Ja vad ska företag, myndigheter och organisationer göra med personer som de inte tycker om?
Ska ICA vägra medlemmar i KPML(r) att handla, eftersom ICA-handlaren vet att de ytterst vill stjäla hans butik?
Ska sjukhusen ha ett åsiktsformulär som visar om man är "god nog" att räddas efter en bilolycka?
Ska ett oligopol, som bankvärlden är, stänga ute kunder på politisk grund? Och därmed använda sin position till att förvägra dem att verka politiskt.
Ska en åklagare kunna lägga lite extra fokus på ett fall för att det passar bra in i en feministisk agenda?
Det är inte helt enkelt att ange var den politiska kampen/debatten ska ske och vad den inte ska ske. Klart är att många vill använda sin position i civilsamhället för att arbeta för sin politiska övertygelse.
Men... kanske är det bättre att vi inte gör så trots allt. Kanske ska banken vara just bara bank. Föra över pengar. Låna in och låna ut. Och inte ha "värdegrunder" som hindrar kinky-sex butiker från att ta betalt. Eller extrema (men lagliga) politiska rörelser från att verka.
Är inte hela idén med yttrandefrihet och demokrati att den politiska kampen ska ske genom debatt. Och inte genom att stoppa knivar i varnadras ryggar, bildligt eller bokstavligt.
Som den gode Voltaire sa:
Jag delar inte dina åsikter men jag är beredd att dö för din rätt att uttrycka dem
Källa:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Yttrandefrihet
Något att tänka på för alla PR-mäniskor på företag som tror att de behöver ett politiskt manifest som "värdegrund" för att accepteras i PK-samhället. Kanske är det tvärt om, att man bara ska se till sin funktion, och låta politiken verka på en annan arena.