Engelska är ett skitspråk

Ja, det går att avfärda utan vidare. Det är nämligen en gammal seglivad myt.

Har du läst tråden du länkar till? Det problematiseras ju där med ett citat från Språkrådet. Du verkar ju inte ha läst din engelska källa heller: "It's impossible to count the number of words in a language, because it's so hard to decide what actually counts as a word". Har man bara lite annorlunda kriterier för hur man ska räkna ord kommer man att komma fram till en helt annan summa.Hur vet du att ord i SAOL och Oxford English Dictionary har räknats på samma sätt?

Vad menar du egentligen?

Är man uppvuxen med svenska och engelska är de ju båda modersmål, vilket gör att jämförelsen inte kan göras då.

Något jag har stött på i sådana här diskussioner om språkets rikedom och möjlighet att skapa ord är att svenskans flexibilitet av sammansatta ord avfärdas direkt.

Varför?

Jag menar att med sammansatta ord finns en styrka i språket att permanent eller tillfälligt skapa nya ord med ny betydelse som ändå förstås direkt.

Rent praktiskt ger det lätt hundratusentals nya ord.

Ja, du har rätt i att många hakar upp sig på enskilda, enkla ord, vilket är helt meningslöst. Men vid en jämförelse med engelska är inte svenskans sammansättningar ett särskilt kraftfullt argument, eftersom engelskan har sammansättningar som fungerar på samma sätt (låt vara att de oftast inte skrivs ihop). Engelskan har i princip lika lätt att bilda nya sammansättningar som svenskan.

Även tyskan fungerar som svenskan och engelskan i detta avseende. Sammansättningar finns även i romanska språk, men de fungerar annorlunda där och har andra användningsområden.

Tacka vet jag kinesiska.. lång gång no fjong

Om vi då kommer överens om att det inte går att räkna orden i något språk så kommer vi behöva förlita oss på subjektiva bedömningar av språken.


Precis. När båda är modersmål så har de samma "status" hos den individen. Det ger den personen ett unikt perspektiv att bedöma överlägsenheten hos något av språken. (Förutsatt att det finns en sådan).

... vilka blir helt avhängiga av kunskapen om språken i fråga. Det går ju att komma fram till att svenskan har betydligt fler ord än engelskan (eller något annat språk) om man har större kunskap i det språket.

När det gäller uttrycksmöjligheter finns ingen sådan överlägsenhet. När det gäller smak kanske det gör det.

Viktigare är kanske att bedöma språkets flexibilitet och styrka när det gäller att hantera förändringar och nya tankebegrepp. Ny teknik och behovet att skapa nya ord som behöver fungera för att få ett levande språk som fungerar när man ska verka i världen.

Engelskan och svenskan samt flera andra språk är starka här. Hur språken i kina fungerar vet jag inte.

Däremot är det helt klart att många av världens 6000(?) språk är på väg att försvinna och då inte enbart för att vi inte behöver så många språk i en internationell värld utan även för att språken inte förmår att vara praktiskt användbara i ett modernt samhälle.

Alla levande språk fungerar så. I vilken mån och hur nya ord och uttryck tillkommer, har nog mer med språkets talare att göra än någon mystisk inneboende egenskap.


Språk försvinner för att deras utövare minskar i antal. Detta kan bero på en mängd faktorer, exempelvis politiska och ekonomiska. Däremot finns det nog ingenting som tyder på att det skulle bero på inneboende egenskaper hos språken i sig. Att engelska blivit ett stort världsspråk har till exempel med tider av imperialism och kolonialism att göra. Därmed har det dock blivit ett högstatusspråk, omgivet av dyrkan och orealistiska föreställningar, vilket vi ser mycket av inte minst här.

Engelskan var bättre på Chaucers tid, eller hur ts? Här är uttalet nog t.o.m. stavningstrognare än i modern svenska: How to Pronounce the General Prologue to the Canterbury Tales in Middle English Slow to Fast

Har du något bra argument till varför saker och ting skulle låta "töntigt" på svenska?? Jag tycker då verkligen inte det... Spelar ingen roll om det är science fiction, fantasy, gangstrar eller vad det nu gäller... Jag tycker om mitt modersmål och ser inget töntigt i det! Jag älskar förövrigt engelska också...

Det är uppenbart att dina kunskaper i lingvistik på sin höjd motsvarar grunskolans svensk- och engelskundervisning.

Din uppfattning om att engelska inte uttalas som det skrivs stämmer, det är ett språk som skiljer sig enormt mellan uttal och stavning, men inte av de skäl du anger. Man kan inte transkribera ett språk till ett annat språk och sedan skrocka och säga att "hö hö hö engelsmännen är dumma i huvudet, för om jag transkriberar deras språk till svenska så stavas det inte alls som det låter längre!" utan att bevisa att man endera är dum i huvudet eller inte vet vad man snackar om.

Ett exempel du skulle kunna ha tagit upp är Ghoti. Ghoti skulle enligt engelskt uttal uttalas "fish". Detta om du tar f-ljudet från "enough", i-ljudet från "women" och sh-ljudet från "friction".

På så sätt är engelska ett enormt egendomligt och frustrerande språk.

Svenskan är också rätt märklig. Varför uttalas "ett" just "et" och inte "et-t"? Det är ju två t ju, varför uttalar vi bara ett? Och hur kan ordet "banan" uttalas och betyda två helt olika saker, trots att de stavas likadant? Och när du menar att deras bokstäver uttalas som flera så syftar du på diftonger, något som finns i svenskan också, även om de främst är dialektala. Och varför behöver svenskan typ tio miljoner olika sätt att skriva "sh" på? K, G, J, Sh, Sch, Sk, Skj, Stj, Sj osv... kan ju alla uttalas på ett sätt som vi inte ens har en bokstav för, och dessutom i princip likadant, hur jävla efterblivet är inte det?

Grekiskan är i så fall mycket bättre än svenskan också. Där har man ända sedan antiken satt ut accenttecken i orden