Jag kom att tänka på detta innan. Titt som tätt läser man om personer som det går snett för under ett rus där personen ifråga är påverkad av någon cannabinoid. Jag skulle därför vilja höra lite historier om hur, var och varför en händelse inträffade som du ansåg vara jobbig och för mycket.
Alla berättelser är välkomna! Alltifrån där man rökt lite och blir paranoid av någon dum anledning till de berättelserna som sträcker sig så långt att ambulans och sjukvård har fått kopplas in.
Jag har bara haft en jobbig upplevelse (dock fick jag ingen "snetripp", utan jag hade rökt för mycket bara och blev irriterad på ruset) på syntetiska cannabinoider sedan jag började röka i april och det var på grund av att jag överskattade min egen tolerans. Helgen innan hade jag rökt sju milligram AB-FUBINACA i pulverform fast detta efter cirka ett gram av andra cannabinoider. Fredagen efter den veckan tänkte jag att jag kunde röka tio milligram eftersom att sju milligram sist gav ett riktigt mysigt rus men att jag hade kunnat klara av mer. En variabel jag inte tänkte på som gjorde att jag fick ganska jobbiga effekter var att detta var första röktillfället jämfört mot efter ett gram redan upprökt av blandade rökmixar.
Somliga har säkert redan läst om min upplevelse och tycker att jag lägger upp den överallt, men i denna tråden bara måste den finnas med. Nu vill jag höra era berättelser istället!
Vad som bör finnas med i er berättelse:
Här under finns en text om händelsen i mer utförlig version:
Alla berättelser är välkomna! Alltifrån där man rökt lite och blir paranoid av någon dum anledning till de berättelserna som sträcker sig så långt att ambulans och sjukvård har fått kopplas in.
Jag har bara haft en jobbig upplevelse (dock fick jag ingen "snetripp", utan jag hade rökt för mycket bara och blev irriterad på ruset) på syntetiska cannabinoider sedan jag började röka i april och det var på grund av att jag överskattade min egen tolerans. Helgen innan hade jag rökt sju milligram AB-FUBINACA i pulverform fast detta efter cirka ett gram av andra cannabinoider. Fredagen efter den veckan tänkte jag att jag kunde röka tio milligram eftersom att sju milligram sist gav ett riktigt mysigt rus men att jag hade kunnat klara av mer. En variabel jag inte tänkte på som gjorde att jag fick ganska jobbiga effekter var att detta var första röktillfället jämfört mot efter ett gram redan upprökt av blandade rökmixar.
Somliga har säkert redan läst om min upplevelse och tycker att jag lägger upp den överallt, men i denna tråden bara måste den finnas med. Nu vill jag höra era berättelser istället!
Vad som bör finnas med i er berättelse:
- Vilken cannabinoid rör det sig om?
- Hur stor dos rökte du?
- Hur van rökare är du?
- Var befann du dig?
- Vad hände och vad utlöste jobbiga och oönskade effekter?
- Red ni ut stormen eller hur löste ni problemet?
- Övriga reflektioner?
Här under finns en text om händelsen i mer utförlig version:
Citat:
Jo, jag hade kört 3-MMC hela natten. Jag kombinerade i sedvanlig ordning det med ett par starköl och några Pyrazolam och framåt 06 på morgonen hade jag precis fixat ihop rökmix från pulvret av AB-FUBINACA. Innan jag löste pulvret i acetonet tog jag cirka 10 milligram och smulade ned i en cigarett som jag tänkte att jag skulle röka under tiden rökmixen torkade till sig lite och jag hade planer på att vara vaken i några timmar till åtminstone.
I alla fall så fixade jag rökmixen och ställde på tork. Cigaretten var klar och jag kom på idén om att återdosera 3-MMC igen. 250 milligram laddades upp i en rövpanna och ytterligare 100 milligram radades upp i fyra linor som skulle dras efter att jag hade rökt. Först innan jag gick ut tryckte jag i mig rövpannan på 250 milligram och kände hur effekten av den substansen återuppstod efter att den hade lagt sig sedan sista dosen.
Jag sprang ut och tände cigaretten. Där stod jag och blossade och efter ett par tre bloss kände jag att det blev riktigt starkt. "Två bloss till kan jag ta, sedan fimpar jag cigaretten"... Detta var inte ett smart val. Jag drog mina två bloss och efter sista blosset kom jag på att jag hade rökt alldeles för mycket. Tidigare har jag rökt 7 milligram pulver av AB-FUBINACA, men detta var efter närmre ett gram av alla de andra cannabinoiderna jag röker av. Nu var dessa 10 milligrammen första rökningen för natten.
När jag skulle in tog det mig 20 sekunder att stänga dörren efter mig. För varje steg jag tog kändes det som att hela världen skakade varje gång jag satt ned min fot. Allting bara surrade i huvudet och synen var helt suddig. Jag har ungefär 30-40 meter att gå från källardörren ut för att komma tillbaka till mitt rum. Denna sträckan avklarade jag på imponerande ~2 minuter.
Jag satte mig i sängen och kände hur fruktansvärt borta jag var. Även en annan tanke som slog mig var att jag fortfarande hade skor på mig som jag annars alltid tar av mig utanför rummet. I vilket fall så lade jag mig i sängen och skulle sätta igång musiken på datorn. Allting var redan förberett och det enda som skulle göras var att trycka på playknappen på Spotify. Inte ens detta var jag kapabel till att göra. Jag höll på att ramla ned från sängen när jag sträckte mig för att kolla på skärmen.
Tanken slog mig om att hoppa upp ur sängen och sätta mig på huk framför datorn för att kunna få igång musiken men när jag skulle röra mig kände jag mig halvt förlamad. Jag låg som en klubbad säl i sängen och kroppen kändes som att den vägde flera hundra kilo. Skulle jag röra min arm var det extremt ansträngande och jag valde därför att bara ligga kvar.
Kolsvart rum, ingen musik och en naken LightCloud liggandes ovanpå täcket i sängen helt snett. Hela världen kändes som en tavla där varje föremål i mitt rum föreställde någonting och ihop blev allting en helhet med hjälp av alla detaljer. Tankarna som for runt i huvudet var att världen bara är en pusselbit i ett otroligt stort universum. Det vi känner till kring jorden och ut i rymden är den delen av universumet som tillhör ”oss”. Utanför ”slutet” på rymden börjar ett annat universum. Jag blev helt förvirrad och kunde inte ens komma på hur fan jag ska göra för att komma under täcket istället för att ligga ovanpå det och än då mindre komma fram till svar på frågor rörande rymden och astronomi. Efter några minuter lyckades jag kräla mig in under det åtminstone. Det var inte mycket till prestation, men jag var nöjd när jag väl låg under täcket.
Jag låg och stirrade rakt upp i taket och försökte greppa vad som hände. Trots att jag var så otroligt väck i huvudet fick jag ingen panik eller kände att jag snetrippade. Det var bara irriterande och jobbigt att trots att jag kunde tänka emellanåt och stundtals förstå hur jag skulle utföra en handling kunde inte kroppen lyda hjärnan och därför blev det en konflikt vilket i sin tur ledde till att hjärnan inte förstod vad som försiggick och varför kroppen vägrade att lyda hjärnan.
Efter cirka tio minuter blir jag helt otroligt snurrig och börjar må illa. Eftersom att jag var halvt förlamad lyckades jag inte resa på mig men likt förbannat behövde jag kräkas. Sekunderna efter flyger jag upp med överkroppen och sätter mig upp av ren reflex och kaskadspyr rätt ut över golvet och spyr ned både shorts, byxor, en del av sängen och golvet. Det luktar öl blandat med spya i hela rummet men jag förstod inte alls hur fan jag skulle lösa denna situationen.
Jag spydde återigen och höll på att kräkas både fem och sex gånger innan det bara svartnade och jag somnade. När jag vaknade klockan 12.30 ungefär kände jag direkt att det luktade riktigt äckligt i rummet. Jag fick direkt sätta igång och torka upp allting. När jag sedan var klar med det kom jag på att rökmixen som stod på torkning på tallriken stod kvar ute i källaren, helt synligt för alla som kan tänkas gå ned där vilket innefattar min pappa, mamma eller någon av mina två syskon. Snabbt springer jag och hämtar den och gömmer den därefter på mitt rum.
När jag kollar på byrån ser jag att det fortfarande ligger fyra linor uppradade av 3-MMC som jag helt och hållet glömde bort när jag kom in efter att jag hade rökt. Likaså låg min påse där jag förvarar alla mina droger förutom rökmixarna i soffan med endast en t-shirt över sig.
Fy satan vilken lustig upplevelse det var. Den var både mäktig för det enda som slår den enorma dumheten och den fullständiga inkapabla möjligheten till att hantera sig själv i drogväg som jag har upplevt är vissa av mina metoxetamintrippar. Annars var detta det tyngsta ruset jag har varit med om. Helt otroligt vad man blir kladdig och efterbliven i huvudet samtidigt som kroppen helt och hållet förlamades med 60% på olika ställen. Stundtals klarade jag inte ens att lyfta mitt ben uppåt. Det bara tog stopp och musklerna vägrade att hjälpa till.
De övriga effekterna var synliga visuella effekter både med öppna och stängda ögon. Öppna ögon innebar ett enormt suddigt synfält, andning på materiella ting och mycket skarpare färger. Med stängda ögon befann jag mig inte ens på detta jordklot längre. Jag var på någon helt annan plats än där min kropp befann sig. Lite dissociativt över det hela.
Fysiska effekter var att hela kroppen vibrerade på ett skönt och lustigt vis. Elektriska stötar varje millisekund i en enorm takt som gjorde att hela kroppen kunde liknas vid ett elkraftverk. Någorlunda skön eufori också i och med att 3-MMC fanns i bakgrunden sedan rövpannan.
I alla fall så fixade jag rökmixen och ställde på tork. Cigaretten var klar och jag kom på idén om att återdosera 3-MMC igen. 250 milligram laddades upp i en rövpanna och ytterligare 100 milligram radades upp i fyra linor som skulle dras efter att jag hade rökt. Först innan jag gick ut tryckte jag i mig rövpannan på 250 milligram och kände hur effekten av den substansen återuppstod efter att den hade lagt sig sedan sista dosen.
Jag sprang ut och tände cigaretten. Där stod jag och blossade och efter ett par tre bloss kände jag att det blev riktigt starkt. "Två bloss till kan jag ta, sedan fimpar jag cigaretten"... Detta var inte ett smart val. Jag drog mina två bloss och efter sista blosset kom jag på att jag hade rökt alldeles för mycket. Tidigare har jag rökt 7 milligram pulver av AB-FUBINACA, men detta var efter närmre ett gram av alla de andra cannabinoiderna jag röker av. Nu var dessa 10 milligrammen första rökningen för natten.
När jag skulle in tog det mig 20 sekunder att stänga dörren efter mig. För varje steg jag tog kändes det som att hela världen skakade varje gång jag satt ned min fot. Allting bara surrade i huvudet och synen var helt suddig. Jag har ungefär 30-40 meter att gå från källardörren ut för att komma tillbaka till mitt rum. Denna sträckan avklarade jag på imponerande ~2 minuter.
Jag satte mig i sängen och kände hur fruktansvärt borta jag var. Även en annan tanke som slog mig var att jag fortfarande hade skor på mig som jag annars alltid tar av mig utanför rummet. I vilket fall så lade jag mig i sängen och skulle sätta igång musiken på datorn. Allting var redan förberett och det enda som skulle göras var att trycka på playknappen på Spotify. Inte ens detta var jag kapabel till att göra. Jag höll på att ramla ned från sängen när jag sträckte mig för att kolla på skärmen.
Tanken slog mig om att hoppa upp ur sängen och sätta mig på huk framför datorn för att kunna få igång musiken men när jag skulle röra mig kände jag mig halvt förlamad. Jag låg som en klubbad säl i sängen och kroppen kändes som att den vägde flera hundra kilo. Skulle jag röra min arm var det extremt ansträngande och jag valde därför att bara ligga kvar.
Kolsvart rum, ingen musik och en naken LightCloud liggandes ovanpå täcket i sängen helt snett. Hela världen kändes som en tavla där varje föremål i mitt rum föreställde någonting och ihop blev allting en helhet med hjälp av alla detaljer. Tankarna som for runt i huvudet var att världen bara är en pusselbit i ett otroligt stort universum. Det vi känner till kring jorden och ut i rymden är den delen av universumet som tillhör ”oss”. Utanför ”slutet” på rymden börjar ett annat universum. Jag blev helt förvirrad och kunde inte ens komma på hur fan jag ska göra för att komma under täcket istället för att ligga ovanpå det och än då mindre komma fram till svar på frågor rörande rymden och astronomi. Efter några minuter lyckades jag kräla mig in under det åtminstone. Det var inte mycket till prestation, men jag var nöjd när jag väl låg under täcket.
Jag låg och stirrade rakt upp i taket och försökte greppa vad som hände. Trots att jag var så otroligt väck i huvudet fick jag ingen panik eller kände att jag snetrippade. Det var bara irriterande och jobbigt att trots att jag kunde tänka emellanåt och stundtals förstå hur jag skulle utföra en handling kunde inte kroppen lyda hjärnan och därför blev det en konflikt vilket i sin tur ledde till att hjärnan inte förstod vad som försiggick och varför kroppen vägrade att lyda hjärnan.
Efter cirka tio minuter blir jag helt otroligt snurrig och börjar må illa. Eftersom att jag var halvt förlamad lyckades jag inte resa på mig men likt förbannat behövde jag kräkas. Sekunderna efter flyger jag upp med överkroppen och sätter mig upp av ren reflex och kaskadspyr rätt ut över golvet och spyr ned både shorts, byxor, en del av sängen och golvet. Det luktar öl blandat med spya i hela rummet men jag förstod inte alls hur fan jag skulle lösa denna situationen.
Jag spydde återigen och höll på att kräkas både fem och sex gånger innan det bara svartnade och jag somnade. När jag vaknade klockan 12.30 ungefär kände jag direkt att det luktade riktigt äckligt i rummet. Jag fick direkt sätta igång och torka upp allting. När jag sedan var klar med det kom jag på att rökmixen som stod på torkning på tallriken stod kvar ute i källaren, helt synligt för alla som kan tänkas gå ned där vilket innefattar min pappa, mamma eller någon av mina två syskon. Snabbt springer jag och hämtar den och gömmer den därefter på mitt rum.
När jag kollar på byrån ser jag att det fortfarande ligger fyra linor uppradade av 3-MMC som jag helt och hållet glömde bort när jag kom in efter att jag hade rökt. Likaså låg min påse där jag förvarar alla mina droger förutom rökmixarna i soffan med endast en t-shirt över sig.
Fy satan vilken lustig upplevelse det var. Den var både mäktig för det enda som slår den enorma dumheten och den fullständiga inkapabla möjligheten till att hantera sig själv i drogväg som jag har upplevt är vissa av mina metoxetamintrippar. Annars var detta det tyngsta ruset jag har varit med om. Helt otroligt vad man blir kladdig och efterbliven i huvudet samtidigt som kroppen helt och hållet förlamades med 60% på olika ställen. Stundtals klarade jag inte ens att lyfta mitt ben uppåt. Det bara tog stopp och musklerna vägrade att hjälpa till.
De övriga effekterna var synliga visuella effekter både med öppna och stängda ögon. Öppna ögon innebar ett enormt suddigt synfält, andning på materiella ting och mycket skarpare färger. Med stängda ögon befann jag mig inte ens på detta jordklot längre. Jag var på någon helt annan plats än där min kropp befann sig. Lite dissociativt över det hela.
Fysiska effekter var att hela kroppen vibrerade på ett skönt och lustigt vis. Elektriska stötar varje millisekund i en enorm takt som gjorde att hela kroppen kunde liknas vid ett elkraftverk. Någorlunda skön eufori också i och med att 3-MMC fanns i bakgrunden sedan rövpannan.