Islamisters politiska avancemang i Sverige

Regeringen gav den 2 juni i uppdrag till FOI att göra kartläggningar och analyser av våldsbejakande extremistisk propaganda.

I en status den 27 februari 2013 gör hon reklam för en islamisk konferens i Stockholm, ”Muslimska familjedagarna”, som ska äga rum den 29-31 mars. ”Det kommer flera fantastiska och intressanta gäster”, skriver hon, och att en viss Yasri Qadhi är den hon ”personligen ser fram emot allra mest”.
Vem är denne Yasri Qadhi som Nadia tycker så mycket om? Ni kan höra honom i detta videoklipp predika att judar och kristna är ”smutsiga” och ”orena” avgudadyrkare, på arabiska ”mushrikin”. De saknar helt människovärde och deras ägodelar kan tas ifrån dem under jihad, det heliga kriget.

En 46-årig syrier ( = Haisam Saqar aka Abu Omar ), bosatt i Karlskoga, åtalas på torsdagen för grovt folkrättsbrott.
Mannen, som stridit på rebellsidan i det syriska inbördeskriget, misstänks ha deltagit i mordet på sju bakbundna män.
I bevisningen mot mannen ingår omkring tio filmer.
----
Mellan 2002 och 2012 bodde mannen i Milano i Italien. I februari 2012 greps han sedan en demonstration vid syriska ambassaden hade urartat till ett upplopp. Han misstänktes för misshandel man dök aldrig upp på förhör.
Den syriska exilorganisation ( = troligen MB-organisation ) som mannen tillhörde gick ut med ett meddelande om att han "beslutat att lämna Milano och ansluta sig till Fria syriska armén."
I maj samma år ska han ha befunnit sig i närheten av Idlib i norra Syrien tillsammans med en rebellgrupp som leddes av en lokal befälhavare kallad "farbror" ( = Abdul Samad Issa ).
----
I september 2013 publicerade New York Times en film som visar när rebellgruppen skjuter ihjäl sju försvarslösa, bakbundna män. 46-åringen ( = Haisam Saqar aka Abu Omar ) ska vara en av mördarna.
De sju männen ligger i bar överkropp med sina ansikten nedtryckta i marken. Efter att ledaren, "farbror" ( = Abdul Samad Issa ), sagt några ord om hämnd inleder han dödandet genom att avlossa det första skottet i huvudet på en man som ligger vid hans fötter. Sedan hörs skottsalvor. Efteråt slängs de döda männens kroppar ned i ett hål i marken.
Filmen väckte stor uppmärksamhet eftersom den visade att styrkor som slåss mot Assadregimen, med stöd av väst, också kan misstänkas begå folkrättsbrott.
---
När New York Times publicerade filmen hade 45-åringen redan lämnat Syrien och sökt asyl i Sverige. Han fick uppehållstillstånd och bosatte sig så småningom i Karlskoga.
I januari 2016 utpekades 46-åringen som en av skyttarna i filmen av italienska medier, som hänvisar till källor inom landets rättsväsende. Han uppgavs också vara misstänkt för att ha rekryterat jihadister i Italien.

46-åringen har syriskt medborgarskap och bodde enligt tidningen Expressen i Milano, Italien, mellan 2002 och 2012. Han ska ha gripits av den italienska polisen efter att ha deltagit i en demonstration vid den syriska ambassaden som urartade till ett upplopp.
Efter händelsen ska han ha lämnat Italien och anslutit sig till Fria syriska armén, enligt Expressen.
I oktober 2013 kom 46-åringen till Sverige och samma år fick ha uppehållstillstånd. Han bosatte sig i Karlskoga hösten 2015 och hade bott i staden i ungefär ett halvår när han den 2 mars i år anhölls i sin frånvaro.

Mr. Sakhanh was found to have withheld details about time he had spent in Italy, including an arrest in 2012, Inspector Blombergsson said. The ensuing investigation linked Mr. Sakhanh to the video of the killings.

According to sources, in April 2012 in the Syrian north-western province of Idlib, a group of Syrian rebels killed seven captured soldiers. The victims were executed with their hands tied in their back, head in the ground. In September 2013, the New York Times released a video picturing this killing scene. Sakhanh was identified as one of the alleged executioner in that video.

In June 2013, Sakhanh travelled to Sweden and applied for asylum, before obtaining an official Swedish residency permit in October 2013.

Sakhanh was granted official residency in Sweden on October 30th 2013.