Jag är en kille som till åldern är närmare 30 år än 40 år. Har sedan 14 års ålder arbetat varje sommar och extra på helgerna. Sedan 19 års ålder har jag kört lastbil och legat ute på utlandstraktamente, tagit de längre tidskrävande rutterna för att få mycket övertid. Har tjänad väldigt bra och har knappt haft några utgifter, varken i form av räkningar eller i form av onödiga luncher efter vägarna.
Ja inte nog med det -inte tusan var jag ledig på helgerna, nej då hade jag ett extrakneg.
Nu sedan cirka 1 år tillbaka jobbar jag som transportledare på ett transportföretag och har strax över 30.000 kr före skatt. Det är ett "sju-fyrajobb" med övertid ibland, och då och då arbetar jag även extra - inte så ofta som förr då jag har barn och familj.
Strunt i det! Jag har alltid arbetat väldigt mycket och känner just nu att jag har det väldigt bra ekonomiskt. Jag har två nya bilar, en nyare husvagn, en bostadsrätt som nästan är avbetald, massa leksaker som jag äger osv. På banken har jag ett sparkapital som är en god grund till en bra framtid.
Det jag vill säga med detta är att jag är så jävla less på att arbeta hårt. Jag har mitt nu! På mitt nuvarande arbete är det en jäkla stress där jag ska ha många bollar i luften samtidigt och styra ett dussintals lastbilsekipage. Kunder ringer stup i kvarten, chaufförer ringer stup i kvarten. Problem uppstår typ hela tiden: punkteringar, plåtskador, haveri etc.
Jag har ett bra tag nu drömt om ett lågkvalificerat jobb med en lön så pass att jag klarar mig och att det blir en slant över. Ett arbete där jag inte behöver tänka särskilt mycket och där man mer eller mindre går på autopilot hela dagen. Kanske klistra på etiketter på leksaker, eller är det utvecklingsstörda som har sådana jobb nu för tiden? kortfattat ett jobb som inte kräver mycket hjärnkapacitet och där man kan släppa allt på sekunden när klockan slår fyra.
Fler än jag som har dessa drömmar?
Ja inte nog med det -inte tusan var jag ledig på helgerna, nej då hade jag ett extrakneg.
Nu sedan cirka 1 år tillbaka jobbar jag som transportledare på ett transportföretag och har strax över 30.000 kr före skatt. Det är ett "sju-fyrajobb" med övertid ibland, och då och då arbetar jag även extra - inte så ofta som förr då jag har barn och familj.
Strunt i det! Jag har alltid arbetat väldigt mycket och känner just nu att jag har det väldigt bra ekonomiskt. Jag har två nya bilar, en nyare husvagn, en bostadsrätt som nästan är avbetald, massa leksaker som jag äger osv. På banken har jag ett sparkapital som är en god grund till en bra framtid.
Det jag vill säga med detta är att jag är så jävla less på att arbeta hårt. Jag har mitt nu! På mitt nuvarande arbete är det en jäkla stress där jag ska ha många bollar i luften samtidigt och styra ett dussintals lastbilsekipage. Kunder ringer stup i kvarten, chaufförer ringer stup i kvarten. Problem uppstår typ hela tiden: punkteringar, plåtskador, haveri etc.
Jag har ett bra tag nu drömt om ett lågkvalificerat jobb med en lön så pass att jag klarar mig och att det blir en slant över. Ett arbete där jag inte behöver tänka särskilt mycket och där man mer eller mindre går på autopilot hela dagen. Kanske klistra på etiketter på leksaker, eller är det utvecklingsstörda som har sådana jobb nu för tiden? kortfattat ett jobb som inte kräver mycket hjärnkapacitet och där man kan släppa allt på sekunden när klockan slår fyra.
Fler än jag som har dessa drömmar?