Att langa eller inte langa: Begick jag eller polisen brott?

Tänkte berätta om en liten händelse och därefter av nyfikenhet fråga ifall någon inblandad (jag eller polisen) enligt er som kan lite mer gjorde sig skyldig till något lagbrott.

En dag för några få år sedan var jag (24 år) och en bekant (19 år) påväg till en fest hos en gemensam bekant. Då vi passerade systembolaget frågade jag min vän ifall han ville ha några öl till festen och kom fram till att 5 Norrlands Guld vore bra. Jag hade ingen plan på att kräva betalt av honom och min vän frågade heller inte om detta. Jag köpte öl till honom och mig och packade ned dem i två olika påsar. Utanför systemet överräckte jag påsen med öl ämnade för förbrukning av honom. (Varför skall jag bära om han skall dricka? Så tänkte jag.) Sedan gick vi gemensamt upp i tunnelbanan och ställde oss för att vänta in tåget.

Nu kommer två personer fram till oss. De identifierar sig som civilpoliser och ber att få se legitimation på min vän. När det visar sig att han inte är 20 inleder de förhör med mig och honom (separat) eftersom de misstänker "olovlig dryckeshantering".

Vi förklarar båda separat (jag hör inte vad han säger och vice versa) att vi känner varandra och hur vi träffats med mera och att vi är påväg gemensamt till en fest. Vi framför också båda att vi trodde att det var ok att bjuda på alkohol under omständigheterna då konsumtionen skulle ske gemensamt och att vi var under föreställningen att det under dylika omständigheter var ok att bjuda en person under 20 år på alkohol. På frågan om detta skedde mot betalning sa jag nej, och min kompis att han inte visste ifall jag i ett senare läge skulle be om pengar men att han inte trodde det. (Hur skulle han säkert kunna veta?) Polisen frågade vems öl det var. Jag sa att de i princip var mina, men eftersom de var ämnade att förtäras av min vän så tyckte jag att det var rimligt att han skulle bära dem. Jag skulle ju så att säga ha uppsikt över honom fram till festen och att sitta på tunnelbanan och dricka var inte på tapeten, inte heller att låta honom ge sig av någon annanstans med ölen.

Efter c:a 40 minuter till allmänt beskådande på tunnelbaneperrongen var polisen nöjda. De informerade mig att jag hade gjort mig skyldig till langning och att det alls inte spelade någon roll att vi skulle på en fest tillsammans. Det var bara att erkänna. Jahapp, tänkte jag och erkände, accepterade strafföreäggande etc. Polisen var nöjd och traskade iväg med de öl jag köpt (förverkad etc). Inget mer av vikt hände den kvällen, förutom att både jag och min vän fick lite mindre alkohol i oss än planerat då jag splittade den öl jag köpt för egen konsumtion med honom.

Nästa dag hittade jag via internet vad jag ansåg var korrekt lagrum och fann detta:

Alkohollag (1994:1738) (denna lag är sedan dess omformulerad, men jag använder det som gällde då)

3kap. 9 §

Det är förbjudet att som ombud eller på därmed jämförligt sätt anskaffa alkoholdrycker till den som enligt 8 § inte har rätt att få sådan vara utlämnad till sig. Det är också förbjudet att i annat fall än som avses i 4 kap. 2 § andra stycket 1, 2 och 4-7 i större omfattning tillhandagå annan med att anskaffa alkoholdrycker.

Spritdrycker, vin eller starköl får inte överlämnas som gåva eller lån till den som inte har fyllt 20 år. Öl får inte överlämnas som gåva eller lån till den som inte har fyllt 18 år.

Andra stycket gäller inte när någon bjuder på en alkoholdryck för förtäring på stället. Spritdrycker, vin eller starköl får dock inte bjudas den som inte fyllt 20 år, om det med hänsyn till den bjudnes ålder och omständigheterna i övrigt är uppenbart oförsvarligt. Detsamma gäller i fråga om öl beträffande den som inte fyllt 18 år. Lag (2008:366).

Just tredje stycket är mer eller mindre exakt den invändning som jag och min vän gjort, och detta gjorde mig rätt sur då polisen enligt min mening anting ljög eller är gravt underutbildad. Hursom fanns det nu bara en sak att göra. Nege sig till polisstationen, det tog väl en timme eller så, och bad att få prata med den som enligt brevet hade hand om mitt fall. Denne var naturligtvis på semester motsvarande men det fanns någon tillfälligt ansvarig som kunde prata med mig. Jag framförde att jag önskade ta tillbaka mitt erkännande med hänvisning till att min handling inte innebar brott. Även denna polis tittade lite frågande på mig och sa att det visst var ett brott. Jahapp sa jag, och frågade vad Alkohollagen 3kap. 9 § 3:e stycket isåfall talade om.

Polisen bad mig vänta medan han lokaliserade en lagbok. Detta tog säkert 5 minuter vilket jag tyckte var mycket lustigt. Till sist kom polisen tillbaka och jag visade vilken paragraf jag syftade på. Efter att ha läst ett par gånger och jag förklarat situationen igen började denna polis att förstå att det jag gjort nog var ok. Polisen accepterade att jag tog tillbaka mitt erkännande, la in en hänvisning till lagrummet jag åberopade. Polisen frågade ifall jag ville kräva ersättning för ölen, ja sa att det struntade jag blankt i. (Jag resonerade privat att jag ville göra det så smärtfritt som möjligt för alla inblandade att bara låta mig vara ifred.)

Ett tag senare kom ett brev från åklagarmyndigheten om att:

"Åtal väcks inte.

Det föreligger inte tillräckliga skäl att väcka åtal, eftersom man på objektiva grunder inte kan förvänta sig en fällande dom.

20 kap 6 § rättegångsbalken

Det saknas numera anledning att anta att brott som hör under allmänt åtal har förövats."

Det är helt uppenbart att ifall jag inte tagit mig tiden att kolla upp och förstå lagen mer nogrannt hade åkt dit för detta i.o.m at jag erkände och accepterade strafföreläggande. Det är ju lite trist. Vidare undrar jag huruvida jag ifall jag varit så lagd hade kunnat ställa till problem för poliserna i fråga, om de gjorde något fel? Jag undrar också ifall ni håller med mig (och åtminstone till viss del åklagaren) om att det jag gjorde var ok.

Du begick brott genom att ge ölen till din vän utanför systembolaget. Hade du plockat fram ölen ur kylen på festen och sagt "Här har du en bärs, det finns 4 till i kylen" så har du inte begått ett brott mig veterligen.

Polisen tyckte nog det skulle bli ett drygt mål att behöva hålla på och dryga sig med, därav la dom ner det.

Alltså, att åka dit för langning måste man ju vara jävligt klantig för att lyckas med. Skönt för dig att det las ner dock. Inget brott att skryta om på kåken när du hamnar där om något år.

Eller naiv i sitt tankesätt kring "jag är en laglydig person" och i situationen oreflekterande.


Oändligt skönt. Och gällande kåken tror jag du gravt missbedömt vad som hände och vilken typ av person jag är.

Det kändes ändå som en hyfsat generös avskrivning av ärendet måste jag säga. Alkohollagen ändrades 2012 och nuvarande lydelse på paragrafen ger en mer nyanserad bild av vad som avses:
Tanken har i grunden snarast tagit sikte på situationer där en väsentligt vuxnare person bjuder en minderårig under ordnade former. Typ en öl eller kanske två till en middag. Att ta med minderåriga på fest och dricka fem öl - vilket i den åldern räcker fullgott till en fylla - är inte den typ av situation som lagstiftaren avsett.

Tror du att tingsrätt+ hovrätt hade dömt mig?

Jag är såklart inte en jurist, isåfall hade jag nog inte ställt denna fråga här. Men jag måste ändå undra, hur kan "Att ta med minderåriga på fest och dricka fem öl - vilket i den åldern räcker fullgott till en fylla - är inte den typ av situation som lagstiftaren avsett." Gå ihop med att personen i fråga kan köpa ett sexpack på 7-eleven med 75%+ av alkoholinnehållet utan problem samtidigt som det jag tillhandahåller honom är med hänsyn till den bjudnes ålder och omständigheterna i övrigt är uppenbart oförsvarligt.

EDIT: Jag hänvisar såklart till gällande lagrum, inte uppdaterad som är så diffus att förarbeten är enda chansen.

Nu var det inte mig, utan Caimen du frågade, men även jag gör bedömningen att du hade fällts i alla instanser. Lagen tar inte sikte på att låta 19-åringar festa, utan att möjliggöra socialt umgänge. Undantaget i lagen syftar till att låta 18-åringar få ett glas vin till maten, eller t o m låta en 16-åring smaka på champagnen på föräldrarnas bröllop. Det är väldigt små mängder vi talar om, det tycks som om ca 0,2 promille är ett ganska rimligt mått att använda om man ska gissa hur mycket det är försvarbart att bjuda bort.

Konstapeln har rätt i att avskrivningen var generös ty du hade sannolikt dömts.

Jag har fetat del av en mening, vad exakt syftar du på för något? Vad säljer 7eleven som är 75% starkare/starkt? Om du syftar på någon form av t-sprit så är den denaturerad, vilket betyder att den är "fixad" så den inte ska kunna förtäras och då slipper förbi många lagar och paragrafer kring alkohol, t ex om skatt. Den är "fixad" genom att det är iblandat t ex kräkmedel, metanol, iso-propanol, eller annat som gör den odrickbar och olika grader giftig.

Alkohollagen från 2012 är fullt gällande lagrum nuförtiden, förarbetena och "diffus" till trots. Enda anledningen till att de inte följde denna lag var att det skedde innan ändringarna börjat gälla. Men det är ändå en mycket vid och snäll tolkning du gjort, en tolkning som inte varit lagstiftarens syfte. Ett syfte som blivit tydligare i den nyare lagstiftningen. Du hade tur helt enkelt.

Som jag uppfattar det menar Convinceable ett sexpack öl 3,5% ( att jämföra med ett sexpack från systemet med 5,0%. Seven-eleven köpet skulle alltså innehålla ca 75% av alkoholen som återfinns i bolagets motsvarighet. Men det var lite luddigt uttryckt...

Ytterst luddigt faktiskt! Men när jag själv räknar på det, så jo, kan mycket väl vara så personen menar.

Vår lag är fortfarande som den är. När du fyllt 18 så kan du faktiskt direkt gå ut på krogen och där köpa och dricka sprit i olika slag hur mycket du vill (t ex den kända romen med en styrka av 80%). Men under 20 år så får du inte köpa det för bruk utanför en plats med utskänkningstillstånd. Du får inte heller föra in alkohol till Sverige.

Sedan, för att förklara och svra på den fråga som ställdes i rubriken: Nej, polisen begick inget brott när de agerade på vad de misstänkte var ett brott. De förhörde er, de förde protokoll, de tog emot och noterade när du tog tillbaka ditt erkännande, och de lämnade allt vidare till åklagaren. Åklagaren tittade igenom och gjorde sitt jobb.

Japp, det var vad jag menade och det var så att säga mitt försvar mot "uppenbart oförsvarligt". Hade det varit en 70cl vodka istället skulle jag nog inte haft en chans.

Hursom har min fråga blivit besvarad bra! Tack för det. Det var uppenbarligen väldigt, väldigt mycket gränsland ifall det jag gjorde var ok och polisen kan ju inte rimligen vara tvungna att förklara lagen exakt. Man kan ju förstå att de inte vill ha en juridisk diskussion i det läget. Jag var dock rätt förbluffad när jag hittade det lagrum som polisen rakt ut sagt inte fanns.

Ifall polisen var omedvten om stycket eller bara tyckte att det verkade enklare att förneka dess existens än att säga att de inte ansåg att det var applicerbart. Jag tyckte efter att ha läst lagen att det var betydligt mindre gränsfall än vad ni i tråden tycker, med undantag för mitt idiotiska belut att låta honom bära alkoholen. Det som för mig är särskillt intressant är att konsensus verkar vara att även om jag själv tagit dit alkoholen själv så skulle det vara tveksamt. Där ser man.