Citat:
Ursprungligen postat av
binaryinsect
Har en fråga till alla som läser och råkar vara en sådan som skorrar. Skåningar, smålänningar, invandrade franskar eller vad det nu kan vara. (självklart vet jag att själva skorrandet låter lite olika beroende på var man växt upp)
Hur känns det att hela tiden uttala R så "konstigt"? Eller hårt kanske man skulle säga. Det är väl egentligen uppenbart att det är så man lärt sig prata men, är det inte jobbigt på något sätt, själva känslan som uppstår i munnen när man gör skorrande R?
Anledningen till att jag kom på frågan var då en av kockarna på "mitt kök" uttalar torsk som tåssk (kort Å) men skorrar på andra ord... vilket fick mig att börja fundera på om det inte finns en mekanisk komponent till varför Ret bortfallit från ordet torsk t.ex men inte från andra ord.
Jag kan självklart bara tala för mig själv och jag har aldrig upplevt några problem att tala skånska. Dessutom kan jag, vid behov, uttrycka mig på någon sorts mälardalssvenska...
Jag kan dessutom anpassa min skånska så att den blir lite mjukare i kanterna, ungefär som man pratar i Lund.
Njae,
torsk som
tåssk låter inte som skånska, det påminner mer om halländska.