Chicago Sun-Times sparkar alla 28 fotografer. iPhones till journalisterna istället.

Alla 28 fotografer fick sparken, dagen efter meddelar dom till journalisterna att dom ska få utbildning i iPhone-fotografering.

http://www.tuaw.com/2013/06/03/chica...ournalists-to/


Just fotografi verkar vara en bransch som är hårt ansatt av datoriseringen i samhället. Vem kunde t.ex. tro att KODAK skulle "försvinna" (ja, jag vet att dom gör annat än säljer och framkallar film så dom har inte försvunnit helt) från en dag till en annan, att framkallningsbranschen skulle utplånas så snabbt som den gjorde. Nu kommer nästa steg, professionella fotografer får stryka på foten till förmån för mobilfoto från fotoamatörer.

Vart är journalistiken på väg?
Om vi ska backa ett steg och se lite mer ur ett fågelperspektiv, vart är journalistiken på väg? Vi har stora nyhetsförmedlande byråer som samlar ihop nyheter och sen sprider samma nyheter till alla nyhetsföretag som sedan antingen bara "repostar" dom i sitt media eller gör en "vinkling" på det. Antalet fastanställda journalister minskar för varje dag som går, frilansning ökar. Istället för nyheter och genomarbetade reportage så fyller man tidningarna med "det vi vill ha", dvs, kändisbråk, Hollywood-skit, spelrecensioner, dokusåpa-dramer mm. dvs, metanyheter. Gamla porrblaskan FIB aktuellt med sina reportage är ju rena drömmen jämfört med t.ex. aftonbladet idag.

Den undersökande journalismen existerar i stort sett inte, den är så frånvarande att varje scoop som Janne Josefsson eller liknande publicerar får totalt mediagenomslag och sysselsätter media/twitter-eliten i flera veckor.

Jag förstår att folk vill ha mat på bordet och att man som journalist tar varje smula man får och att gå emot strömmen skulle generera ett "gå direkt till a-kassan"-kort, men nån gång måste ju det bli uppenbart att yrket "journalist" är lika dödsdömt som Kodaks framkallningsfabriker. Mediaföretagen har redan insett det och fyller som sagt tidningarna med annat skit och försöker göra sig märkvärdiga med att ha "agendor" och vilja "folkbilda", allt för att klamra sig kvar i en värld som inte vill ha dom, som inte bryt sig om dom.

Vi kanske inte behöver en massa politiskt bundna nyhetsleverantörer, vi kanske bara behöver en som är intresserad av att informera om saker som händer, utan att drapera med ett partifärgat skynke framför nyheten. (Jag vet, total objektivitet existerar inte, men t.ex. TT gör ett bra jobb som jag anser duger för nyhetsförmedling.)

Ok. Det vart lite splittrat och mina åsikter kom med för att på så sätt svara på frågeställningen själv som en god TS. Men sammanfattningsvis, sparkandet av fotograferna och fastanställda journalister visar på en trend, professionalism behövs inte i nyhetsförmedlingen tydligen.

Frågeställning
Här skulle jag vilja ha svar från journalisters/frilansares/nyhetsfotografers uppfattning om hur de ser sin arbetssituation och framtid. Behövs professionalism? Och på samma sätt vill jag ha svar av de som läser nyhetsmedia, vill NI ha professionalism? Oavsett ja eller nej, så är följdfrågan ni bör svara "Varför?", så det inte blir en listtråd.

Plockar man bort professionalismen så skulle ju tidningarna kunna köra en direktprint av TT och minska personalstyrkan till 1 person.

Är man journalist eller språkrör för en agenda när man arbetar på en dagstidning idag?

Tycker du är helt ute och cyklar här, utvecklingen som sker är mycket positiv. Har du varit ute i världen och upplevt några av de saker eller platser media rapporterar om samt om du följer flera svenska och utländska tidningar inser du hur all media är väldigt vinklad åt olika håll så fort de ägnar sig åt annat än ren faktarapportering. Det är alltså detta din så kallade professionalism består av, att förmedla en åsikt som fakta -rent tyckande.

Tyckande klarar vi oss utan i etablerad media då det finns tillräckligt av det på tex bloggar, Flashback och Twitter (där får du det dessutom från flera källor och kan delta själv). Problemet med etablerad media är att de fortfarande har relativt högt förtroende trots att det som tur är minskar ständigt. Många ute i stugorna får nästan alla sina nyheter från en tidning och bildar sin uppfattning om saker och ting baserat på vad som står där. Kolla på Syrien tex, gör du en enkät bland Svenskar, Amerikaner och Ryssar får du helt olika svar av vad som pågår där och ska man se det objektivt är det nog svenskarna som är mest ute och cyklar, detta tack vare etablerad medias rapportering.

Det var definitivt inte bättre förr heller. Bläddrar du i gamla tidningar från vad journalister själva skulle beskriva som deras guldålder (50-70tal) blir man helt chockad över hur svepande och vinklad rapporteringen var.

Granskningar kommer dessutom alltid sköta sig själva. Det finns alltid grupper som har starka intressen av att avslöja olägenheter hos makthavare (oppositionen tex). Jag är övertygad att om du skulle jämföra antalet granskningar och avslöjanden från förr i tiden så skulle du se att de just nu är fler en någonsin. Inte minst därför att allmänheten via tex Flashback nu kan delta.

De brukar själva skryta genom att kalla sig den tredje statsmakten vilket tyvärr stämmer. Men samtidigt är det en ganska passande beskrivning då de är lika värdelösa som de andra två statsmakterna och liksom dem är de som bäst när de har så lite makt som möjligt.

Klart det ska finns professionalism bakom det hela, tycker jag som läsare. Precis som alla andra arbeten ska varje person som sitter och jobbar med det vara lite nischade åt just det hållet. Det är man inte om man springer runt och tar bilder med sin fjuttiga mobiltelefon.

på dig själv. Varför "ska man det"? Låter du journalisterna ta bilderna med sin Iphone ser det de fotograferar ut som det gör på riktigt till skillnad från de arrangerade och kraftigt filterbelagda bilder som professionella tidningsfotografer tar.

Om jag förstått dig rätt så tycker du det är ok utan professionalism. Bloggar och twitter och nya icke-professionella kanaler kan ersätta det, vi får mer mångfald och skribenter som är mer relaterade till nyheten.

Jag tror du missförstått mig, jag tycker den utvecklingen är bra. Det jag tycker är dåligt är det "mellanläge" vi har nu där gammelmedia ihop med dess journalister klampar runt och försöker hitta sin plats i den nya mediavärlden. Som elefanter i en porslinsbutik klampar dom omkring med sina agendor och sina försök att vara viktiga och folkbildande.

Skulle dom prova på att fylla tidningarna med sakliga reportage och nyheter så skulle dom kunna bli ballerinor, men av någon konstig anledning så är det ingen som vill det. Jag vet dock vad dom skyller på, oss läsare, vi "vill inte betala för det". Nä, men fine, påstå då inte att ni är nyhetsförmedlare då, döp om er till "en ding ding värld" så vet alla vad det handlar om.


Jag har faktiskt en dalademokraterna från 1933 och en moratidning från 1931 framför mig ( http://i43.tinypic.com/zkfrec.jpg ) och kan inte hålla med dig helt och hållet, även om du självklart har rätt i att det även då fanns svepande och vinklad rapportering. Visst fanns propaganda och dålig journalistik även då. Men fokusen låg på nyhetsrapporteringen. Och där brister det idag tycker jag. Men om det beror på att fler och fler blir frilansare och att antalet anställda proffsjournalister minskar vet jag ej. Eller om det beror på att de just nu leker elefanter som klampar omkring och letar sin plats, det är lite vad min frågeställning är, vad ni tror.

Ja, förvisso, men tror du att de journalistiska granskningarna kommer bli bättre eller sämre eller till och med försvinna när man sparkar journalister och gör dem till frilansare? Jag tror att de kommer försvinna. Och det är lite synd.

Allt kan inte ske över en natt, mellanlägen är såklart nödvändigt och fortfarande en rejäl förbättring från tidigare.


Det finns inga sakliga reportage, det är problemet. Du kanske läser ett reportage i Aftonbladet om "Amerika på dekis" eller ett reportage om Syrien i New York Times och tänker att det är sakligt, men det är det inte. Det är Flashback fast oftast med mer målande beskrivning. Undantaget är väl triviala reportage men det finns det gott om på bloggar och även i etablerad media nu för tiden.




På bilden syns endast TT-notiser, det var väl det du var rädd för att det skulle bli det enda som fanns kvar? TT-notiser har jag inga problem med men ge mig en annan sida av daldemokraterna så kommer det finnas mycket att kritisera. TT skickar för övrigt ut bra mycket fler nyheter än vad de gjorde på 30-40-50-60-70-talen så där ser jag inget problem.



Vadå bättre? Antingen avslöjar man något eller så gör man det inte. Jag ser hellre att Flashback avslöjar något än att Janne Josefsson står där en gång i veckan och 7 gånger av 10 gör en höna av en fjäder med fuljournalistisk och vinklingar.

Granskningar behöver inte göras av Journalister, allmänheten men kanske framförallt intressegrupper kommer stå för detta i framtiden. Det blir däremot bättre då man direkt ser vilken agenda gruppen som "avslöjar" något har och därefter kritiskt kan se på materialet och avgöra vad som är riktigt och inte.

Jag vet att det per definition är omöjligt att rapportera nyheter helt objektivt och sakligt då vi alltid filtrerar allt vi ser och gör i ett kontextuellt fönster som vår identitet utgör på uppfattningen av verkligheten, men det är garanterat en faktoid att alla nyheter måste vara agenda-vinklade bara därför.

Idag ser vi mest vinklade nyheter bombarderade med åsikter, antingen direkt i nyheten eller genom 4-5 länkar direkt under nyheten till nån ledarsida eller debattsida. Eller genom väl utvalda experttyckare som proklamerar det som är rätt att tycka.

Jag tycker att TT-nyheter är bra nyhetsrapportering, i brist på annat. Men det behövs även djuplodade ickevinklade reportage. Det saknas idag från nästan alla aktörer.

Förvisso, men om vi nu ska ha (spekulerar) journalister och media som så fint brukar kallas "tredje makten", för att granska sittande makt, till något så kunde det vara bra för sådana granskningar. Men det kanske är så att journalistiken har förlorat sin roll även där? Låter som att du tycker det i alla fall, jag är beredd att hålla med.

Så om TT, fb/FB/twitter/forum/blogg/whistleblower/ klarar av att fylla våra behov av nyhetsrapportering och granskning sker bättre av internetcrowding och fotografer är överflödiga så har väl journalistiken som yrkesgrupp helt spelat ut sin roll?

Och det var väl dit jag ville komma. Är det så?

Och det jag själv undrar är om journalistiken skulle må bättre av och få en bättre status av att gå tillbaka till sina rötter och mer rapportera på ett överskådligt och bra sätt, användandes den nya tekniken, istället för att fylla tidningarna med skit. Återgå till nyhetsförmedling fast på ett bättre sätt.

Nu när tidningarna finns på internet och är digitala skulle man ju önska att det gick t.ex. att kryssa i att man bara ville ha nyheter som rör ens eget område eller områden man valt. Att bara få nyheter som handlar om ämne x eller y. Det skulle öppna upp massor med möjligheter om man bara använde mediet lite bättre. Bara se positiva nyheter. Välja bort nyheter med dödsfall. Kunna se bara samhällsinformation, inga skandal/skvaller/katastrof-nyheter. Få det som ett mail, sms, pling i mobilen, osv. Ja, inte bara använda internet som en ny distribueringsform/betaltjänst utan även göra något vettigt av det.

Jag har i alla fall tröttnat på att varje tidning enbart är gjord för att säljas maximalt, det är horeri och det gör mig till en torsk om jag köper det. Nä, dom får antingen ta sig in i 2000-talet och återgå till rötterna och ge oss nyhetsrapportering med bättre urvalsfunktioner eller ruttna bort som dom är på väg nu. Det är väl vad jag tycker...

Precis, jag är ingen konspirationsteoretiker men är det inte agendavinkling så är det vinkling utifrån personliga värderingar, resultatet blir ju dock detsamma eftersom journalister tenderar att ha samma värderingar beroende på tidning och land. En anonym undersökning visade för något år sedan att nästan hälften(!) av alla journalister i Sverige röstar på miljöpartiet.


Sådana finns inte, men jag håller med om att faktabaserade TT-nyheter är bra.




Helt rätt, vi ska inte "ha dem till något". Att betrakta tidningar och journalister som någon slags institution i samhället är farligt.



Ja, åtminstone som deras roll betraktas nu. Det kommer alltid finnas folk som kan försörja sig på sitt tyckande men förhoppningsvis slutar de kalla sig journalister i takt med att traditionell media dör ut.

Att journalister och massmedia har och har haft hög status är problemet. TT håller samma nivå som alltid och det finns tjänster där du bara kan ta del av de notiserna. Sedan behöver du inte bli så provocerad av att tex Aftonbladet blir en skvallerblaska i allt större uträckning. Det är en positiv utveckling då det urvattnar det farliga förtroende som finns för media. Skvallerblaskor kommer det alltid att finnas och då gör det väl inget att Aftonbladet mfl blir en mer renodlad sådan?

Frågan "behövs professionalism" är klurig. Visst behövs kunniga skribenter. Men måste en nyhets- och krönikeskribent vara utbildad på journalisthögskola? -- Jag anser inte det. Journalistutbildningar är ett ganska nytt påfund. Émlite Zola skrev "J'accuse" i en berömd artikel utan att ha gått en dag på journalistskola. Och hans artikel startade Dreyfusaffären, som skakade Frankrike på 1890-talet.

Jag vill ha engagerade skribenter. Som söker sanningen. Det får jag inte i dagens MSM med sina överbetalda, "välutbildade" propagandister.

Man kan säga så här: professionalism åsido så behövs skribenter. En sållning av fakta behövs för att skapa en läsbar text. Skribenter behövs, vare sig det gäller bloggar, sajter eller nymedia på print. Men skrivkunniga människor finns ju idag ganska brett, bredare än när nyhetsmedia startade på 1800-talet. Folk idag är välutbildade. Folk skriver idag, på nätet och på eget initiativ, recensioner krönikor debattinlägg mm. Det tar trafik från MSM.

- - -

I tidningarnas barndom var journalisterna drivna personer. De fick betalt. Och de blev kanske även bättre med tiden. Sedan blev det än mer formaliserat med journalisthögskolor och högre löner. Men prismässigt är vi på väg bort från höga löner i branschen. "The price of content is quickly approaching a point called zero" som Max Keiser brukar säga. Då kan man tala hur mycket man vill om nödvändigheten av professionalism.

Man kan säga: det pågår ett teknik- och opinionsskifte i samhället. Och MSM är helt låsta opinionsmässigt. Man kan bara driva mångkultur. Under tiden tar nätet läsare från MSM. På nätet bildas opinion. MSM håller på att torka in: det är en utdöende mainstream. Samtidigt växer sig sidestream media mäktigt. Där är intäkterna inte lika stora. Men det är en vital ström, här söker man sanningen bättre än i MSM. Se på Husbykravallerna. Fria Tider och Nya Tider var här, tycker jag, de enda i Sverige med ambition att skriva den osminkade sanningen. Bland annat detta att det var invandrare som låg bakom det hela. Och Flashbackgrävandet kring Megafonen i sammanhanget var en talande fortsättning. Knäpptyst i MSM, vitalt och faktarikt på nätet.

Detta har MSM lidit av. Opinionsmässigt är MSM omkört. Till det kommer en längre trend som säger att folk är vana att få allt gratis. Media kan inte räkna med att bli en frizon där. För något moraliskt kapital att hänvisa till har man inte längre. Det är helt förbrukat.

För övrigt har jag diskuterat dessa och andra frågor kring morgondagens media i denna tråd. "Framtidens nyhetsmedia -- teknik, opinon, stil" är rubriken. Det är en bred trådstart; känn er välkomna att läsa och debattera. Och denna tråd kan behövas för att diskutera med än prints död som har en egen tråd ("Tidningsdöden börjar närma sig").

Från MSM vill jag inte längre ha professionalism. Den är helt korrumperad. Det handlar nästan enbart om att förpacka och sälja propaganda. Självklart även i bildform. Bättre då om det luckras upp. Reportern får själv vinkla allt. Än bättre om ingen får betalt för propaganda fast dit har vi några år. Kanske. Jag har mer respekt för opinionsbildande texter från människor som gör det vid sidan av sina vanliga hederliga yrken. I en grundläggande mening existerar ingen professionalism (ungefär: väl utfört yrke) inom den svenska journalistkåren.

Offtopic: Tack lampros för att jag fick se MSM, mainstream och sidestream i en levande och informativ text.

Bildtidningar var 50-talets grej då C-A Nykop jobbade på Expressen En bild säger mer än tusen ord har ni säkert hört. Sedan dess har de varit tvungna att hänga med anpassa sig till förändringar av läsarnas intressen och anpassa sig kostnadsutvecklingen. Exemplet är med all säkerhet bara början, alla tidningar kommer att följa efter. Pressfotografen får byta yrke.

Scanpix aktier rasar säkert redan nu mot botten.