BRÅ och Sanningen

Det finns en viss överrepresentation bland utrikes födda i brottsstatistiken som beror på många faktorer. Det handlar bland annat om socialt utanförskap och att det är många unga män som kommer till Sverige (unga män är generellt överrepresenterade i brottsstatistiken).

Dessutom finns det alltid en stor osäkerhet i statistik om kriminalitet. Många brott anmäls aldrig och många av de brott som anmäls klaras inte upp. Ett sätt att försöka mäta och jämföra över tid och mellan länder är enkätundersökningar där de svarande får uppge om de utsatts för brott det senaste året. I statistik som Brottsförebyggande rådet hänvisar till sticker Sverige inte ut jämfört med länder som har lägre invandring. Det är lika många eller fler som uppger att de har utsatts för brott i en del länder med lägre invandring till, t.ex. Danmark.

Det Brottsförebyggande rådets (BRÅ) rapport "Brottslighet bland personer födda i Sverige och i utlandet" (BRÅ 2005:17) undersökte brottsligheten i Sverige under femårsperioden 1997–2001. Den omfattade samtliga folkbokförda personer i Sverige som år 1997 var 15-51 år gamla. De brott som undersöktes var de som anmäldes till polisen och där det fanns personer som var registrerade som skäligen misstänkta för brotten.

Brottstyper

Nedan anges överrisker för olika slags brott i procent för utrikes födda personer jämfört med personer med båda föräldrarna födda i Sverige. Siffrorna har korrigerats för skillnader i ålder och utbildning mellan grupperna. Första siffran anger överrisker för män jämfört med män. Siffran i parentes anger överrisken för kvinnor jämfört med kvinnor. I vissa fall var det för kvinnor för få antal brott för att en jämförelse skulle kunna göras vilket markeras med "okänd". Baserat på tabell 7 och 9 i Bilaga 4 (sidorna 67 och 69).
Våldtäkt/försök till våldtäkt (av både barn och vuxna): +410% (okänd)
Dödligt våld och försök till mord och dråp: +310% (okänd)
Rån (med och utan skjutvapen): +300% (okänd)
Olaga hot: +270% (+250%)
Stöld i butik och varuhus: +250% (+280%)
Misshandel: +200% (+190) Misshandel mot barn under 15 år: +290% (+360%)
Misshandel mot kvinna 15 år eller äldre: +240% (+170%)
Misshandel mot man 15 år eller äldre: +190% (+180)

Brott mot allmän verksamhet (Våld mot tjänsteman, våldsamt motstånd, etc.): +190% (+110%)
Förfalskningsbrott: +180% (+60%)
Sexualbrott utom våldtäkt och försök till våldtäkt: +170% (okänd)
Övriga trafikbrott (Vårdslöshet i trafik, etc.): +170% (+90%)
Brott mot frihet och frid utom olaga hot (Hemfridsbrott, ofredande, etc.): +160% (+140%)
Bedrägeribrott, förskingring, trolöshet: +150% (+90%)
Narkotikabrott: 120% (+0%)
Brott mot vapenlagen och lagen om förbud beträffande knivar m.m.: +110% (+40%)
Inbrott i bostad: +60% (-20%)
Skadegörelsebrott: +50% (+80%)
Tillgrepp av bil: +50% (-40%)
Rattfylleribrott: +40% (+0%)
Stöld ur och från motordrivet fordon: +30% (-40%)

"Det är katastrof överallt på BRÅ"
Experternas attack mot myndigheten
Brottsförebyggande rådet, BRÅ, har förlorat sin trovärdighet.

Det anser flera forskare och professorer.

- Ledningen försöker bara få resultatet att passa regeringen, säger en av forskarna.

Sten Levander är professor i psykiatri och sitter med i BRÅ:s vetenskapliga nämnd:

- Det är katastrof överallt på BRÅ. Rapporterna som de gör är filtrerade, det utövas censur.

- BRÅ:s uppdrag är att serva regeringen med forskning och kunskap. Det gör de inte. BRÅ tillhandahåller istället önskad information på beställning av justitieministern och departementet.

[. . .]

Det verkar finnas en ideologisk överbyggnad som dikterar hur man ser på verkligheten.
Jan Andersson, generaldirektör på Brottsförebyggande rådet, Brå, är böjd att hålla med:
- Ja, det kan man säga att det gör och därför tar man gärna till det där med ökad anmälningsbenägenhet. Man är väldigt angelägen om att skapa motbilder till den svarta bild av brottsligheten som ges.

Även Eckert Kühlhorn, professor emeritus i sociologi, menar att det finns en tydlig slagsida i svenska kriminologers forskning:
- Kriminologerna är starkt ideologiskt orienterade. Det inte är fel på brottslingarna, menar man, utan på samhället. Kriminologin har genom alla år varit en ideologisk proteströrelse mot den etablerade juridiken.

Jan Andersson på Brå medger att det går en tydlig skiljelinje mellan den svenska forskningstraditionen och den anglosaxiska. Han menar dock att Brå ligger närmare det anglosaxiska synsättet medan det är mer ideologiserat utanför Brå, såsom på kriminologiska institutionen vid Stockholms universitet. Ett tecken på det är att Brå oftare än andra säger att brottsligheten ökar, enligt Jan Andersson.
- Just nu är det inne med konstruktivism i universitetsvärlden. Man ställer frågor som "finns brottsligheten över huvud taget?" Det är mycket teoretiserande.

Eckert Kühlhorn går så långt att han hävdar att kriminologerna blockerar forskningen:
- Om man går in och kritiserar så får man på käften. Det finns bara plats för en skola. Sverige är för litet för att få fram en professionell kriminologi. Det har funnits några uppstickare genom åren, men de har flyttat utomlands eller tystnat.