?

Har haft en bra barndom, en bra uppväxt. Mer än bra. Inget obearbetat förutom en våldtäkt och ett destruktivt förhållande, men det är under kontroll. Jag tränar lätt, har diskbråck och svåra smärtor. Rör på mig så gott jag kan. Träffar folk via jobbet. Har en snäll kille som älskar mig. Underbara föräldrar som stöttar.

Tryggheten finns.
Ändå får jag panikattacker för småsaker som klagomål från killen. Vill skära sönder mig, vill dö.
Sen går det över lika snabbt och för det mesta har jag klarat mig utan självskador. De gånger jag skurit mig har det varit illa. 15 månader sen sista incienten. Jag har gjort slut med killen så många gånger att han snart inte orkar stanna kvar.

Jag vet att benzo fungerar på mig. Men jag vet också vad dessa innebär. Ett beroende, ett kaos när man inte får mer, eller måste trappa ut.

Tramadol i små doser är vad som rädda mig från total kollaps, men jag är införstådd i hur de kan förvärra min depression när jag ska sluta. Har värk som motiverar användadet, så jag ska kunna jobba.

Jag har varit intelligent, nu är det trögt och svårt allt som var lätt förut.
Min sambo blir frustrerad när jag inte förstår enkla saker, utan måste tänka tre gånger.

Det är kaos, det är snurrigt. Jag vill bara vara glad, lugn och ha ett skyddande lager på mig, så jag inte tar in alla intryck, alla ljud och alla händelser i förstärkt styrka. Det tär, jag behöver mycket ensamtid, mycket vila, för att orka leka vanlig människa.

Jag är en snäll person, mjuk, varm och empatisk. De gånger jag hårdnar och blir kall, är de enda gånger jag känner att jag får någon slags sköld omkring mig. Men jag vill inte ha det så.

Hjälp!

varför slutade du med litium om det fungerade? anyway, du har inte provat lamotrigin? det funkade bra för mig mot depressiva episoder. tar ganska lång tid att sätta in dock då man måste höja dosen väldigt försiktigt.

Slutade med litium pga. allergiska reaktioner och även testat Lamotrigin. Funkade inte alls.

Har du någon slags bipolär sjukdom/borderline eller dylikt? För om du bara lider av depression och ångest/panikångest tycker jag verkligen synd om dig för alla läkemedel du har behövt stoppa i dig, nästan ingen av dom medicinerna är ju till för "vanlig" depression och ångest förutom möjligtvis Sertralin.
Seroquel har jag fått utskrivet mot min svåra ångest/paniksyndrom som jag har som gör mitt liv till ett helvete, men jag totalvägrade det rävgiftet efter att ha läst på om det. Så jävla fel att skriva ut neuroleptika till ångestpatienter att jag gråter lite inombords.
Tänker just på att eftersom att du har ätit Litium, Seroquel och Lamictal/Lamotrigin så antar jag att du är bipolär, låter ganska så konstigt annars.

Yes, bipolär depression. Det vill säga, har aldrig upplevt en riktigt mani, bara svagare varianter, och då ett fåtal under mitt liv.

jag äter just nu ergenyl, har du provat den?

Bipoppis man innehålla även bara depressiva perioder med inga eller få manier (detta var väl mest riktat till tidigare inlägg).

Men jag undrar vad din läkare sa angående de bieffekterna du fick av Litium? För svullnad/klåda är en av de mest sällsynta man kan få.

Den andra frågan jag har angående lituimet är hur stark dos du tog?
Och hur lång period tog du medecinen? Vissa sideffekter blir mindre efter en viss tid.

Vet ju inte vad en expert (läkare) säger om dina reaktioner på medicinen men kan en svagare dos (säg 1 x 1 eller 1 x 0 tablett per dag) hjälpa emot det kanske? Du får inte ut lika mycket av litiumet då, men .. hmm.
Eller om det finns medecin ihop som kan dämpa bi-effekterna?

Finns det någon möjlighet att andra medeciner kan ha påverkat varandra för att förvärra? Vissa örter kan påverka litium men jag är osäker på om det är just på det sättet du beskriver.


Seroquel skulle jag inte ta eller tycka att någon skulle ta, det är en antipsykotisk medecin som påverkar hjärnan kraftigt.
Den är i stil med te x Zyprexa.

Men har du testat mycket lägre doser av olika medeciner? Förutom Seroquel finns somsagt Zyprexa och bl a Abilify, och man kan anpassa och gå ner till mycket låga doseringar så man inte blir helt bombad eller bara sover.


Något naturläkemedel finns det knappast, Lituim är det närmaste till det då det inte är massa tjafs i det utan mer eller mindre naturliga ämnen. Hur är det annars med sömnen? Det är oftast A & O.
Finns nog (tyvärr vet jag inte någon) många sidor på engelska där ute med bättre hjälp.

Har inget direkt råd såhär.. lithium kanske? seroquel är ett jävla gift, ja, fyfan, tänker aldrig titta åt en sån tablett igen.

Edit: såg nu att du hade provat den.. orfiril long eller vad de heter då?
Edit igen: Lamotrigin (eg en antiepileptisk) ska vara bra.

Har du någon gång kollat din D-vitamin? Är mycket viktigt vid depression. det är en dyr undersökning, men om du har depression, betalar nog sjukkassan den. Och vit. B3, B6 och folsyra, vit C och magnesium är viktiga att kontrollera, men magnesium går inte att kontrollera med vanliga blodprover.
Det vanligaste orsaken för ångest och panikattacker är... magnesiumbrist. Läs i tråden www.flashback.org/t1912024. OBS! Inte alla magnesiumpreparat "fungerar".

Har bara ätit Lithium, fick Litarex senare för att magen blev kaos. Åt en ganska så hög dos under ca. 1 år. Killen tyckte jag mådde bättre, jag märkte själv bara att jag var lite lugnare. Den största förändringen av alla, men ändå ganska sval resultat. Klådan försvann med Lithiumet och antar att jag var en av de få som påverkades. Man hittade inga andra anledningar, uteslöt parfym i duschcreme, tvättmedel, you name it. Äter låga doser Tramadol på grund av svår värk, men har aldrig känt klåda när jag ätit enbart den. Kanske det blev en olycklig kombination, kort och gott läkemedelsklåda.

Sertralin. Känslokyla och senare självmordstankar fick mig att söka hjälp.

Lamotrigin.

I övrigt bara lergigan och atarax (däckade och klarade inte av att jobba halvsovande).

Sömnen funkar underbart bra. Sover gott om natten. Ju bättre dygnsrytm, desto bättre mår jag, desto mindre risk för ångest på morgonen iaf. I säng vid 23 och upp 06.
Men är väldigt trött ibland på dagarna och kan även ta nån tupplur. Försöker undvika detta.
Lider även av svår spänningshuvudvärk som ibland kräver vila och även tar på krafterna.

Äter B-vitamin som komplement, samt Magnesium för muskelavslappning och nervsystemet, äter i övrigt en väldigt varierad och balanserad kost med mat lagad från grunden. Har inte råd med annat, haha.

Trivs på jobbet men känner ibland att jag inte klarar stress och krav. Blir lätt uppjagad alt. stänger av och glömmer göra saker som är viktiga.

Just nu mår jag väldigt bra utan nån medicin, men vet att det kommer perioder när jag inte fixar livet på samma sätt. Försöker ladda energi och ha en strategi för panikattacker, medan huvudet är klart.

Har märkt att tröttheten som alla dessa mediciner ger, påverkar mig extremt. Jag blir klubbad och läkarna tror mig knappt. Antar att jag är ganska skör ännu.

Men ska ta kontakt med läkaren om någon vecka och hoppas gå vidare med annan medicin. Satsar även på mycket motion, har gått ned 28 kg i vikt och ser till att försöka träffa folk, även om jag är lite av en ensamvarg.

tack för era svar, ska kolla upp framförallt D-vitaminbrist!

Vilken dos började du med? Jag hade denna medicin för längesen men slutade för att jag sov bort hela dagen, trots att jag tagit den på kvällen innan. Jag började då på 100 mg. Har nu gett den en chans igen men började då på 25 mg och det funkade mycket bättre. Jag hoppas att jag inte behöver gå upp till hela 300mg varje kväll, för då blir det svårt för mig att arbeta dagen efter.

Har du förresten druckit i kombination med denna medicin? Jag gjorde det bara några dar efter att jag börjat med den, trots att läkaren sa att jag skulle vänta flera veckor. Det slutade med att jag inte kunde prata, hyperventilerade osv, så de jag var med fick ringa ambulans. Vaknade på sjukhus men minns inget av det jag gjorde kvällen innan. Hoppas verkligen att jag kan dricka alkohol så småningom, annars lägger jag av med seroquel igen.

Började med 50mg. Har svårt att se hur man inte ska bli klubbad av den, hur sakta man än trappar upp. Sov nästan hela dygnet efter första dosen.
Jag kan inte äta den. Jag måste jobba. Och läkaren sjukskriver mig inte. Kan inte jobba halsovande och bete mig som jag vore full, folk hörde knappt vad jag sa när jag pratade. Det måste finnas annat!

Finns nog inget som piggar upp en antar jag, då allt lugnade saktar ned kroppen. Förutom tramadolen då, får massor av energi, älskar livet etc. Förstår varför den började som antidepressiv medicin...men vet också hur försiktig man måste vara.

Dricker inte pga tramadol, och risk för andningsdepp. Får alltid ångestattacker när jag dricker alkohol och blir full. Hatar känslan av att bli alkoholpåverkad. Så skippar det