Norges vidriga övergrepp mot "tyskungarna"

Hela Norges instiftande av begreppet, och retorik intill nutid, och hantering, av "tyskebarn", är skälet till att jag aldrig i min livstid kan ge minsta erkännande till Norge eller något norskt. Någonstans går fanimej spygränsen.

Intressant, synd man inte har dansk Tv längre, min mormor var dansk som träffade en tysk, hon blide på smällen. De flydde över till Sverige via utanför Helsingör... Just kanske på grund av de repressalier kunde uppstå? Så min mor föddes i Sverige. Min morföräldrar levde här till döden inträffade, så mycket mer vet jag inte. Eftersom de inte ville prata så mycket om den tiden.

Statsminister Erna Solberg har idag bett tyskerjentene om förlåtelse! Hurra! Kjempegreit!

Solberg: Tyskerjentene behandlet i strid med Grunnloven
https://www.aftenposten.no/norge/i/E...med-Grunnloven

– Jeg er takknemlig for unnskyldningen
https://www.nrk.no/telemark/statsmin...ene-1.14250555

Statsministerens tale: Kvinners situasjon i krig og konflikt
https://www.regjeringen.no/no/aktuel...-ar/id2616005/

Lillian Crott Berthung miste sitt norska medborgarskap för det urbota brottet att förälska sig i en tysk soldat och gifta sig med honom. Erna Solbergs försonliga tal i höstas fick henne att göra ännu ett försök - och nu, id 96 års ålder, återfår hon medborgarskapet.

Ventet på norsk statsborgerskap i 72 år
https://www.nrk.no/urix/ventet-pa-no...-ar-1.14402817

Givetvis är det fel att lasta barnen för vad deras föräldrar gjort och man skall även kunna förlåta de kvinnor som haft relationer med tyskar. Men man måste också förstå känsligheten i att ha förhållande med en främmande ockupationsmakt. Om Sverige varit ockuperat av tyskarna så skulle nog inte den allmänna hållningen mot de som kollaborerade med ockupanterna varit så god heller.


Att ha sex med de soldater som trycker ner befolkningen är inte så smakfullt eller moraliskt. Även om det givetvis fanns många tyska soldater som inte var otrevliga.


Jag har en släkting som låg vid gränsen mot Norge och han berättade att tyskarna brukade vinka till de svenska soldaterna då det var jul. Världen är inte svart eller vit.

Jo - Fast saken är ju den att efter andra världskriget så ägde den här typen av förlopp beträffande kvinnor som umgåtts sexuellt med ockupationsmakten rum i många andra länder än Norge. På rak arm kan jag dra mig till minnes att det hände även i Danmark, Holland, Belgien och Frankrike.

Krig är inte vackert och när ockupationen upphör och de invaderande trupperna drar sig tillbaka så verkar det vara mer regel än undantag att den här typen av "rening" äger rum. Läskiga sociala förlopp sätts igång och då deltar både kvinnor och män i behandlingen av de kvinnor det är fråga om.

På samma sätt så blev det tydligen omöjligt att vara gifta över nationsgränserna när det gamla Jugoslavien bröt ihop. Ena dagen var det OK för en serb att vara gift med en bosnisk muslim. Nästa dag var det otänkbart. Det gick bra för en grekcypriot att vara med en turk. Sen gick det inte.

Själv tar jag absolut avstånd mot den typen av råa trakasserier och mobbning. Men om jag hade en dotter så skulle jag i motsvarande läge starkt avråda henne från att fratenisera med ockupanter. När civilisationens fernissa nöts bort så träder andra mekanismer fram.

Det har alltid varit den ofrånkomliga paradoxen med "humanister": ju mer de är emot rasism, desto mer är de för arvsynd.

Och hur brukar arméer trycka ner en ockuperad befolkning? Genom...........våldtäkt? Kanske?

Det var nog inte så jävla lätt som ung kvinna på det redan stela och sexistiska 40-talet att freda sig och sitt rykte när tysken kom.

Ockupationen av Isle of Man och Danmark var fredligare.

Behandlingen av kvinnor och deras tyskättade avkomma ska nog mest ses som ett utslag för tidens misogyni, liknande beteende förekom i alla ockuperade länder i Europa vid den tiden. I grunden handlar det om en upplevd äganderätt över kvinnorna som gått förlorad, rent moraliskt kan kvinnorna som hade ihop det med tyskar liknas vid förrymda slavar. Något som givetvis måste stävjas.

Norge är dock intressant på andra sätt. Jag tror nämligen inte att det finns något västeuropeiskt land som tog en lika gruvlig hämnd på de som på olika sätt samarbetat med ockupationsmakten:
https://no.wikipedia.org/wiki/Det_no...oppgj%C3%B8ret

Efter kriget så dömdes nästan hundratusen norrmän till olika former av kollaboration, det motsvarar mer än två procent av befolkningen. Detta skedde under helt rättsvidriga former, bland annat kriminaliserades medlemskap i nationalsocialistiska organisationer retroaktivt, att vara nazist hade inte varit olagligt på 30-talet och början av 40-talet. Men den som hade varit nazist under de perioderna blev ändå straffad för det under andra halvan av 40-talet. Dessutom återinfördes dödsstraffet temporärt enbart för att man skulle kunna ha ihjäl några dussin av de främsta kollaboratörerna.

Exakt varför Norge var så bigott och aggressivt i sin inställning till ockupationen vet jag inte. De upplevde det antagligen som ett svårt brott att de blev orättfärdigt angripna. Kanske spelar det in att Norge ligger så perifert att de aldrig tidigare blivit inblandade i de stora konflikterna nere på kontinenten och när de nu för första gången blev det så kom det som en svår chock som krävde mycket nationell terapi för att bota.

Tror inte att Norge var eller är värst. De ligger nära oss och vi förstår deras språk och kan se vad som händer. Det handlar inte om äganderätt till kvinnor eftersom män som samarbetar med fienden straffas hårt de med.

Det handlar om sociala djupt liggande handlingsmönster som upprepas gång efter gång i olika kulturer och tider. Det var inte kul att ha en amerikansk pappa i Vietnam 1980 heller. Vad man som förtänksam förälder bör lära sina barn får var och en avgöra.

Norge var ett sioniststyrt land före det tyska skyddsingripadendet. Det är anledningen till att det norska politiska ledarskapet flydde till england och USA med det norska folkets guldreserv.

Sionister använder alltid terror, övergrepp, mord och lemlästning för att upprätthålla och utöka sin makt. Händelserna i Norge är inget undantag.