Kvinnor i maktpositioner

Hej, innan jag blir sönderbashad så vill jag börja med att klargöra en del saker:
1. Jag tycker inte om feminister/feminism i den mening att jag anser att det bara jobbar för kvinnans välhavande och inte jämlikhet.
2. Jag anser inte att kvinnor är sämre lämpade till vissa jobb "by default" p.g.a sitt kön (förutom fysiskt tunga sysslor)
3. Den bästa chef och härligaste människa jag någonsin bekantat mig med är en kvinna.

När vi rett ut det så vill jag ställa föjande frågeställning:
Hur kommer det sig, att trots att bara nån ynka procent av alla landets "chefspositioner" innehas av kvinnor så hamnar en överrepresentativ del jämt och ständigt i blåsväder, ofta p.g.a maktmissbruk?
Kollar man på löpsedlarna så är säkert 10% av dem uppslag om kvinnor som hamnat i blåsväder, även fast bara kvinnor innehar någon liten procent av "makten".

Kan detta vara resultatet av könskvotering?
Är det i sådana fall värt priset?
Ligger det i kvinnans natur att missbruka makt?
Konspirerar män emot kvinnor för att svartmåla dem?
Är kvinnor bara sämre på att dölja sina misstag?
Har jag bara fått hela saken om bakfoten?

Personligen så funderar jag om det rent genetiskt/utvecklingspsykologiskt finns ett övertag för killar, när det gäller att hantera makt och maktpositioner?
(ja, världens alla elakaste diktatorer har varit män, men nu kollar jag rent procentuellt bland de som innehar en maktposition idag, i sverige)

du observerar, säkerligen helt riktigt, två saker:

1. det finns betydligt färre kvinnor i maktpostioner än män
2. dessa kvinnor hamnar oftar i blåsväder, relativt sett

det finns en massa svar och analyser på varför de hamnar i "blåsväder", ett feministiskt svar är könsmaktstrukturer,
dvs det beror inte på att de är sämre utan på att kvinnor behöver vara betydligt bättre för att bedömas såsom lika bra

ett annat är, som jag har observerat, är att kvinnor väcker mycket mer känslobetonade reaktioner för motsvarande beteende,
och det är kanske det som kan betecknas blåsväder

Helt fel.
Det finns kanske enstaka arbetsplatser som fungerar så, men i den verkliga världen (där alla tar ansvar för sina egna handlingar) så är det INDIVIDEN som är ansvarig för sin egen framgång.

Könsmaktsordingen är för övrigt en myt.
En myt som tjänar till snuttefilt för kvinnor som inte kan erkänna sina egna tillkortakommanden...

Fullkomligt fel.
Om man studerar genuskunskap får man läsa de undersökningar som ligger till grund för mitt påstående.

Om man studerar genus kunskap så betyder det bara att man blir intutad samma lögner som alla andra som studerar för samma indoktrinerade föreläsare. Dessutom är hela genus nischen en av de minst jämställda då man ser till antalet kvinnliga förekäsare kontra manliga sådana( en tidigare tråd behandlar detta ämne )

Bara för att 10 idioter tror på samma ideologi så blir det inte verklighet, tänk på det

Däremot blir den det om tio miljoner tror på den tydligen...

Faktum är att jag tycker de som uttalar sig om genusstudier borde skaffa lite mer kött på benen. Hur många har faktiskt läst genus här?

Man måste inte läsa teologi för att vara emot kristendomen så varför ska det vara annolunda med könsmakt och genusvetenskap.

Jag har hört ordet nämnas i många samanhang men när jag försöker argumentare mot detta med den lilla kunskapen jag har så får jag oftast svaret "läs genusvetenskap". Varför kan man inte skapa en debatt om detta utan att ha en examen i genusvetenskap?

Det tvivlar jag inte på... men hur objektiva är dem egentligen?

Om KKK gör en undersökning om hurvida negrer har lägre IQ än vita, kan man då ta den rapporten seriöst eller måste man förstå att KKK talar för egen sak?

Samma sak blir det med Sveriges genusforskning eftersom att i princip alla "förståsigpåare" som studerar genusvetenskap gör det genom en mängd, ännu inte vetenskapligt vedertagna, utgångspunkter, såsom "patriarkatet" t.ex.
Dock så läste jag nyligen att vi även fått en manlig genusforskare som ska utröna samma frågor som de kvinnliga motsvarigheterna, fast ur en maskulin synvinkel. Och först då anser jag att man kan börja använda "genusforskningens rapporter" som gångbara argument.

Om du kollar vilka som lett och influerat Sveriges genusforskning mest hittils, så är det väl ändå en ansenlig mängd kvinnor bland de pådrivande som nu på sistone visats vara skvatt galna. (Tänker inte bara på vår kära "alla män är djur", utan även hennes galna medsystrar, som verkligen skjutit sig själva i foten)

Det sa jag inte. Däremot tar man onekligen en teolog på större allvar än en civilekonom när man talar om den obefläckade avelsen eller teodicéproblemet. Och att kritisera hela teologin för att man inte kommer på några egna lösningar på problemen tyder framför allt på en ovilja att sätta sig in i andras tänkande. Det är inte alla som vill göra, men jag tycker det är viktigt.

Intressant........
Kan inte ni genus"kunskap" kunniga lägga fram lite konkreta argument så kanske vi andra får något att svara på eller kanske t om lär oss nått nytt.

Problemet med att diskutera feminism i icke-feministiska sammanhang är antifeminister ofta tar helt avstånd från socialkonstruktivistiska teorier, och hänvisar med en dåres envishet till humanistiskt flum om allas lika värde och den okränkbara fria viljan, med vilken det individualistiska subjektet kan forma sin egen självuppfattning - helt frikopplat från sociala strukturer och gruppdynamik. Att kvinnor t.ex. sminkar sig ses i första hand som ett fritt val och i andra hand möjligen som ett uttryck för någon ad hoc-aktig biologistisk förhoppning, och aldrig som en konsekvens av de sociala förväntningar som finns på personer av kvinnligt kön. Man måste någonstans acceptera att sådant påverkar en människa i konstruerandet av ens självbild och personlighet, annars kan man inte diskutera.

Det blir väldigt svårt att diskutera när man inte ens står på samma spelplan.

Självklart så kan man inte bortse från att man påverkats av miljön man växt upp i, samt att vissa saker nästan "hjärntvättats" in i våra huvuden.

Det enda jag inte förstår är hur in i hela helsike feminister kan få det till att kvinnor hjärntvättas/styrs/påverkas till att ha en maktlös roll hemma i köket.
(bildligt talat)

Det finns väl ändå inget som uppmärksammas lika mycket som kvinnans rätt i samhället idag?

Och eftersom att det gör det så faller ju "patriarkatet" i mina ögon.
Visserligen så KAN det ju vara så att alla högt uppsatta män i maktpositioner har hemliga klubbar där de medvetet mobbar ut kvinnor, men jag tycker att det låter lite väl konspiratoriskt och ologiskt, speciellt eftersom att vi lever i en marknadsekonomi, där man inte har råd att anställa värdelösa killar istället för kompetenta tjejer.