Flyttade till en liten ort med hög arbetsledighet (typ 14 jobbs på Arbetsförmedlingens hemsida per mån).
Blev kompis med en vaktmästare som tipsade om jobb som vik. på skolan, efter 3-4 mån med ganska få timmar...blev jag poppis på skolan då jag inte är den typ. vikarie, som rent faktisk KAN undervisa. Och så fick jag jobb hela tiden, men lönen var MYCKET låg.
Efter ca. 1 år som timavlönad vikarie, fick jag jobb på reklambolag. Dom sökte INTE nya folk, men chefen blev jättenyfiken på mej då jag hela tiden kom med förslag VARFÖR dom ska anställa mej, mera och mera nyfiken, och efter ca. 6 intervjus fick jag fastanställning var jag tjänade ok med peng.
Förlorade jobbet efter ca. 1+1/2 år arbetsbrist...

men tjänade hyfsat bra med stålar, och sparade opp - så jag klarar mej fint
utan A-kassa och Soc. Så nu har jag väl 1 år till jag nog bör söka flera jobb, eller bara ta mitt gamla vikarie jobb.
Alla jobbs jag har fått, I hela Skandinavien har varit jobb var jag själv har mött frisk upp oinbjuden.
Har *ALDRIG* landat ett jobb via CV (och brevskrivning/mejl etc.) eller nån arbetsförmedling. Så jag slutade att använda A-kassa (har ingen försäkring, vill inte ha!) då jag kom till Sverige. Samma skiten i hela norden, att få stöd från dom - är en drog man blir sjuk av, gör det inte!