Dessa extremt grova kalibrar togs fram på svartkutets tid. Numera behöver man inte ha så stor kaliber, dvs massa, för att uppnå en motsvarande rörelseenergi.
I flera fall torde dubbelstudsare av detta slag ha används som back-up guns av professionella jägare, om deras kunder hade skadskjutet ett farligt vilt som buffel. Denna funktion kan de säkert fylla alltjämt.
Skulle man göra en jämförelse med svenska förhållanden kan man väl ta vår gamla remingtonnare, som hade en grov kaliber och låg hastighet, precissionen var kanske inte den bästa, men kom älgen inom 50m, vilket var det vanliga då hyggena inte var så stora, så var den död, och köttförstörelsen var minimal.
Nu skulle man möjligen kunna tänka på brännike/sluggs.
Är trådens topik "tuffa kalalibrar" vill jag emellertid slå ett slag för 22lr. Den som jagar björn eller vattenbuffel med den är tuff.